Enstegstätad fasad eller inte
Hej,
Undrar om en lägenhet som jag tittar på har en enstegstätad fasad eller inte. Har letat i ritningarna men tycker inte det är helt tydligt om det är så eller inte. Hade gärna hört från någon här på forumet som kan hur det står till, då jag förstått att man gör bäst i att undvika hus med den typen av fasader. Den bifogade bilden var det bästa jag kunde hitta.
Vänligen
Undrar om en lägenhet som jag tittar på har en enstegstätad fasad eller inte. Har letat i ritningarna men tycker inte det är helt tydligt om det är så eller inte. Hade gärna hört från någon här på forumet som kan hur det står till, då jag förstått att man gör bäst i att undvika hus med den typen av fasader. Den bifogade bilden var det bästa jag kunde hitta.
Vänligen
Som jag (amatörmässigt) uppfattat problemet med "moderna" enstegstätade fasader. Är att det dels saknas luftspalten bakom putsen, men också att man använder "modern tunnputs". Det är en tät puts, som lite grovt (överdrivet) kan beskrivas som en vanlig plastfärg för träfasader som blandats med sand. Det är alltså en puts med förstärkning i form av akrylat eller liknande. Den ger en yta som inte kan andas. Traditionell puts har en yta som kan avge fukt och vatten, den andas.
Den saknade luftspalten koimbinerad med en tät yta på utsidan gör att den fukt som på olika vägar tar sig in i väggen inte kan komma ut.
I kritiken mot systemet har man fokuserat på att det saknas luftspalt. Det har talats väldigt lite om problemet med den täta putsen. Det hela påminner en del om de skandalomsusade "Tosse Magnusson" fasaderna från 70- talet. Han var (är?) gift med prinsessan Christina, och startade en affärsverksamhet på 70 talet där han marknadsförde ett system för renovering av putsade fasader. Det marknadsfördes på att vara importerat från USA, med grunden i rymdforskning, och diverse annat dravel. Det var i praktiken en ren plastfärg som skulle målas på putsade fasader, och fasaderna vittrade totalt bort på typ 10 år. Tiotuenstals hus förstördes, fasader som normalt kan renoveras med 10 - 15% nedknackning fick räddas genom 100% borttagning av den äldre putsen till skyhöga kostnader. Den moderna tunnputsen verkar vara en reinkarnation av Tosse Magnusson fasaderna.
Den saknade luftspalten koimbinerad med en tät yta på utsidan gör att den fukt som på olika vägar tar sig in i väggen inte kan komma ut.
I kritiken mot systemet har man fokuserat på att det saknas luftspalt. Det har talats väldigt lite om problemet med den täta putsen. Det hela påminner en del om de skandalomsusade "Tosse Magnusson" fasaderna från 70- talet. Han var (är?) gift med prinsessan Christina, och startade en affärsverksamhet på 70 talet där han marknadsförde ett system för renovering av putsade fasader. Det marknadsfördes på att vara importerat från USA, med grunden i rymdforskning, och diverse annat dravel. Det var i praktiken en ren plastfärg som skulle målas på putsade fasader, och fasaderna vittrade totalt bort på typ 10 år. Tiotuenstals hus förstördes, fasader som normalt kan renoveras med 10 - 15% nedknackning fick räddas genom 100% borttagning av den äldre putsen till skyhöga kostnader. Den moderna tunnputsen verkar vara en reinkarnation av Tosse Magnusson fasaderna.
Redigerat:
Det är alltid bra att fråga styrelsen om saker inför ett köp. Man kan ev. få värdefull information om föreningen. Typ, "vi planerar renovering av xxx, det kommer att behövas avgiftshöjnning för att finansiera". Det kan även ge en uppfattning om hur föreninengen fungerar.F fraugor skrev:
Som redan nämnts i tråden är det skillnad på enstegs- och enstegstätat fasad.
Många äldre hus med tjockputs har den direkt på någon (ibland kombinerad) variant av vassmatta, piggar, lerskivor, spräckpanel eller nät. Det är kanske ingen optimal lösning, men har funkat i hundratals år.
Det problem som t ex Myresjöhus hade var att man la en cellplastskiva direkt på stommen och tunnputsade på den. Det blev en alldeles för tät konstruktion.
Så båda saknar luftspalt, men den senare visade sig innebära en mycket större risk för fuktproblem.
Många äldre hus med tjockputs har den direkt på någon (ibland kombinerad) variant av vassmatta, piggar, lerskivor, spräckpanel eller nät. Det är kanske ingen optimal lösning, men har funkat i hundratals år.
Det problem som t ex Myresjöhus hade var att man la en cellplastskiva direkt på stommen och tunnputsade på den. Det blev en alldeles för tät konstruktion.
Så båda saknar luftspalt, men den senare visade sig innebära en mycket större risk för fuktproblem.
M MagHam skrev:
O oliven1 skrev:
Pelare, väggar och balkar verkar vara av betong skyddsklass 3. Säkerhetsklass 3 verkar innebära att tex väggar "Även ytterväggar och yttertak av helstenstegel, minst tio cm betong, eller kraftiga flerskiktskonstruktioner av blandade material med motsvarande motståndskraft är godkända".H hempularen skrev:
Ytskiktet består bland annat av fasadskivor i fibercement på 12 mm. På vissa delar ser det ut att vara puts. Vet dock inte om de har lagt puts skivorna eller gjort på annat sätt.
Säger denna bild och information er något?
Redigerat:
Yttersta lagret tror jag består av puts som har lagts på fibercementskivor om 12 mm (märket swiss pearl). Detta följs upp av reglar och isolering (brandsäker stenull). Därefter en betongstomme med exponeringsklass 3, som ska klara av att stå oskyddad mot fukt.
Jag gör en sammanfattning av tråden för att underlätta för den som läser här i framtiden. Har jag fel om något är ni mer än välkomna att rätta mig:
För tät tunnputs gör att byggnaden har svårt att andas. Detta i kombination med avsaknad av luftspalt gör att den fukt som tar sig in stannar kvar. Den största risken är för byggnader med trästomme (sällan för bostadshus) där för stora skador kan tvinga fastighetsägaren att byta både fasad och stomme, tex som i fallet Myrsjöhus där cellplastskiva lades direkt på trästomme. Ytterligare en faktor som ökar risken är ifall fastigheten utsätts för slagregn i kraftiga vindar, som tex om fastigheten är belägen i Skåne eller nära vatten.
För den som är orolig över sin enstegstätade fasad kan denne hålla koll på sprickor som uppkommer i fasaden och dåligt utformade infästningar. En byggnad som har problem kan få in dålig lukt genom otätheter i väggar.
För tät tunnputs gör att byggnaden har svårt att andas. Detta i kombination med avsaknad av luftspalt gör att den fukt som tar sig in stannar kvar. Den största risken är för byggnader med trästomme (sällan för bostadshus) där för stora skador kan tvinga fastighetsägaren att byta både fasad och stomme, tex som i fallet Myrsjöhus där cellplastskiva lades direkt på trästomme. Ytterligare en faktor som ökar risken är ifall fastigheten utsätts för slagregn i kraftiga vindar, som tex om fastigheten är belägen i Skåne eller nära vatten.
För den som är orolig över sin enstegstätade fasad kan denne hålla koll på sprickor som uppkommer i fasaden och dåligt utformade infästningar. En byggnad som har problem kan få in dålig lukt genom otätheter i väggar.
Ingen aning.F fraugor skrev: