Alltså Manberg, jag fattar inte riktigt vad du pratar om.
Menar du att de hantverkare som tillverkar timmerstommar för hand idag är så mycket bättre än de gamla hantverkarna? Eller menar du att det är virket som har blivit bättre (Måhända mindre tätväxt)? Men om långdragen är bredare eller tätare, typ tillverkade med timmerfräs, då är det ju inte gjort på gammalt vis?
Hur kan man INTE förstå varför man vill ha en gammal timmerstomme även om den inte syns?
Menar du att de hantverkare som tillverkar timmerstommar för hand idag är så mycket bättre än de gamla hantverkarna? Eller menar du att det är virket som har blivit bättre (Måhända mindre tätväxt)? Men om långdragen är bredare eller tätare, typ tillverkade med timmerfräs, då är det ju inte gjort på gammalt vis?
Hur kan man INTE förstå varför man vill ha en gammal timmerstomme även om den inte syns?
Och för att återgå till det egentliga ämnet, vad kostar det? Det beror nog mycket på vilken inställning den firma ni anlitar har till att jobba med gamla hus. Men ta referenser. Kolla upp hur mycket ni kan göra själva. Att märka upp och plocka ner ett timmerhus är inte så svårt, men har firman en kranbil och en duktig kranförare går det förstås fortare!
Det är klart att det går bra med en torpargrund, men det är väl bra att ta del av de nyvunna kunskaperna ifråga om dränering, kapillärbrytande lager osv.
Det är klart att det går bra med en torpargrund, men det är väl bra att ta del av de nyvunna kunskaperna ifråga om dränering, kapillärbrytande lager osv.
Tack för alla svar!
Jag ska åka till biblioteket idag och låna div. böcker som ni rekommenderat.
Vi funderar inte på ett gammalt timmerhus för att vi tror att vi ska göra oss något klipp, utan vi är medvetna om att priset kommer att bli det samma som på ett nytt hus.
Vi hade gärna köpt ett gammalt hus här där vi bor men det finns inga till salu och har inte funnits de senaste 5 åren, så vi ser detta med att flytta ett timmerhus som vår enda chans att få det gammla, charmiga huset vi alltid drömmt om.
Men frågan är om det är realistiskt möjligt eller om vi kommer att ta oss vatten över huvudet.
Mr Handyman! Vi trodde att det svåraste var nedmontering, uppmärkning och återmontering.
Vi har tillgång till både kranbil och förare, mmmmm.... får ta oss en funderare.
Funderar igentligen på att lägga våran tid och energi på schakt och grund undertiden företaget monterar ner huset. Sen vill vi ha huset stomrest och vi lejer även senare bort el och vvs.
Någon som har en produktionskalkyl att dela med sig av?
Jag ska åka till biblioteket idag och låna div. böcker som ni rekommenderat.
Vi funderar inte på ett gammalt timmerhus för att vi tror att vi ska göra oss något klipp, utan vi är medvetna om att priset kommer att bli det samma som på ett nytt hus.
Vi hade gärna köpt ett gammalt hus här där vi bor men det finns inga till salu och har inte funnits de senaste 5 åren, så vi ser detta med att flytta ett timmerhus som vår enda chans att få det gammla, charmiga huset vi alltid drömmt om.
Men frågan är om det är realistiskt möjligt eller om vi kommer att ta oss vatten över huvudet.
Mr Handyman! Vi trodde att det svåraste var nedmontering, uppmärkning och återmontering.
Vi har tillgång till både kranbil och förare, mmmmm.... får ta oss en funderare.
Funderar igentligen på att lägga våran tid och energi på schakt och grund undertiden företaget monterar ner huset. Sen vill vi ha huset stomrest och vi lejer även senare bort el och vvs.
Någon som har en produktionskalkyl att dela med sig av?
Det är bökigt att få bort allt runtomkring timret, t.ex. takstolar osv., men när man väl har stommen ren, sånär som på golven som man med fördel står på under tiden man plockar ner det, är det inte värst svårt. Om man inte har en kran kan man välta ut en stock i taget ner på marken, om man inte har berghäll utanför förstås. Det kan vara lite knepigt med stockar som är väldigt uthuggna, särskilt i mitten, men annars klarar de sig hur bra som helst. Det låter lite våldsamt dock.
När jag skrev kran menade jag timmerkran, för tydlighets skull.
Plocka ner timmerstommen med timmerkran gör man på max två dagar. Däremot är resultatet beroende av kranens känslighet, förarens färdighet (framför allt) och timrets kvalitet.
Att riva av de andra grejerna som dörrar, karmar, golv osv. är mycket besvärligare, det är det som tar tid, men är mycket lättare att göra själv å andra sidan. Så går det som det ska hinner man inte gör mycket grund på den tiden.
Men vad jag inte skrev igår, som du skrev om nu däremot var ihopsättningen, och det är ju värre såklart! Då ska ju allt balanseras upp och ev. dåliga delar ersättas.
När jag skrev kran menade jag timmerkran, för tydlighets skull.
Plocka ner timmerstommen med timmerkran gör man på max två dagar. Däremot är resultatet beroende av kranens känslighet, förarens färdighet (framför allt) och timrets kvalitet.
Att riva av de andra grejerna som dörrar, karmar, golv osv. är mycket besvärligare, det är det som tar tid, men är mycket lättare att göra själv å andra sidan. Så går det som det ska hinner man inte gör mycket grund på den tiden.
Men vad jag inte skrev igår, som du skrev om nu däremot var ihopsättningen, och det är ju värre såklart! Då ska ju allt balanseras upp och ev. dåliga delar ersättas.
Tack Handyman för utförligt svar!
Det känns som ett rätt beslut att leja bort nedmonterin, transport, uppmontering.
Vi ska börja med att åka och titta på huset ordentligt, är vi fortfarande i eld och lågor så skickar vi dit killen som ev. ska montera ner/upp huset så han kan säga om huset är i bra skick el. ej.
Hur har det gått med era bygglov, komunen har inte oponerat sig?
Jag var på biblioteket idag, men de hade inte böckerna jag letade efter. 1 bok kunde jag iallafall beställa från något annat bibliotek. *suck* Var sugen på att plöja dessa böcker nu.
Ingen som har en prodkalkyl för era timmerhus?
Det känns som ett rätt beslut att leja bort nedmonterin, transport, uppmontering.
Vi ska börja med att åka och titta på huset ordentligt, är vi fortfarande i eld och lågor så skickar vi dit killen som ev. ska montera ner/upp huset så han kan säga om huset är i bra skick el. ej.
Hur har det gått med era bygglov, komunen har inte oponerat sig?
Jag var på biblioteket idag, men de hade inte böckerna jag letade efter. 1 bok kunde jag iallafall beställa från något annat bibliotek. *suck* Var sugen på att plöja dessa böcker nu.
Ingen som har en prodkalkyl för era timmerhus?
DeSaKo, har du sökt något på forumet? Jag skrev in flytta ett timmerhus i sökrutan och fick upp en hel drös svar 
Någonstans i bakhuvudet simmar det ett minne om någon som plockade ned och flyttade ett stort timmerhus så visst finns det uppgifter här på forumet.
Någonstans i bakhuvudet simmar det ett minne om någon som plockade ned och flyttade ett stort timmerhus så visst finns det uppgifter här på forumet.Roligt att det kändes matnyttigt. Inspirerad av detta fortsätter jag. (Kalkyler har jag dessvärre inga.):
Erfarenheten av kommuner jag har och hört om är att det sällan är problem med stommen när den är av timmer, gissar att det beror på att bärigheten är så våldsamt överdimensionerad när hela väggarna är bärande. Ett tips om man ska "sälja in" idén till kommunarkitekten är att bygga huset i modell typ i skala 1:100 och ta med. Ganska många kommunarkitekter är också intresserade av byggnadsvård. Som en dito sa: "Det är många som är intresserade av byggnadsvård, men det är väldigt få som gör något." Nu är det här ju en flyttning, men gamla timmerhus var ju gjorda för det också, så det är ju också byggnadsvård.
Ska ni göra det där projektet du talar om så är nog böcker för en eller ett par tusenlappar väl värda att lägga ut! Dels har det ju talats om "Flyttning av gamla timmerhus" här redan och den är mycket bra, sen har ju Riksantikvarieämbetet också givit ut en skrift, jag tror den heter "Liggtimmerhus. Tillsyn och reparation" som kostar under hundralappen.
Men det finns också fortfarande snickarkunniga lite äldre hantverkare eller s.k. hobbyproffs som har "ärvt" mycket kunskaper från förr som kan ge ovärderliga tips. Såna är värda åtskilliga timmar och mängder av kaffebröd! Exempelvis en äldre snickare vars far och kanske också farfar var snickare för att bara ge ett litet exempel. Många bönder har ju också praktisk erfarenhet av att renovera timrade magasin osv. Hur seriösa snickare etc. ni än hittar kommer det bli bättre ju mer ni själva omedelbart förstår av vad som händer, och de som gör jobbet kommer att informera er bättre osv. osv. Risken finns också att det som framstår som en ovärderlig klenod för er framstår som skräp för någon som har bråttom och inte är lika intresserad av byggnadsvård, man kan inte vara nog tydlig med vad man vill ha bevarat!
Om ni behöver byta ut stockar, och det behöver ni högst troligt, kolla i trakten där ni köpte huset, eller någon annanstans efter ytterligare ett, kanske lite mindre hus eller uthus (av timmer då förstås) att ha som reservdelar. Ofta bästa kvalitet, färdigtorkat och redo att bli en del av det andra husets historik.
Lycka till! Hoppas att ni berättar hur det går här på forumet!
Erfarenheten av kommuner jag har och hört om är att det sällan är problem med stommen när den är av timmer, gissar att det beror på att bärigheten är så våldsamt överdimensionerad när hela väggarna är bärande. Ett tips om man ska "sälja in" idén till kommunarkitekten är att bygga huset i modell typ i skala 1:100 och ta med. Ganska många kommunarkitekter är också intresserade av byggnadsvård. Som en dito sa: "Det är många som är intresserade av byggnadsvård, men det är väldigt få som gör något." Nu är det här ju en flyttning, men gamla timmerhus var ju gjorda för det också, så det är ju också byggnadsvård.
Ska ni göra det där projektet du talar om så är nog böcker för en eller ett par tusenlappar väl värda att lägga ut! Dels har det ju talats om "Flyttning av gamla timmerhus" här redan och den är mycket bra, sen har ju Riksantikvarieämbetet också givit ut en skrift, jag tror den heter "Liggtimmerhus. Tillsyn och reparation" som kostar under hundralappen.
Men det finns också fortfarande snickarkunniga lite äldre hantverkare eller s.k. hobbyproffs som har "ärvt" mycket kunskaper från förr som kan ge ovärderliga tips. Såna är värda åtskilliga timmar och mängder av kaffebröd! Exempelvis en äldre snickare vars far och kanske också farfar var snickare för att bara ge ett litet exempel. Många bönder har ju också praktisk erfarenhet av att renovera timrade magasin osv. Hur seriösa snickare etc. ni än hittar kommer det bli bättre ju mer ni själva omedelbart förstår av vad som händer, och de som gör jobbet kommer att informera er bättre osv. osv. Risken finns också att det som framstår som en ovärderlig klenod för er framstår som skräp för någon som har bråttom och inte är lika intresserad av byggnadsvård, man kan inte vara nog tydlig med vad man vill ha bevarat!
Om ni behöver byta ut stockar, och det behöver ni högst troligt, kolla i trakten där ni köpte huset, eller någon annanstans efter ytterligare ett, kanske lite mindre hus eller uthus (av timmer då förstås) att ha som reservdelar. Ofta bästa kvalitet, färdigtorkat och redo att bli en del av det andra husets historik.
Lycka till! Hoppas att ni berättar hur det går här på forumet!
Det jag inte riktigt fattar är varför jag inte drar mig ur denna debatten där sånna som du vill missförstå en? Kan man inte ha en vanlig debatt? Visst är detta byggnadsvård, men är det inte ibland bra att ha någon som säger "vänta nu, nu tror jag ni tar er vatten över huvudet"?Mr Handyman skrev:
Nu pratar jag nödvändigtvis inte om trådskaparen, något jag känner mig tvungen att nämna så att inte missförstånden börja hagla. MEN som jag sagt tidigare, jag har uttryckt mig lite klumpigt och kanske fel, men jag har i alla fall gett min synpunkt på saken, och då jag är timmerman, visserligen ung, så har jag ändå några år på nacken, jag har hjälp folk plocka ner åtskilliga stommar både i norr och i söder, jag har bytt syll och renoverat i allmänhet, gjort nytimringar och inredningsdetaljer.
Men för att återgå till de hus jag plockat ner så har det i mina ögon inte sett bra ut gällande långdrag framförallt. Min åsikt och teori är att för 100 år sen så fanns det inte många yrkessamma Timmermän, att betala någon för något man kunde göra själv, det tror jag inte att man gjorde förutom i de fall där man hade pengar. Och i dessa fall så var det inte säkert att man lejde in timmermän som hade den bästa erfarenheten, utan kanske dom bönder som fanns i närheten som man visste kunde.
Jag har sett exempel på ett hus som var timrat av 4 timmermän med varierande kvalitet från sekelskiftet, otroligt kul att se och resultatet hade ju förståeligt nog varierande kvalitet. Men i alla fall, när man väl lejde in folk för att timra en herrgård eller liknande för betalning, då tror jag inte att resultaten är sämre då än vad dom är idag.
Mårk väl att nu är jag ute igen och pratar om tätheten på timmerhus, inte huruvida timret är av bra kvalité. Kvalitén i konichiwa girls hus är helt fantastisk! Det är knappt någon ytved alls! Väl värt ett besök på hennes hemsida!
Angående problem hos kommuner så vet jag att här i norr så måste man tilläggsisolera timmerstommen, tråkigt men sant då timmer som många nämnt har värmelagrande egenskaper som det faktiskt inte finns siffor på utan mest lösa antaganden, men utan tvekan är ett timmerhus mycket varmare än man kan tro, vilket med lätthet styrks av dom som faktiskt bor i oisolerade timmerhus.
När det gäller en gammal timmerstomme och att vräka ner stockarna på marken så är det något jag motsätter mig, visst kan det gå, men det är bara dumt! Och när det gäller att köpa ett annat timmerhus att ha som reservdelar, så är väl tanken lika god som naiv, visst går det att passa in stockarna, men det kommer att kräva mycket jobb från en erfaren timmerman. Men det beror ju på vart man lägger ribban.
Jag vet inte vad en "vanlig" debatt är egentligen, men visst kan man spåra nära nog religiösa övertoner hos många av oss s.k. byggnadsvårdare, och det är kanske också delvis den typen av argument jag har anfört. Sen tror jag det är nyttigt med någon som kommer in med ett delvis annat perspektiv som t.ex. du Manberg. Sen får jag väl erkänna att argumentet med långdrag som är "för bra" inte är gammaldags och därför dåliga är ganska muppigt och mindre välbetänkt. Men poängen med den här typen av argumentation, som förekommer oftare här under Byggnadsvård än under andra rubriker, är knappast att övertyga utan att få den man debatterar med att förtydliga sina ståndpunkter, så ser jag det åtminstone.
Förmodligen finns det forskning på hur det har sett ut med timmermännens "yrkesverksamhet" men det är troligtvis svårt att få svart på vitt av många skäl. Det är klart att det ser väldigt olika ut med kvaliteten, då som nu. Vissa hus är byggda av dåtidens amatörer, ingen tvekan. Användningen och ekonomin styrde förstås också mycket. Att titta på huset och se om det är gjort av en då professionell timmerman är förstås omöjligt om man inte vet vem som gjort det.
Har också funderat lite kring det där med tätheten. Du Manberg menar väl i första hand hus med timret öppet utanpå? Det har jag själv marginell erfarenhet av. Och med brädfodring, förhydningspapp och lerklining och förstås drevningen så skiljer det kanske inte så mycket.
Jag vet inte riktigt varför det är så dumt att skicka ner stockarna på det viset. Man får ju se till att de hamnar rätt och på rätt mark, men det är säkert allra bäst att lyfta dem med kran och lastband, men faktum är att det inte har hänt något dåligt när vi har gjort så, bortsett från en gång när vi inte hade sett urhuggningen. (Den härstammade förmodligen från när stocken varit uppe i ett annat bygge för den hade ingen funktion i den aktuella konstruktionen.) Det finns som alltid olika åsikter om vilka tillvägagångssätt som är bra!
Missförstå mig rätt. Jag påstår inte att det bara är att ta en stock från ett hus och sätta i ett annat. Jag förespråkade heller inte metoden för att den var enkel utan därför att den är byggnadsvårdsmässigt tilltalande. Nu minns jag i skrivande stund inte var jag läst det, men det finns rekommendationer av det slaget, kanske var det i "Liggtimmerhus..." från RAÄ. Och så var det ribban. Om man slarvigt yxar till en begagnad stock och sätter in den har man satt ribban lågt. Tar man däremot den tid som krävs (ganska lång tid) har man satt ribban högt.
Förmodligen finns det forskning på hur det har sett ut med timmermännens "yrkesverksamhet" men det är troligtvis svårt att få svart på vitt av många skäl. Det är klart att det ser väldigt olika ut med kvaliteten, då som nu. Vissa hus är byggda av dåtidens amatörer, ingen tvekan. Användningen och ekonomin styrde förstås också mycket. Att titta på huset och se om det är gjort av en då professionell timmerman är förstås omöjligt om man inte vet vem som gjort det.
Har också funderat lite kring det där med tätheten. Du Manberg menar väl i första hand hus med timret öppet utanpå? Det har jag själv marginell erfarenhet av. Och med brädfodring, förhydningspapp och lerklining och förstås drevningen så skiljer det kanske inte så mycket.
Jag vet inte riktigt varför det är så dumt att skicka ner stockarna på det viset. Man får ju se till att de hamnar rätt och på rätt mark, men det är säkert allra bäst att lyfta dem med kran och lastband, men faktum är att det inte har hänt något dåligt när vi har gjort så, bortsett från en gång när vi inte hade sett urhuggningen. (Den härstammade förmodligen från när stocken varit uppe i ett annat bygge för den hade ingen funktion i den aktuella konstruktionen.) Det finns som alltid olika åsikter om vilka tillvägagångssätt som är bra!
Missförstå mig rätt. Jag påstår inte att det bara är att ta en stock från ett hus och sätta i ett annat. Jag förespråkade heller inte metoden för att den var enkel utan därför att den är byggnadsvårdsmässigt tilltalande. Nu minns jag i skrivande stund inte var jag läst det, men det finns rekommendationer av det slaget, kanske var det i "Liggtimmerhus..." från RAÄ. Och så var det ribban. Om man slarvigt yxar till en begagnad stock och sätter in den har man satt ribban lågt. Tar man däremot den tid som krävs (ganska lång tid) har man satt ribban högt.
Bra att vi förstår varann! Du säger ju egentligen det mesta, men jag tror att det inte är några som helst problem att se vart en professionell timmerman varit om det så var 400 år sen, Se bara på kyrkhäbret i älvdalen som jag själv varit och sett på, där timret är hugget nån gång på 1280 talet, helt fantastiskt arbete och inristningar som skulle hålla ont ute, trots att det var kyrkans bygge, men dalarna var ju lite speciellt då det fanns hedniska delar kvar sent på 1100 talet.
Visst kan man slänga stockarna på marken, men det är så onödigt om nån går sönder, och speciellt knutskallarna som är extra känsliga, både pga knuthaket, ändträet och vädrets verkan.
Angående historia så har Gerda Boethius skrivit en bok om timmerhus och det runt omkring, mycket ovanlig har jag för mig, men får du chansen så läs och njut.
Visst kan man slänga stockarna på marken, men det är så onödigt om nån går sönder, och speciellt knutskallarna som är extra känsliga, både pga knuthaket, ändträet och vädrets verkan.
Angående historia så har Gerda Boethius skrivit en bok om timmerhus och det runt omkring, mycket ovanlig har jag för mig, men får du chansen så läs och njut.
Ett förtydligande bara:
När jag började skriva om vad man kan se och inte om timmermännens professionalitet på gamla hus menade jag inte att man inte kan se kvaliteten, utan egentligen bara att gränserna för vad professionell var på den tiden var helt annorlunda, och att det enda sättet att säga något om en utövares kvalifikationer är att titta på resultatet av arbetet. En form av hårklyveri måhända.
Det där med att skrämma bort onda makter finns ju på många kyrkor av äldre modell, vilket är rätt märkligt! Det finns ju maskaroner osv. på många medeltida kyrkor, t.ex. Tyska kyrkan i Gamla stan.
Vi får säkert anledning att återkomma i timmerämnet.
När jag började skriva om vad man kan se och inte om timmermännens professionalitet på gamla hus menade jag inte att man inte kan se kvaliteten, utan egentligen bara att gränserna för vad professionell var på den tiden var helt annorlunda, och att det enda sättet att säga något om en utövares kvalifikationer är att titta på resultatet av arbetet. En form av hårklyveri måhända.
Det där med att skrämma bort onda makter finns ju på många kyrkor av äldre modell, vilket är rätt märkligt! Det finns ju maskaroner osv. på många medeltida kyrkor, t.ex. Tyska kyrkan i Gamla stan.
Vi får säkert anledning att återkomma i timmerämnet.
De SaKo:
Vi har flyttat ett två ½ vånings timmerhus c:a 135 kvm. Gissar att vi landar på en kostnad runt 1,5 miljoner (exkl. tomtköp, men inkl. vägbygge, schakt, tomtplanering, dra fram el, borra brunn, eget avlopp, 15kvm tillbyggnad etc)
Gav 10 000 för huset, rev allt själv förutom taket. Lejde bort att riva tak, märka, montera ned, transportera, renovera stomme och montera (jag jobbade dock med timmermannen när vi stomreste). Kostnad så långt, knappt 200 tusen. Jag skickade ut en jäkla massa offertunderlag. Bäst och i särklass billigast: SA timmertorp i Närke. Oslagbar kille, som verkligen bryr sig om sitt jobb. Ångrar inte en sekund att vi tog hjälp med den delen.
El: Vi har reglat ytterväggarna invändigt och dragit elen dold (det går att lerklina in den också). Jag och 2 elektriker spikade alla dosor och drog all kabel på en dag. Återstår en del att koppla in, golvvärme i den tillbyggda våtdelen och lite annat, men på det hela taget blir det knappast dyrare än att dra nytt i ett nybyggt lösvirkeshus. Såvida du inte vill ha en massa spottar och skit.
VVS: Vi har samlat allt vått i köket och tillbyggnaden, som ligger i vägg med köket. Det gör att det inte blir så mycket jobb för rörpularna. Sen ska vi ha vattenburen centralvärme, och där räknar vi löst med 20-30 tusen för installation, men allt beror på vilka grejer som ska in, och hur väl man planerar installationen. Ta kontakt med rörmokare i ett tidigt skede för att diskutera era planer.
Skorsten: jag var helt inne på modulskorsten, för alla sa att det var så dyrt med tegel. Men, vi valde till slut att mura med tegel. 9m skorsten med 5 pipor, varav en stor, kostade c:a 80 000. Då hade jag två murare som fick göra sgs allt, men kan du vara med och langa, blanda bruk etc, så kan det nog bli billigare.
Isolering: Se till att stommen blir ordentligt drevad, och vindtät. Därefter kan du börja klia dig i huvudet ordentligt: det finns ett antal uppfattningar om hur du ska isolera en stomme (vissa anser att den inte alls behöver tilläggisoleras). Vårt timmer är 6 tum. Idag kräver man 8 tum vid nybbyggnation för att man inte ska behöva tilläggsisolera. Det bästa för att behålla stommens värmelagrande egenskaper är att sätta utvändig tilläggsisolering. Vi övervägde att spruta cellulosa, att lerklina, sätta linull och lite annat. Till slut blev det dock 45mm gullfiber på insidan, där vi ändå reglade för innerväggar och el. Ingen plast, efter noggrannt övervägande (bortsett från tillbyggnaden, där vi har tvättstuga, bad och mekanisk ventilation). På vinden blir det dock cellulosa lösull 30cm (c:a 10 000 sprutat och klart), eftersom en del fuktig varmluft kommer upp där. Huset kommer förstås inte att kunna värmas genom några stearinljus, ett par gäster och en fjärt, som välisolerade nyproduktioner, men hade vi strävat efter det så hade vi byggt ett annat hus från början. Ett tips: om jag hade tänkt efter innan vi byggde taket, så hade jag nog lagt cellplast utvändigt, under läkt och pannor. Det hade gett ett lite varmare undertak invändigt, som minskar risken för kondens och mögel på vinden.
Grund: jag flyttade en gammal ladugårdsgrund, samt kompletterade med natursten från tomten, som jag ställde på en gjuten sula. Lite meckigt att få allt i nivå, men inte så farligt faktiskt. Vi pallade under grundstenarna med "småsten", tills de stod rätt, sedan gjöt vi under. Ett alternativ är att göra en "Torparplatta" d.v.s en gjuten och isolerad betongplatta med natursten som yttre avgränsning. Bättre värmeekonomi, mindre risk för fuktproblem, men dyrare.
Till slut: se till att kolla stommen riktigt noga, om du inte får den gratis och tar risken att lägga lite jobb "i onödan". Även om ett hus ser helt okej ut, så kan mycket skador finnas under lerklining och panel. Vissa skador kan tom vara svåra att upptäcka även om timret är bart. Utsidan kan se fin ut, men vara kex inuti. Och det tar mycket tid att laga stockarna, och lyckas passa in dem i stommen igen. Är stommen fin, så går det skitsnabbt att återmontera den.
Lycka till - ni har ett roligt projekt framför er!
Vi har flyttat ett två ½ vånings timmerhus c:a 135 kvm. Gissar att vi landar på en kostnad runt 1,5 miljoner (exkl. tomtköp, men inkl. vägbygge, schakt, tomtplanering, dra fram el, borra brunn, eget avlopp, 15kvm tillbyggnad etc)
Gav 10 000 för huset, rev allt själv förutom taket. Lejde bort att riva tak, märka, montera ned, transportera, renovera stomme och montera (jag jobbade dock med timmermannen när vi stomreste). Kostnad så långt, knappt 200 tusen. Jag skickade ut en jäkla massa offertunderlag. Bäst och i särklass billigast: SA timmertorp i Närke. Oslagbar kille, som verkligen bryr sig om sitt jobb. Ångrar inte en sekund att vi tog hjälp med den delen.
El: Vi har reglat ytterväggarna invändigt och dragit elen dold (det går att lerklina in den också). Jag och 2 elektriker spikade alla dosor och drog all kabel på en dag. Återstår en del att koppla in, golvvärme i den tillbyggda våtdelen och lite annat, men på det hela taget blir det knappast dyrare än att dra nytt i ett nybyggt lösvirkeshus. Såvida du inte vill ha en massa spottar och skit.
VVS: Vi har samlat allt vått i köket och tillbyggnaden, som ligger i vägg med köket. Det gör att det inte blir så mycket jobb för rörpularna. Sen ska vi ha vattenburen centralvärme, och där räknar vi löst med 20-30 tusen för installation, men allt beror på vilka grejer som ska in, och hur väl man planerar installationen. Ta kontakt med rörmokare i ett tidigt skede för att diskutera era planer.
Skorsten: jag var helt inne på modulskorsten, för alla sa att det var så dyrt med tegel. Men, vi valde till slut att mura med tegel. 9m skorsten med 5 pipor, varav en stor, kostade c:a 80 000. Då hade jag två murare som fick göra sgs allt, men kan du vara med och langa, blanda bruk etc, så kan det nog bli billigare.
Isolering: Se till att stommen blir ordentligt drevad, och vindtät. Därefter kan du börja klia dig i huvudet ordentligt: det finns ett antal uppfattningar om hur du ska isolera en stomme (vissa anser att den inte alls behöver tilläggisoleras). Vårt timmer är 6 tum. Idag kräver man 8 tum vid nybbyggnation för att man inte ska behöva tilläggsisolera. Det bästa för att behålla stommens värmelagrande egenskaper är att sätta utvändig tilläggsisolering. Vi övervägde att spruta cellulosa, att lerklina, sätta linull och lite annat. Till slut blev det dock 45mm gullfiber på insidan, där vi ändå reglade för innerväggar och el. Ingen plast, efter noggrannt övervägande (bortsett från tillbyggnaden, där vi har tvättstuga, bad och mekanisk ventilation). På vinden blir det dock cellulosa lösull 30cm (c:a 10 000 sprutat och klart), eftersom en del fuktig varmluft kommer upp där. Huset kommer förstås inte att kunna värmas genom några stearinljus, ett par gäster och en fjärt, som välisolerade nyproduktioner, men hade vi strävat efter det så hade vi byggt ett annat hus från början. Ett tips: om jag hade tänkt efter innan vi byggde taket, så hade jag nog lagt cellplast utvändigt, under läkt och pannor. Det hade gett ett lite varmare undertak invändigt, som minskar risken för kondens och mögel på vinden.
Grund: jag flyttade en gammal ladugårdsgrund, samt kompletterade med natursten från tomten, som jag ställde på en gjuten sula. Lite meckigt att få allt i nivå, men inte så farligt faktiskt. Vi pallade under grundstenarna med "småsten", tills de stod rätt, sedan gjöt vi under. Ett alternativ är att göra en "Torparplatta" d.v.s en gjuten och isolerad betongplatta med natursten som yttre avgränsning. Bättre värmeekonomi, mindre risk för fuktproblem, men dyrare.
Till slut: se till att kolla stommen riktigt noga, om du inte får den gratis och tar risken att lägga lite jobb "i onödan". Även om ett hus ser helt okej ut, så kan mycket skador finnas under lerklining och panel. Vissa skador kan tom vara svåra att upptäcka även om timret är bart. Utsidan kan se fin ut, men vara kex inuti. Och det tar mycket tid att laga stockarna, och lyckas passa in dem i stommen igen. Är stommen fin, så går det skitsnabbt att återmontera den.
Lycka till - ni har ett roligt projekt framför er!
DeSaKo Det är roligt och ger mycket att ta sig an ett gammalt hus men eftersom det är så speciellt så kräver det mycket av er.
Ni måste ha tid - för projeket måste få ta tid. Ni måste kunna lägga ner mycket eget arbete för hantverkare som ägnar sig åt gammla hus kostar mer och tar längre tid på sig - dom är ofta noggrannare. Men i slutändan behöver det inte bli dyrare än ett nybyggt hus. Ni ska tänka på att ni ihop med bygglovet måste bifoga en energibalansräkning för huset, det kan vara svårt att få någon som kan räkna på gamla hus då vissa saker inte står i deras tabeller. Isolering med spån, fönster 1 + 1, gl. timmerväggar och konstiga köldbryggor är sånt som kan vara svårt. Isolering med spån(kutterspån i balar) blir lika bra och passar med gammal timmerstomme, 1 + 1 fönster har samma värmevärde som 3-glasfönster mm. Om ni lyckas få tid till bygget - då menar jag 1 år av eget arbete på kvällar och helger, och kan leta billigare alternativ på många saker, så kan ni beräkna byggkostnaden till samma som för en nybyggnation. Däremot ska ni inte bli fanatiska och välja torpargrund till gammalt hus - välj en modern grund 400mm platta på mark och putsa den som en gammal grund och mura in gamla gjutjärns-ventiler i den. Då har ni fått en modern grund som ser autentisk ut. Kolla gärna på mitt senaste projekt www.skyttepaviljongen.se. Lycka till.
Ni måste ha tid - för projeket måste få ta tid. Ni måste kunna lägga ner mycket eget arbete för hantverkare som ägnar sig åt gammla hus kostar mer och tar längre tid på sig - dom är ofta noggrannare. Men i slutändan behöver det inte bli dyrare än ett nybyggt hus. Ni ska tänka på att ni ihop med bygglovet måste bifoga en energibalansräkning för huset, det kan vara svårt att få någon som kan räkna på gamla hus då vissa saker inte står i deras tabeller. Isolering med spån, fönster 1 + 1, gl. timmerväggar och konstiga köldbryggor är sånt som kan vara svårt. Isolering med spån(kutterspån i balar) blir lika bra och passar med gammal timmerstomme, 1 + 1 fönster har samma värmevärde som 3-glasfönster mm. Om ni lyckas få tid till bygget - då menar jag 1 år av eget arbete på kvällar och helger, och kan leta billigare alternativ på många saker, så kan ni beräkna byggkostnaden till samma som för en nybyggnation. Däremot ska ni inte bli fanatiska och välja torpargrund till gammalt hus - välj en modern grund 400mm platta på mark och putsa den som en gammal grund och mura in gamla gjutjärns-ventiler i den. Då har ni fått en modern grund som ser autentisk ut. Kolla gärna på mitt senaste projekt www.skyttepaviljongen.se. Lycka till.