Hur få bort Onyttiga och onödiga samfälligheter?
Hur få bort Onyttiga och onödiga samfälligheter?
Fastighetsreglering till närmaste fastighet måste vara bästa och mest ändamålsenlig fastighetsbildning
Många av de oskiftade vattenområden som lagts ut vid laga skiften blev så småningom med hänsyn till naturlig förändrad och mer ändamålsenlig och rationell brukning aav uppgrundning som ingen annan gjorde anspråk på och ökande urbanisering ofta onyttiga och kan t.o.m. utgöra hinder för en rationell fastighetsindelning idag.
Dessa uppgrundningar har av tradition brukats hela tiden utav närmaste strandfastighet utan tvist med byamännen .
Urminnes hävd uppstod före laga skiftet av skriftliga arrendekontrakt som tecknats med sågverksbolag mot ersättning i salttunnor om deras rätt till vatten och strandrätt för dels flottläggning flera stora skogs/sågverksbolag flottnig, lagring av granmassavedsbuntar, förtöjning av fartyg, lastning och lossning av båtar upplägg av virke, gods mm på stränder till båtar frakter till och från samt arrende till fiskestugor, sommsrstugor ända ut i vattnet i skärgården byamännen har godtgit detta ingen tvist eller bråk har någonsin uppstått..
I alla lantmäteriförrättningar efter laga skiftet har uppgrundningar intagits i stamfastigheten byamännen varit kallad med kartor för att kontrollera rågångar, som ingen anmärkt eller blivit någon tvist om byamännen emellan. samtliga godtagit avstyckningar mot vatten linjen stamfastigheten har ju alltid varit delägare i vattnet utanför därför har aldrig någon tvist uppstått.
Lantmätare har hänvisat till JDL 8 kap 1§ ägoutbyte/gränsuträtning och godtagit nyupprättade kartor
Lantbruksnämnden bildade två gånger så kallad KR-gård (koncentrerad rationalisering för att effektivisera och rationalisera jord och skogsbruk i byn tvångsinlöste mindre skiften enligt JDL 8:1 4 st, arronderingsfallet
Utgör extra arbete och kostnader för alla Lantmätare
Ingen bra eller effektiv skogsskötsel.
vattenområden var ursprungligen vatten ej uppgrundad skogsmark
Gemensamhetsskog är olämpligt att bilda ingen effektiv förvaltning om gemensamma skogar var ej avsikten med oskiftad mark
Mindre kostnad och arbete med underhålla rågångar vid fastighetsreglering
Mindre utredningar i onödan.
Inga vägåtkomster finns för samfälligheten de har inga skogsvägar i området.
Mindre tjafs och bråk med enskilt privat ägande.(familjeskogsbruk och jord)
För vems rätt gäller egendomsskyddet starkast närmaste strandfastighet eller byamännen
vad gäller för
FBL 3 kap
FBL 6 kap
Fastighetsreglering till närmaste fastighet måste vara bästa och mest ändamålsenlig fastighetsbildning
Många av de oskiftade vattenområden som lagts ut vid laga skiften blev så småningom med hänsyn till naturlig förändrad och mer ändamålsenlig och rationell brukning aav uppgrundning som ingen annan gjorde anspråk på och ökande urbanisering ofta onyttiga och kan t.o.m. utgöra hinder för en rationell fastighetsindelning idag.
Dessa uppgrundningar har av tradition brukats hela tiden utav närmaste strandfastighet utan tvist med byamännen .
Urminnes hävd uppstod före laga skiftet av skriftliga arrendekontrakt som tecknats med sågverksbolag mot ersättning i salttunnor om deras rätt till vatten och strandrätt för dels flottläggning flera stora skogs/sågverksbolag flottnig, lagring av granmassavedsbuntar, förtöjning av fartyg, lastning och lossning av båtar upplägg av virke, gods mm på stränder till båtar frakter till och från samt arrende till fiskestugor, sommsrstugor ända ut i vattnet i skärgården byamännen har godtgit detta ingen tvist eller bråk har någonsin uppstått..
I alla lantmäteriförrättningar efter laga skiftet har uppgrundningar intagits i stamfastigheten byamännen varit kallad med kartor för att kontrollera rågångar, som ingen anmärkt eller blivit någon tvist om byamännen emellan. samtliga godtagit avstyckningar mot vatten linjen stamfastigheten har ju alltid varit delägare i vattnet utanför därför har aldrig någon tvist uppstått.
Lantmätare har hänvisat till JDL 8 kap 1§ ägoutbyte/gränsuträtning och godtagit nyupprättade kartor
Lantbruksnämnden bildade två gånger så kallad KR-gård (koncentrerad rationalisering för att effektivisera och rationalisera jord och skogsbruk i byn tvångsinlöste mindre skiften enligt JDL 8:1 4 st, arronderingsfallet
Utgör extra arbete och kostnader för alla Lantmätare
Ingen bra eller effektiv skogsskötsel.
vattenområden var ursprungligen vatten ej uppgrundad skogsmark
Gemensamhetsskog är olämpligt att bilda ingen effektiv förvaltning om gemensamma skogar var ej avsikten med oskiftad mark
Mindre kostnad och arbete med underhålla rågångar vid fastighetsreglering
Mindre utredningar i onödan.
Inga vägåtkomster finns för samfälligheten de har inga skogsvägar i området.
Mindre tjafs och bråk med enskilt privat ägande.(familjeskogsbruk och jord)
För vems rätt gäller egendomsskyddet starkast närmaste strandfastighet eller byamännen
vad gäller för
FBL 3 kap
FBL 6 kap
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 307 inlägg
Problemet är nog att det ofta kostar mer än det smakar.B Bror9 skrev:
Med lantmäteriets debitering så är det så.
Dessutom är det ing
Det är rättshaveristaktivistiska stugägare som bråkar om det som inte angår dem.
Ägaren till den angränsande fastigheten (som jag misstänker är duB Bror9 skrev:
) ansöker om att genomföra en fastighetsreglering utan stöd av överenskommelse eller köp. Lantmäteriet kommer då att dels pröva FBLs regler om lämplighet etc. men även göra en bedömning om det är förenligt med egendomsskyddet i 2:15 RF att med tvång ta den samfällda egendomen. Om så är möjligt kommer Lantmäteriet därefter göra en officialvärdering av det tvångsreglerade området som de samfällda delägarna får ta del av baserat på respektive delägande fastighets andel i samäflligheten. Om området har ett väldigt lågt värde eller är tämligen litet kan eventuellt förrättningen genomföras med ett förenklat förfarande. Utan att känna till ärendet i detalj misstänker jag dock att ett förenklat förfarande inte kommer vara aktuellt eftersom den ersättningen en delägare erhåller inte får överstiga 3% av ett prisbasbelopp. Om ett förenklat förfarande inte kan användas kommer Lantmäteriet behöva utreda samtliga delägare och deras andelar, se FBL 6:6 och 6:7 för detaljer.För samfälligheten, det är ju samfälld egendom. Byamännen är som regel inte relevanta i sådana här sammanhang.B Bror9 skrev:
I så fall är jag rädd att du är fast i ett moment 22... Möjligen om det finns fler fastighetsägare i närheten som är intresserade av att tvångsreglera olika samfällda områden och att det därför kan vara flera som betalar förrättningskostnaderna.B Bror9 skrev:
Redigerat:
Dom har inget intresse bara besvär lågt värde under 3% för delägare. Aldrig gjort anspråk på den.F Falckman skrev:Ägaren till den angränsande fastigheten (som jag misstänker är du
För samfälligheten, det är ju samfälld egendom. Byamännen är som regel inte relevanta i sådana här sammanhang.
I så fall är jag rädd att du är fast i ett moment 22... Möjligen om det finns fler fastighetsägare i närheten som är intresserade av att tvångsreglera olika samfällda områden och att det därför kan vara flera som betalar förrättningskostnaderna.
Med tanke på hur du beskriver samfälligheten är jag fortfarande skeptisk. 3% av ett prisbasbelopp år 2024 är alltså 1755 kr, du är säker på att ingen delägare i samfälligheten kommer få en ersättning som överstiger detta? Kan inte vara allt för många kvadratmeter du vill tvångsreglera i så fall. Men om du är säker på din sak är det väl bara att du ansöker om en tvångsreglering?B Bror9 skrev: