Jag håller helt enkelt inte med, utan ser i skrivningen en öppning för föreningen att inte införa individuell mätning om den inte vill. Hur sådan ska göras om den införs har jag ingen avvikande uppfattning om, utan håller med om att det är väl beskrivet och lämnar föredömligt lite tolkningsutrymme.

Men även om jag tolkar sakens tvingande status annorlunda så antar jag att rådet till TS huvudsakligen är detsamma. Motionera till stämman om att föreningen ska införa de individuella mätare som anläggningsbeslutet talar om. Mina argument skulle kanske handla mer om rättvisa än att det är en tvingande uppgift för föreningen, och jag skulle ha mindre hot att sätta bakom min position, men i övrigt antar jag att vi skulle gå likadant tillväga.

Edit: Nu hann @Claes Sörmland in med ett inlägg till medan jag skrev. Jag håller med om att man teoretiskt skulle kunna ta styrelsevägen också, men delar även uppfattningen att beslutet är stort nog för att gå stämmovägen.
 
  • Gilla
Bror9
  • Laddar…
Claes Sörmland
Läsningen av utdraget från anläggningsbeslutet ska ju också förstås i sammanhanget anläggningslagen, alltså vad Lantmäteriet kan besluta om och inte besluta om avseende hur kostnaderna ska fördelas. Och här ges inte riktigt utrymme för optioner/valmöjligheter för anläggningssamfälligheten utan lagtexten i 15 § andra stycket anläggningslagen är rätt stel. Se min markering:

Skärmbild av ett juridiskt dokument om fördelning av kostnader för gemensamhetsanläggningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Räknenisse och 1 till
  • Laddar…
B
Jag anser att det är dels rättvisa och en rättighet att påpeka och begära rättels., inget hot , givetvis är det en tolkningsfråga oxå därför min fråga , inte 100% självklart. om det bara vore fritids fastigheter eller vatten ur egen källa där bara el till pumpen skall fördelas då fungerar att dela alla betalar sammasumma. men när vi betalar för förbrukningen och det är så stora skillnader i förbrukningar. Kostnaden för en vatten mätare är bara några hundra kronor, mätarkonsol arbete mm kostar lite mer, samt att det kan vara problem att rymma vattenmätere då det i gammla enkla sommarstugor va jobben inte är fackmannamässiga och trångt och ofta jävligt till kanske i krypgrund eller i diskbänken typ. Motion är på G
 
Claes Sörmland
Det typiska för kallställda hus som t ex sommarstugor är installation av mätarbrunnar. Annars får man ju noga plocka bort mätaren varje höst och dränera den.
 
B
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det typiska för kallställda hus som t ex sommarstugor är installation av mätarbrunnar. Annars får man ju noga plocka bort mätaren varje höst och dränera den.
I anläggningen ingår förutom ledningarna även mätarbrunnar,
undermätare, avstängningsventiler och pumphus.
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

För fördelning av förbrukningskostnader äger anläggningssamfälligheten
rätt att på egen bekostnad installera undermätare i
anslutning till varje deltagande fastighet. Det åligger samfälligheten
att själv utföra sådana avläsningar.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland
B Bror9 skrev:
I anläggningen ingår förutom ledningarna även mätarbrunnar,
undermätare, avstängningsventiler och pumphus
Men dessa mätarbrunnar och undermätare har samfällighetsföreningen aldrig utfört (=installerat)?
 
B
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Men dessa mätarbrunnar och undermätare har samfällighetsföreningen aldrig utfört (=installerat)?
Det finns en mätarbrun och en undermätare vad jag vet anläggningen är för vintervatten. Men finns ett avstick till en annan ö med ca 10 sommarstugor som endast har sommarvatten eftersom det ej fanns behov och ej kunde på grund av mark & vattenförhållanden få annat än sommarvatten till dessa därför sitter en mätarbrunn med undermätare för gemensam mättning till dessa 10 stugor
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Läsningen av utdraget från anläggningsbeslutet ska ju också förstås i sammanhanget anläggningslagen, alltså vad Lantmäteriet kan besluta om och inte besluta om avseende hur kostnaderna ska fördelas. Och här ges inte riktigt utrymme för optioner/valmöjligheter för anläggningssamfälligheten utan lagtexten i 15 § andra stycket anläggningslagen är rätt stel. Se min markering:

[bild]
Bra poäng och ett klargörande citat. Operativt i det du markerar är dock att man kan, inte ska, göra på ett visst sätt.

Huruvida det är meningsfullt att göra på ett visst vis lämnas alltså till praktiska avgöranden. I TS fall är det således fortfarande på intet vis uteslutet att schablonen som idag används är rättvis nog jämfört med kostnaden för att installera individuella mätare och löpande administrera differentierade taxor.

Om så är fallet är till stor del beroende på vilka pengar det rör sig om, något vi inte alls varit inne på än.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Bra poäng och ett klargörande citat. Operativt i det du markerar är dock att man kan, inte ska, göra på ett visst sätt.

Huruvida det är meningsfullt att göra på ett visst vis lämnas alltså till praktiska avgöranden. I TS fall är det således fortfarande på intet vis uteslutet att schablonen som idag används är rättvis nog jämfört med kostnaden för att installera individuella mätare och löpande administrera differentierade taxor.

Om så är fallet är till stor del beroende på vilka pengar det rör sig om, något vi inte alls varit inne på än.
Nja, Så här förstår jag det:

Den lagtext jag citerade reglerar möjligheterna för Lantmäteriets myndighetsbeslut, inte samfällighetsföreningens möjligheter. Har väl Lantmäteriet bedömt att kostnaderna lämpligen fördelas efter anläggningens utnyttjande så ska grunderna för debiteringen bestämmas i anläggningsbeslutet. Återigen, det finns ingen möjlighet om att besluta om en option för anläggningssamfälligheten: "Grunderna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid förrättningen." Det är lika strikt som beslutade andelstal som första stycket i paragrafen handlar om, det är ingen option på andelstal utan är ett beslut om vissa specifika andelstal.
 
Claes Sörmland
B Bror9 skrev:
Det finns en mätarbrun och en undermätare vad jag vet anläggningen är för vintervatten. Men finns ett avstick till en annan ö med ca 10 sommarstugor som endast har sommarvatten eftersom det ej fanns behov och ej kunde på grund av mark & vattenförhållanden få annat än sommarvatten till dessa därför sitter en mätarbrunn med undermätare för gemensam mättning till dessa 10 stugor
Ja då låter det som att delar av anläggningen aldrig utfördes som den skulle.
 
B
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Ja då låter det som att delar av anläggningen aldrig utfördes som den skulle.
Handbok Anläggningslagen
sid 97-98


Brukningsavgifter

Efter lämplighetsprövning i det enskilda fallet kan LM avgöra om drifts-kostnaderna i första hand ska fördelas genom avgifter, dvs. efter det faktiska utnyttjandet av anläggningen. Grunderna för beräkning av sådana avgifter ska fastställas vid förrättningen.

LM bör alltid undersöka om det finns förutsättningar för att använda denna metod, eftersom den har fördelar ur rättvisesynpunkt (prop. 1973:160 s. 216 ö). Eftersom en mätning av brukandet innebär särskilda kostnader för sam-fällighetsföreningen bör ett avgiftssystem inte införas om det endast är små kostnader som ska fördelas.

Ett beslut om uttagande av avgifter är i princip bindande för delägarna. Om det har inträtt ändrade förhållanden eller har framkommit ett klart behov av omprövning, t.ex. att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör bestämmas efter andra grunder, kan saken prövas vid ny förrättning enligt 35 § eller ändras en genom överenskommelse enligt 43 § (prop. 1973:160 s. 216 x och prop. 1988/89:77 s. 75).

I vissa fall får styrelsen för en samfällighetsförening själv besluta om änd-ring av andelstal. Enligt 24 a § krävs då bl.a. att en sådan befogenhet har meddelats i anläggningsbeslutet, att LM har föreskrivit hur ändring får ske samt att styrelsen underrättar berörda fastighetsägare om beslutet och anmä-ler det till LM. Det nya andelstalet får inte tillämpas förrän det har införts i fastighetsregistret (se 24a Ändring av andelstal genom styrelsebeslut).

Bidrag till anläggningens drift som grundas på andelstalen, ska uttaxeras av medlemmarna enligt 40 § SFL. En brukningsavgift enligt 15 § andra stycket och en slitageavgift enligt 48 a § ska däremot inte uttaxeras utan tas ut ge-nom fakturering och tas upp som inkomst i föreningens utgifts- och in-komststat. Dessa avgifter är således inte direkt utmätningsbara och förenade med förmånsrätt (jämför prop. 1973:160 s. 431 y–432 x och lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter).
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Har väl Lantmäteriet bedömt att kostnaderna lämpligen fördelas efter anläggningens utnyttjande så ska grunderna för debiteringen bestämmas i anläggningsbeslutet.
Ja, fast nu har ju inte Lantmäteriet entydigt gjort det första som jag ser det, så då faller din andra sats.

Edit: Därtill är det ju beskrivet hur debitering på annat vis än efter andelstal ska ske, om det sker.
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Återigen, det finns ingen möjlighet om att besluta om en option för anläggningssamfälligheten: "Grunderna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid förrättningen." Det är lika strikt som beslutade andelstal som första stycket i paragrafen handlar om, det är ingen option på andelstal utan är ett beslut om vissa specifika andelstal.
Nu känns det som att du har en tes du försöker bevisa snarare än en regel du försöker tolka. Jag är van vid att våra roller brukar vara omvända därvidlag.

För jag skulle säga att det inte finns något uttryckligt förbud för Lantmäteriet att överlämna vissa genomförandebeslut till föreningen att värdera. I det du citerar nu hoppar du rakt in i det som är bindande om man väljer den bindande vägen, medan du utelämnar att det finns en skrivning att Lantmäteriet kan göra så.

Och då är vi fortfarande på ett högt teoretiskt plan. I praktiken har ju den väg jag pekar på bevisligen valts. Hur TS ska komma vidare då är också till stor del en praktisk fråga, även om man kan argumentera för att det torde finnas en möjlighet att tvinga fram TS önskade lösning.
 
Redigerat:
B
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ja, fast nu har ju inte Lantmäteriet entydigt gjort det första som jag ser det, så då faller din andra sats.

Nu käns det som att du har en tes du försöker bevisa snarare än en regel du försöker tolka. Jag är van vid att våra roller brukar vara omvända därvidlag.

För jag skulle säga att det inte finns något uttryckligt förbud för Lantmäteriet att överlämna vissa genomförandebeslut till föreningen att värdera. I det du citerar nu hoppar du rakt in i det som är bindande om man väljer den bindande vägen, medan du utelämnar att det finns en skrivning att Lantmäteriet kan göra så.

Och då är vi fortfarande på ett högt teoretiskt plan. I praktiken har ju den väg jag pekar på bevisligen valts. Hur TS ska komma vidare då är också till stor del en praktisk fråga, även om man kan argumentera för att det torde finnas en möjlighet att tvinga fram TS önskade lösning.
Handbok AL LM bör alltid undersöka om det finns förutsättningar för att använda denna metod, eftersom den har fördelar ur rättvisesynpunkt (prop. 1973:160 s. 216 ö)

prop. 1973:160 s. 216 ö
Vid förrättningen skall enligt promemorieförslaget kunna bestämmas att underhålls- och driftskostnader i första hand skall fördelas efter det faktiska utnyttjandet av anläggningen.

Metoden med uttagande av avgifter är, betonas det i promemorian, den från rättvisesynpunkt mest tilltalande. Det är därför angeläget att den tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Fastighetsbildnings- myndigheten bör därför alltid undersöka om det finns förutsättningar att använda metoden. Givetvis bör man tillmäta sakägarnas synpunkter stor betydelse såväl vid prövningen huruvida avgiftssystemet skall till lämpas som vid fastställandet av grunderna för avgiftsberäkningen. Beslut som meddelas vid förrättningen om uttagande av avgifter är i princip bindande för delägarna. Om ändrade förhållanden skulle medföra att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör utgå efter andra grunder än dem som fastställts, har delägarna möjlighet att få saken prövad vid ny förrättning enligt 34 & promemorieförslaget.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
B Bror9 skrev:
Om ändrade förhållanden skulle medföra att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör utgå efter andra grunder än dem som fastställts, har delägarna möjlighet att få saken prövad vid ny förrättning
Lantmäteriets världsfrånvändhet strikes again! Naturligtvis vill alla i möjligaste mån undvika omförrättning. En sådan är normalt ett enormt resursslöseri som en öppnare ursprungsförrättning där debiteringsmodellen inte är skriven i sten kan hjälpa föreningen att slippa.
 
Är det enbart vatten eller även avlopp?
Vad är det som driver kostnader?

I det kommunalanätet är det främst avloppet som är en kostnad. Så länge poler inte töms i avloppet medför de inga kostnader på avloppssidan. Om man inte har en omfattande vattenrening eller begränsad tillgång, så är det i princip bara elförbrukningen som blir volymberoende.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.