Det är försumbar skillnad. Väger väl iofs något mindre än gipsen vilket gör att du får en högre egenferkvens i väggen rent teoretiskt.O oliven1 skrev:
Dubbel gips ger rw 40dBungefär. Tar du plyfa ligger du på kanske 38dB utan isolering. Dörren kommer fortfarande bli den svag punkten då den förmodligen är av lätt typ och har en dämbning på max 25 dB.
det är långt i från försumbar skillnad, du pratar ju mot dig själv?I Installation skrev:
du säger att det är 2 dB skillnad vilket är enormt stor skillnad, då decibel är en logaritmisk skala.
gå från 2 gips till plyfa gips sänker med 3 dB vilket är 30% försämring av väggen vilket är enormt mycket.
Stopp och belägg alla. Låt oss ta det steg för steg.
Först och främst måste man skilja på ljudisolering och ljuddämpning/akustik. Det första handlar om att hindra ljudet att sprida sig mellan rummen. Det andra om att hindra det från att sprida sig inne i det, eller åtminstone göra det på ett bra sätt. De båda kräver olika tekniker.
Ljuddämpning uppnår man genom att sätta upp tyger, ljuddämpningsskum, mjuka spånskiveväggar eller annat i ett rum. Dessa hindrar ljudet från att studsa runt i rummet och därmed skapa korta ekoeffekter som kan upplevas som mer eller mindre obehagliga. I ett rum med många ljudkällor, t ex en matsal med mycket sorl, förstärker det här studsandet oväsendet rätt påtagligt, och där kan gardiner och akustikplattor göra stor skillnad.
Inget av detta brukar dock vara särskilt bra för att hindra ljudet att sprida sig till andra rum, även om det åtminstone dämpar den ljudnivå man inte vill ska sprida sig, så att den inte har lika mycket kraft.
Ljudisolering däremot är den svårare av de två, eftersom man måste stoppa ljudet på tre fronter: luftljud, stomljud, samt resonanser (vilket egentligen är en kombination av de båda föregående, men för att förstå det hela kan det vara bra att ha detta som en egen kategori).
Luftljud är de ljudvågor som går via luften, t ex mellan min mun och ditt öra när jag pratar med dig. Att stänga dörren mellan oss gör det svårare för oss att höra varandra, eftersom de luftburna ljudvågorna plötsligt stöter på hinder i form av en dörr.
Men de ger sig inte riktigt så lätt. Minsta springa brukar de glatt slinka igenom, liksom ventilation, öppna fönster, ja överallt där luft kan passera. Så det första problemet blir att täta mot luftljud utan att man får problem med ventilationen.
Stomljud uppstår när ljudet får husets byggmaterial att vibrera, så att det kan fortplanta sig via stommen. Trä som är ett vanligt byggnadsmaterial både i hus och musikinstrument är ganska bra på att förmedla sådana vibrationer. Alltså måste man bryta dessa på något sätt.
Vanligast är att sätta ”stumma” material, som t ex gips i ett par eller flera överlappande lager, mellan rummen som ljuden ska isoleras från. Tanken med dessa är att de ska vara tunga och vibrera dåligt, och därmed hindra stommen i huset från att göra det.
En sak man ofta missar i det här sammanhanget är fönstren. Vanliga glasrutor ljudisolerar ganska dåligt, och ljuden kan sprida sig från ett stängt fönster och faktiskt in genom ett annat. Det märks inte minst här hemma hos oss, där vi fått 9mm-rutor till skydd mot trafikbuller. Dessa är tunga som bly men rejält mycket effektivare än vanliga rutor.
Allt detta krånglar dessutom till sig mer ju lägre ljudfrekvens det handlar om. Alla har vi ju upplevt hur basen mullrar från grannarnas fest eller närmaste nattklubb, och det är för att det är lättare för en trävägg att röra sig i takt med 50 vibrationer per sekund än med 5000. Ju mer mörka ljud man vill bli av med, desto mer måste man fläska på med gips och stålreglar och sånt.
Det riktigt kniviga brukar vara att stoppa stomljud som sprider sig via golven. Det gäller inte bara om man anordnar SM i tyngdhopp därhemma eller har familj som gillar att spela trummor, utan även trampet av mer eller mindre små fötter kan bli tämligen störande.
Golven är dock typexempel på det som hänger samman med nästa kategori.
Resonansljud, som jag väljer att tala om som en egen kategori, är när ljuden förstärks i de håligheter som finns i en byggnad, t ex i mellanväggar eller trossbottnar. Eftersom dessa fungerar som resonanslådan på ett musikinstrument, motverkar de våra försök att stoppa ljudets framfart utan boostar det istället. Håligheterna måste således fyllas, och då med material som stoppar både luft-och stomljud. Vanlig mineralull är ett exempel.
Ofta är golven dåligt isolerade mot sådant här, och det blir inte bättre av att de brukar ligga på träreglar som av lätt insedda skäl sitter fast stadigt i övriga huset. Golvgips och ordentlig fyllning är en bra början, liksom stegljudsdämpande skum mellan golvgips och golvbeklädnad. Tjocka mattor hjälper förstås också till.
Sammanfattningsvis gäller det alltså att dels ta reda på vilken sorts ljud man tycker är störande — är det kanariefågelns kvitter eller tonåringens oumpf-oumpf-oumpf-oumpf man vill stoppa? — och dels tänker till kring hur dessa ljud sprider sig. Sedan kan man angripa problemet på rätt sätt enligt ovan.
Först och främst måste man skilja på ljudisolering och ljuddämpning/akustik. Det första handlar om att hindra ljudet att sprida sig mellan rummen. Det andra om att hindra det från att sprida sig inne i det, eller åtminstone göra det på ett bra sätt. De båda kräver olika tekniker.
Ljuddämpning uppnår man genom att sätta upp tyger, ljuddämpningsskum, mjuka spånskiveväggar eller annat i ett rum. Dessa hindrar ljudet från att studsa runt i rummet och därmed skapa korta ekoeffekter som kan upplevas som mer eller mindre obehagliga. I ett rum med många ljudkällor, t ex en matsal med mycket sorl, förstärker det här studsandet oväsendet rätt påtagligt, och där kan gardiner och akustikplattor göra stor skillnad.
Inget av detta brukar dock vara särskilt bra för att hindra ljudet att sprida sig till andra rum, även om det åtminstone dämpar den ljudnivå man inte vill ska sprida sig, så att den inte har lika mycket kraft.
Ljudisolering däremot är den svårare av de två, eftersom man måste stoppa ljudet på tre fronter: luftljud, stomljud, samt resonanser (vilket egentligen är en kombination av de båda föregående, men för att förstå det hela kan det vara bra att ha detta som en egen kategori).
Luftljud är de ljudvågor som går via luften, t ex mellan min mun och ditt öra när jag pratar med dig. Att stänga dörren mellan oss gör det svårare för oss att höra varandra, eftersom de luftburna ljudvågorna plötsligt stöter på hinder i form av en dörr.
Men de ger sig inte riktigt så lätt. Minsta springa brukar de glatt slinka igenom, liksom ventilation, öppna fönster, ja överallt där luft kan passera. Så det första problemet blir att täta mot luftljud utan att man får problem med ventilationen.
Stomljud uppstår när ljudet får husets byggmaterial att vibrera, så att det kan fortplanta sig via stommen. Trä som är ett vanligt byggnadsmaterial både i hus och musikinstrument är ganska bra på att förmedla sådana vibrationer. Alltså måste man bryta dessa på något sätt.
Vanligast är att sätta ”stumma” material, som t ex gips i ett par eller flera överlappande lager, mellan rummen som ljuden ska isoleras från. Tanken med dessa är att de ska vara tunga och vibrera dåligt, och därmed hindra stommen i huset från att göra det.
En sak man ofta missar i det här sammanhanget är fönstren. Vanliga glasrutor ljudisolerar ganska dåligt, och ljuden kan sprida sig från ett stängt fönster och faktiskt in genom ett annat. Det märks inte minst här hemma hos oss, där vi fått 9mm-rutor till skydd mot trafikbuller. Dessa är tunga som bly men rejält mycket effektivare än vanliga rutor.
Allt detta krånglar dessutom till sig mer ju lägre ljudfrekvens det handlar om. Alla har vi ju upplevt hur basen mullrar från grannarnas fest eller närmaste nattklubb, och det är för att det är lättare för en trävägg att röra sig i takt med 50 vibrationer per sekund än med 5000. Ju mer mörka ljud man vill bli av med, desto mer måste man fläska på med gips och stålreglar och sånt.
Det riktigt kniviga brukar vara att stoppa stomljud som sprider sig via golven. Det gäller inte bara om man anordnar SM i tyngdhopp därhemma eller har familj som gillar att spela trummor, utan även trampet av mer eller mindre små fötter kan bli tämligen störande.
Golven är dock typexempel på det som hänger samman med nästa kategori.
Resonansljud, som jag väljer att tala om som en egen kategori, är när ljuden förstärks i de håligheter som finns i en byggnad, t ex i mellanväggar eller trossbottnar. Eftersom dessa fungerar som resonanslådan på ett musikinstrument, motverkar de våra försök att stoppa ljudets framfart utan boostar det istället. Håligheterna måste således fyllas, och då med material som stoppar både luft-och stomljud. Vanlig mineralull är ett exempel.
Ofta är golven dåligt isolerade mot sådant här, och det blir inte bättre av att de brukar ligga på träreglar som av lätt insedda skäl sitter fast stadigt i övriga huset. Golvgips och ordentlig fyllning är en bra början, liksom stegljudsdämpande skum mellan golvgips och golvbeklädnad. Tjocka mattor hjälper förstås också till.
Sammanfattningsvis gäller det alltså att dels ta reda på vilken sorts ljud man tycker är störande — är det kanariefågelns kvitter eller tonåringens oumpf-oumpf-oumpf-oumpf man vill stoppa? — och dels tänker till kring hur dessa ljud sprider sig. Sedan kan man angripa problemet på rätt sätt enligt ovan.
Det är försumbart. Precis hörbar skillnad. Fortfarande dörren som är det kritiska.O oliven1 skrev:
Fördubblingen är i effekt.
Redigerat:
Jag ska också påpeka att det inte går att behandla decibel som flera tidigare inlägg här har gjort. dB är mycket riktigt en logaritmisk skala, och människans hörsel följer dessutom sin egen logik utöver det.
En förändring om 3 dB anses som den minsta skillnad i ljudvolym som en människa kan uppfatta. En ökning om 6 dB uppfattar vi däremot som en fördubblad ljudvolym.
Till det ska läggas ljudens energitäthet, vår uppfattning om dem etc etc. Men summan är alltså att dB och dm inte går att behandla på samma sätt. 2 dB är t ex inte enormt stort utan försvinnande lite.
En förändring om 3 dB anses som den minsta skillnad i ljudvolym som en människa kan uppfatta. En ökning om 6 dB uppfattar vi däremot som en fördubblad ljudvolym.
Till det ska läggas ljudens energitäthet, vår uppfattning om dem etc etc. Men summan är alltså att dB och dm inte går att behandla på samma sätt. 2 dB är t ex inte enormt stort utan försvinnande lite.
Nej, det är du som blandar ihop ljudintensitet med hur människoörat uppfattar ljud. Vi uppfattar knappt 2dB skillnad, även om ljudintensiteten ökar.O oliven1 skrev:
du blandar ihop termerna.ricebridge skrev:
ljudintensitet mäts i dB, det du tänker på är ljudtryck som mäts i Pa.
en ökning med 3db är en dubbling i ljudtryck dock inte i ljudintensitet av många olika anledningar.
men man kan inte säga att 3, 5,eller 15 db är en dubbling av ljuditensitet för det beror på så många faktorer. Men man brukar förenkla detta att 10dB är en dubbling.
men andra ord så är 3dB är dubbling i ljudtryck och en ökning i ljudintensitet. Man kan absolut inte säga att det är försumbart.
har jag fel så får du gärna rätta mig.
Ja, du har alldeles fel, och jag har just rättat dig i föregående inlägg.
Sätt ultraboard ovanpå så får du bra ljudisolering, väger 12 kg / m2 för 13 mm. Finns även ultraboard 15 mm, då är det 15 kg/m2 eller 43 kg för 2,4 x 1,2 m. Kan jämföras med vanlig gipsskiva om 26 kg för samma mått.B Brf-nisse skrev:
Jag vill inte medverka till att tråden spårar ur i en ordväxling mellan dig och mig, så jag nöjer mig med att hänvisa till mitt tidigare inlägg och i övrigt rekommendera dig att googla på saken. Jag har rätt och du har fel och svårare än så är det inte.O oliven1 skrev:
Nja folk är mer eller mindre mottagliga för fakta och kunskap.O oliven1 skrev:
Effekten i watt säg att 10dB är 100 watt då är 12 dB 10000 watt. Ljudtrycket följer väl watten om jag minns rätt. Men det tappar trycket rätt fort efter ljudkällan. I effekt och tryck. Längden på ljudvågorna bestämmer vad som ger efterklang, resonans osv. Rummets dimensioner bestämmer stående vågorna på rummets lägsta frekvens och dess harmoniska övertoner.