får man
JA, det görs fortfarande ja.
Ja, i och med att det i bostäder är lag på att montera JFB vid byte av central.
Köp en ny central i stället, om det finns möjlighet.
Köp en ny central i stället, om det finns möjlighet.
Har man en fräsch porslinssäkringscentral så tycker inte jag det finns nån anledning att byta central ( om man absolut inte vill ha dvärgbrytare) Konstruktionen är robust till skillnad från en del nyare centraler. Dessutom är det absolut ingen nackdel att locket i de flesta fall är gjort av plåt. Som sagt kompletera med jordfelsbrytare så har du en utomordentlig central.
Hur är det där med "nya typ autosäkringar" och kabellängd? Var på en kurs om div el och ledaren pratade om att det var säkrare att använda gamla hederliga porslin, han pratade något om längden på kablar m.m.
Skulle vara intressant om någon skulle kunna dra ett litet kort utlägg om det.
Tack på förhand. //79:an
Skulle vara intressant om någon skulle kunna dra ett litet kort utlägg om det.
Tack på förhand. //79:an
Automatsäkringar har ofta en liten annan karaktäristik än diazedsäkringar, de (oftast billiga automater) kräver ofta en högre kortslutningsström för att lösa ut. Detta innebär att om man bor långt från transformatorn och har ett klent nät fram till sig så är det inte helt säkert att en automatsäkring löser ut vid fel. Inte lika lätt som en diazed iallafall. Den (automaten) känner helt enkelt inte att det uppstått ett fel eftersom transformatorn inte orkar trycka på med tillräcklig kortslutningseffekt.
Men vi snackar extrema landsbygdsnät nu så det finns ingen större anledning till oro.
Men vi snackar extrema landsbygdsnät nu så det finns ingen större anledning till oro.
Jo, men det hänger ihop. Jag var väl otydlig där.
Sträckan i huset, från säkringen till felet, blir iom (allt i mitt förra inlägg) kortare med en automatsäkring än en diazedsäkring (ja, de heter så, porslinarna). Dvs man kan (ev.) inte dra lika många meter Kulo/FK/annat med automatsäkringar.
Det är därför installatören skall vända sig till nätbolaget för att få veta Kortslutningsström/-impedans i leveranspunkten.
För att kunna räkna ut hur många meter han får dra ifrån centralen, alternativt vilken karaktäristik säkringarna måste ha.
Sträckan i huset, från säkringen till felet, blir iom (allt i mitt förra inlägg) kortare med en automatsäkring än en diazedsäkring (ja, de heter så, porslinarna). Dvs man kan (ev.) inte dra lika många meter Kulo/FK/annat med automatsäkringar.
Det är därför installatören skall vända sig till nätbolaget för att få veta Kortslutningsström/-impedans i leveranspunkten.
För att kunna räkna ut hur många meter han får dra ifrån centralen, alternativt vilken karaktäristik säkringarna måste ha.
Jo löser ut gör den nog om nätet orkar leverera märkströmmen. Klarar inte nätet det så kommer inte diazeden att lösa ut heller. Men då snackar vi extremt landsbyggdsnät.bax skrev:
Däremot kan den få problem att lösa ut tillräckligt snabbt vid kortslutning för att uppfylla utlösningsvillkoret på 0,4S. För att lösa tillräckligt snabbt vid kortslutning måste kortslutningsströmmen kunna bli 3, 5 och 10 ggr märkströmmen förrespektive B, C och D karakteristik. Men faktum är, i alla fall om man studerar ett diagram för utlösningskarateristik för en gL-gG diazed så är den fakiskt långsammare och inte lika känslig som än en B-dvärg. En D-dvärg ska man däremot vara försiktig med och bara använda där den verkligen behövs och det är rätt dimensionerat.
Nej, jag kan inte belägga det, inte såhär på rak arm iallafall. Jag gissar att det tar lite tid att leta reda på karaktäristik för olika säkringar. Jag har inte heller forskat i det själv, utan även i mitt fall var det en kursledare som påstod detta. Jag har dock inga tvivel på att tveka över uttalandet. Olika säkringar (säkringstyper) har olika kurvor, olika fabrikat har olika kurvor.
Jag har också aldrig hävdat att en diazed alltid löser uppgiften, jag har försökt få fram att där finns skillnader mellan diazeder och automater, ofta till diazedens fördel i svaga nät. Är nätet alldeles åt h-e för klent så löser naturligtvis ingen säkring ut.
Att jämföra automater av B,C och D-typ med en gL-gG är väl att jämföra äpplen med päron (?)
Det finns ju diazeder med olika utlösningskurvor också.
I övrigt har jag lite svårt för faktumet att många automater skall anses förbrukade när de löst ut en (1!) gång. Vad är då vitsen med att ha automater, förutom fördelarna med normmåtten?
En diazed kostar några ören att köpa, en automat kostar....20spänn.
Diazeden byter du själv, en automat måste du leja en elektriker för att byta.
Jag har också aldrig hävdat att en diazed alltid löser uppgiften, jag har försökt få fram att där finns skillnader mellan diazeder och automater, ofta till diazedens fördel i svaga nät. Är nätet alldeles åt h-e för klent så löser naturligtvis ingen säkring ut.
Att jämföra automater av B,C och D-typ med en gL-gG är väl att jämföra äpplen med päron (?)
Det finns ju diazeder med olika utlösningskurvor också.
I övrigt har jag lite svårt för faktumet att många automater skall anses förbrukade när de löst ut en (1!) gång. Vad är då vitsen med att ha automater, förutom fördelarna med normmåtten?
En diazed kostar några ören att köpa, en automat kostar....20spänn.
Diazeden byter du själv, en automat måste du leja en elektriker för att byta.
Nja, en dvärgbrytare är inte förbrukad efter att den har löst ut en gång. Vanligaste orsaken att en säkring löser ut är överlast och det är inga problem. Däremot rekommenderas att en dvärg byts efter 3 kortslutningsutlösningar pga de höga brytströmmar som kan uppstå.
En gL-gG som man köper på macken mitt i natten kan närmast jämföras med en B-dvärg. Skillnaden mellan en dvärg och en diazed ligger framför allt i att medans diazeden behöver mer och mer ström för att lösa ut snabbare så löser en B-dvärg typiskt ut inom 20-50mS redan när överbelastningen är 3-5 ggr märkströmmen medans diazeden kan hålla i flera sekunder. Först när överbelastningen blir 8-9 ggr märkströmmen löser diazed lika snabbt. Om sedan detta är önskvärt eller inte beror ju på. Anledningen till att det blir så är att dvärgbrytaren har två olika utlösningsmekanismer, en termisk och en magnetisk. Den termiska är avsedd att ta 'normal' överlast och liknar därför diazedens utlösningskurva medan den magnetiska skall ta mycket hög överlast och kortslutningar. Häri ligger också fördelen med att ha diazed i huvudsäkringarna och dvärgbrytare i gruppcentralen. Chansen är stor att dvärgen bryter först vid en mindre kortis, typ en glödlampa som pajar, och därmed räddar huvudsäkringen.
En gL-gG som man köper på macken mitt i natten kan närmast jämföras med en B-dvärg. Skillnaden mellan en dvärg och en diazed ligger framför allt i att medans diazeden behöver mer och mer ström för att lösa ut snabbare så löser en B-dvärg typiskt ut inom 20-50mS redan när överbelastningen är 3-5 ggr märkströmmen medans diazeden kan hålla i flera sekunder. Först när överbelastningen blir 8-9 ggr märkströmmen löser diazed lika snabbt. Om sedan detta är önskvärt eller inte beror ju på. Anledningen till att det blir så är att dvärgbrytaren har två olika utlösningsmekanismer, en termisk och en magnetisk. Den termiska är avsedd att ta 'normal' överlast och liknar därför diazedens utlösningskurva medan den magnetiska skall ta mycket hög överlast och kortslutningar. Häri ligger också fördelen med att ha diazed i huvudsäkringarna och dvärgbrytare i gruppcentralen. Chansen är stor att dvärgen bryter först vid en mindre kortis, typ en glödlampa som pajar, och därmed räddar huvudsäkringen.