Jag antar att han inte har egen bil. Gör det klart för honom att du kan hjälpa till att handla saker / köra till tippen när du hälsar på. Det är annars något som är svårt de första åren. (Och beroende på hur långt borta han bor kanske du inte kommer så ofta)
Tycker för övrigt att han verkar vettig som tittar på bra skrivbord och stol. Om han ska vara student är det väldigt viktigt. Mycket viktigare än att skaffa sig gardiner. Kan ändå vara en fördel att inte ha för mycket inredning för om han skaffar sig flickvän kommer hon ändå byta ut allting.
Tycker för övrigt att han verkar vettig som tittar på bra skrivbord och stol. Om han ska vara student är det väldigt viktigt. Mycket viktigare än att skaffa sig gardiner. Kan ändå vara en fördel att inte ha för mycket inredning för om han skaffar sig flickvän kommer hon ändå byta ut allting.
Ja det är ju det utan gardiner och mattor ekar det. Men är ju inte heller min ensak.K Klass0n skrev:
Och jag vill ju att han ska lösa det själv. För det är en go känsla att veta om det, att allt står och faller på mig nu och det fixar jag. Är ju den goa känslan jag vill att han ska få.
Vill ju absolut inte vara den mamman som fixar allt. Det har jag inte varit hittills. Enda jag sagt är att han ska ut med soporna om de stinker även utanför hans rum. När vattenlåset korka igen efter han rakat sig fick han själv rensa det osv osv så bortskämd är han inte
Egentligen borde min mor svara dig för hon hade säkerligen liknande funderingar när jag flyttade..B Bådablir9 skrev:
Jag kan däremot berätta om en kompis i byn jag kommer ifrån, han flyttade kanske 1km från föräldrarnas hus.
Hans mor kom och städade och diskade, han struntade ofta i räkningarna (om ingen hjälpte honom betala dem) och hade också rätt ofta för mycket månad kvar i slutet på lönen. Jag garanterar dig att du inte vill vara mamman som möjliggör det...
Vad pratar vi om för ålder på killen som ska flytta?
Att flytta handlar om att bryta sig ”fri” på ett sätt, därför så håll dig ifrån inredning etc. om han inte ber om det.
Något jag uppskattade när jag hade flyttat var när mamma kom förbi med kanske en stockpack köttfärs/kött helt spontant eller man helt plötsligt fick en överföring på 500kr.
De där små sakerna var nått som jag absolut inte tog för givet (för jag ville och klarade mig själv) men som var otroligt uppskattat för livet är inte alltid en dans på rosor när man måste klara hela ekonomin själv.
Att flytta handlar om att bryta sig ”fri” på ett sätt, därför så håll dig ifrån inredning etc. om han inte ber om det.
Något jag uppskattade när jag hade flyttat var när mamma kom förbi med kanske en stockpack köttfärs/kött helt spontant eller man helt plötsligt fick en överföring på 500kr.
De där små sakerna var nått som jag absolut inte tog för givet (för jag ville och klarade mig själv) men som var otroligt uppskattat för livet är inte alltid en dans på rosor när man måste klara hela ekonomin själv.
Det skrev jag i i trådstarten att jag inte vill vara den mamman för såna skräckexempel har jag hört talas omK Klass0n skrev:
Problemet är ju att jag bara har extrema erfarenheter. Hört om skräckexempel där mamman fixat allt vilket jag inte vill bli. Samt att jag själv blev utslängd och den hungern och kylan vill jag absolut inte erbjuda min son.
Så min enda erfarenhet är skräckexempel men nu vill ju jag att de ska bli mer lagom så därför frågade jag er om era erfarenheter
Så min enda erfarenhet är skräckexempel men nu vill ju jag att de ska bli mer lagom så därför frågade jag er om era erfarenheter
Hjälpa till att handla samt köra till tippen tycker jag inte. Han har typ vägrat körkort med påståendet att det är enkelt utan. Själv tycker jag att han skulle passat på och spara ihop till resterande del av körkortet och tagit det och sen börjat spara till en flytt. Bo hemma med symbolisk hyra är mycket snällare mot sparkontot än flytta till eget med riktig hyra.S sjoelund skrev:
Så läxan att han faktiskt behöver körkort är något han behöver lära sig. Och det görs inte om jag kör.
Jag tänker spontant att det kan vara individuellt beroende på din sons egenskaper och vilken vägledning som kan vara till mest hjälp för honom. Det är stor skillnad mellan att göra barnen en björntjänst och att knuffa ut dem ur boet helt. Utöver det du redan påtalat för honom kan det ju vara bra att tipsa om olika saker som kan underlätta vardagen men utan att ge exakta instruktioner om hur. Exempelvis, käckt att ha rutin kring tvätt men om det ska ske en specifik dag eller när sista strumpan tas på får han lista ut själv. Eller att storkok ibland är billigare och smidigt när det är nödvändigt med matlåda, men vilken rätt eller hur ofta får han lista ut själv eller be om tips om.
Mina barn är inte riktigt i ålder att flytta hemifrån än men det är bara ett par år bort. Jag håller redan nu på att "kratta manegen" genom att ge olika uppgifter om vad som är viktigt att tänka på när en bor själv. Så jag liksom gör en grovskiss där barnen får fylla i detaljerna själva eller förkasta skissen helt, helt upp till dem. När det kommer till ekonomi har jag haft en liknande strategi sen de var små och jag tycker att det funkat bra då den äldsta har ett relativt sunt förhållande till pengar och sparande så jag hoppas att strategin funkar även när det kommer till att hantera vuxenlivet och att flytta hemifrån.
Jag förstår att balansgången kan vara svår men bara det att du är öppen inför svårigheterna tror jag hjälper er båda på traven väldigt mycket.
Mina barn är inte riktigt i ålder att flytta hemifrån än men det är bara ett par år bort. Jag håller redan nu på att "kratta manegen" genom att ge olika uppgifter om vad som är viktigt att tänka på när en bor själv. Så jag liksom gör en grovskiss där barnen får fylla i detaljerna själva eller förkasta skissen helt, helt upp till dem. När det kommer till ekonomi har jag haft en liknande strategi sen de var små och jag tycker att det funkat bra då den äldsta har ett relativt sunt förhållande till pengar och sparande så jag hoppas att strategin funkar även när det kommer till att hantera vuxenlivet och att flytta hemifrån.
Jag förstår att balansgången kan vara svår men bara det att du är öppen inför svårigheterna tror jag hjälper er båda på traven väldigt mycket.
Bekväm skrivbordsstol och bra skrivbord är betydligt viktigare än en soffa, matchande matta och gardiner eller en stor servis. Att ha en dålig arbetsställning vid skrivbordet, vare sig man pluggar, jobbar eller spelar dataspel, är riktigt dåligt för kroppen. Minst lika dåligt som en obekväm säng.
”Gästvänlig” soffa eller tillräckligt många muggar för gästerna låter som att det handlar om dig och din bekvämlighet när du hälsar på, inte om hans bekvämlighet. Man ska optimera sitt hem så att det funkar i vardagen, och besök av mamma ska inte vara ”vardagen” när man har flyttat hemifrån.
Om du vill bidra lite ekonomiskt ibland kan du tex inför jul eller födelsedagar fråga om han vill ha något till hemmet, tex köksredskap. Då får han tillfälle att fundera på om det är något han verkligen saknar eller skulle vilja uppgradera och inte har råd att skaffa själv. Om han då kommer med ett önskemål, köp eller ge bidrag till just det han har valt ut så att han får bestämma själv över sitt hem.
”Gästvänlig” soffa eller tillräckligt många muggar för gästerna låter som att det handlar om dig och din bekvämlighet när du hälsar på, inte om hans bekvämlighet. Man ska optimera sitt hem så att det funkar i vardagen, och besök av mamma ska inte vara ”vardagen” när man har flyttat hemifrån.
Om du vill bidra lite ekonomiskt ibland kan du tex inför jul eller födelsedagar fråga om han vill ha något till hemmet, tex köksredskap. Då får han tillfälle att fundera på om det är något han verkligen saknar eller skulle vilja uppgradera och inte har råd att skaffa själv. Om han då kommer med ett önskemål, köp eller ge bidrag till just det han har valt ut så att han får bestämma själv över sitt hem.
Hej,
Får först säga att jag tycker det är väldigt fint av dig att måna så om din son.
Själv flyttade jag hemifrån pga studier. Ny främmande värld väntade i ny stad. Mina föräldrar hjälpte mig ganska mycket. Fick såklart en del uddamöbler men de följde även med till IKEA osv, så säng, soffa mm kunde köpas. De hjälpte även till med uppackning mm. De försåg mig även med småsaker som jag inte själv visste att jag skulle behöva (grytvantar, konservöppnare, städutrustning mm).
Jag tyckte det var väldigt skönt och mysigt att mina föräldrar engagerade sig i detta. Utöver att hjälpen underlättade starten på livet efter flytten kändes det skönt att föräldrarna var med på resan på något sätt. Men det kan såklart vara skillnad på att flytta inom samma stad eller till annan ort. Jag kan förstå att det var skönt för dem också, klart man vill ge till att ens barn får ett bra och gemytligt hem. Det är inte alltid ungdomar prioriterar (eller förstår) vad som krävs för att få ihop ett hem.
Allt är såklart otroligt individuellt, men för min del kändes det inte alls ”kvävande”. Även om din son skulle tycka att du lägger dig i för mycket vore han nog tacksam på något plan. Det skulle nog vara värre om han känner att ni är likgiltiga för hur han har det och hur han mår i sitt nya boende.
Hjälpen från mina föräldrar har heller inte hämmat mig senare i livet. Har på grund av jobb gjort ytterligare flyttar i livet och har (möjligen pga hjälpen vid första flytten) fått till senare hem bra på egen hand.
Lycka till!
/PM
Får först säga att jag tycker det är väldigt fint av dig att måna så om din son.
Själv flyttade jag hemifrån pga studier. Ny främmande värld väntade i ny stad. Mina föräldrar hjälpte mig ganska mycket. Fick såklart en del uddamöbler men de följde även med till IKEA osv, så säng, soffa mm kunde köpas. De hjälpte även till med uppackning mm. De försåg mig även med småsaker som jag inte själv visste att jag skulle behöva (grytvantar, konservöppnare, städutrustning mm).
Jag tyckte det var väldigt skönt och mysigt att mina föräldrar engagerade sig i detta. Utöver att hjälpen underlättade starten på livet efter flytten kändes det skönt att föräldrarna var med på resan på något sätt. Men det kan såklart vara skillnad på att flytta inom samma stad eller till annan ort. Jag kan förstå att det var skönt för dem också, klart man vill ge till att ens barn får ett bra och gemytligt hem. Det är inte alltid ungdomar prioriterar (eller förstår) vad som krävs för att få ihop ett hem.
Allt är såklart otroligt individuellt, men för min del kändes det inte alls ”kvävande”. Även om din son skulle tycka att du lägger dig i för mycket vore han nog tacksam på något plan. Det skulle nog vara värre om han känner att ni är likgiltiga för hur han har det och hur han mår i sitt nya boende.
Hjälpen från mina föräldrar har heller inte hämmat mig senare i livet. Har på grund av jobb gjort ytterligare flyttar i livet och har (möjligen pga hjälpen vid första flytten) fått till senare hem bra på egen hand.
Lycka till!
/PM
Misstänker att jag kommer hälsa på honom ca 2 gånger per år när han fyller år och ev några dagar under semestern. Han flyttar för att komma närmare jobbet vilket möjliggör skift och då är det längre helg tillsammans ifall han skulle hälsa på mig än att jag skulle hälsa på honom.M mrsnhp skrev:
Gästvänligt handlar om att jag inte vill att han blir ofrivilligt ensam. Att han faktiskt ska ha möjligheten att bjuda hem sina fd styvsyskon som bor långt bort över en hel vecka tex. Här finns gästrum vid såna tillfällen, hos min son en skrivbordsstol...
Och kan ni ge er angående gardinerna förklarade redan i trådstarten att jag inte planerar att inreda enligt min smak
. Han har redan både gardiner och mattor. Placerar han dom fel färgmässigt enligt mig så är det som sagt inte min ensak. Men om han ber om hjälp att matcha. Hur mycket ska jag hjälpa då?
. Han har redan både gardiner och mattor. Placerar han dom fel färgmässigt enligt mig så är det som sagt inte min ensak. Men om han ber om hjälp att matcha. Hur mycket ska jag hjälpa då?
Ah riktigt så mycket kommer jag inte få hjälpa till. Och vill nog inte heller även om dina föräldrar inte gick till det extrema.P Project Mellangården skrev:
Om han ber om hjälp och råd är det väl bara att hjälpa till, åtminstone med sådana saker 🙂 Om han däremot upprepade gånger tex kommer och ber om pengar till hyran efter att han har festat bort sina pengar får du sätta ner foten. Allt annat lär han sig tids nog, åtminstone om han inte har någon diagnos som gör det väldigt svårt (tex ADHD, där känner jag medelålders vuxna som inte klarar räkningarna om dom inte går på autogiro dagen efter löning).B Bådablir9 skrev:
Det tog många år innan vi skaffade en riktig soffa. Vi hade gott om vänner ändå 🙂 Det handlar mer om umgänget och vänkretsen man kan bygga upp utanför hemmet än om möblerna. När vi hade bott ihop i fem år skaffade vi ett dussin glas och champagneglas på Ikea för att kunna bjuda åtminstone en liten delmängd av vännerna på nyårsmiddag. Jag har ingen aning om hur vi skakade fram stolar åt alla då, men minst två personer satt på skrivbordsstolar.