Fastigheten ligger i det (stora) området mellan Mälaren/Hjälmaren/Vänern. Ett markområde som för hur många år sedan som helst utgjorde havsbotten. Det låter som att det är detta faktum som kommunen lutar sig mot när dom nu kräver lerfyllning. Alltså att det kan finns saltfickor som om sådana påträffas vid borrning kan kontaminera sötvattenlagren. Och alltså förstöra vattnet i djupborrade sötvattenbrunnar som så klart finns i området (det är ju ren landsbygd med lite fastigheter "här och var".J jonaserik skrev:
Jag har haft flera samtal med kommunens handläggare. Dom säger nu: Är Du inte nöjd med beslutet så får Du överklaga. Jag kan tänka mig att göra det men tvekar av två orsaker:mexitegel skrev:
* Hur sannolikt är det att Länsstyrelsen typ "kör över" en kommun inom sitt eget område
* Jag misstänker att detta tar tid (år?). Jag vill inte fastna....
För att få till det med vatten kring slangarna är det nog två hål som är rätt, fråga kommunen om max borrdjup. Det med flera 100 år sedan har ingen betydelse, fickan finns kvar och flyttar sig inte, salt och sött skiktar sig på en viss nivå som kan variera.
Det händer ofta att kommunen får bakläxa. Handläggningstiden varierar stort men ring till dem och fråga för att få en uppfattning. Du kan även begära ut handlingar i liknande ärenden om det finns några, för att se hur beslutet blivit i dessa.T ThoDah skrev:
Det intressanta är väl varför kommunen har bestämt så som de gjort. Det måste de såklart redovisa i beslutet.
Sedan är det inte alldeles okänt att fylla hålet med bentonit, så någon undersökning om skillnad i effektivitet går säkert att hitta?
Sedan är det inte alldeles okänt att fylla hålet med bentonit, så någon undersökning om skillnad i effektivitet går säkert att hitta?
Beslut brukar ha en viss struktur. Först det som faktiskt bestäms (du får bygglov!) och i samma stycke om det finns några begränsningar (men bara om du målar det grönt och har runda fönster).
Sedan kommer en redogörelse för vad som hänt i ärendet (A skickade in ansökan den XX, sedan skickades det till grannarna som sa så här och A svarade att det var trams/såklart gör vi som grannarna vill).
Slutligen kommer prövningsmyndighetens egen bedömning (bygglov är okej för det följer detaljplanen, grannarnas invändning behöver inte tas hänsyn till osv). De behöver förklara varför det tex måste vara grönt med runda fönster. Hit hör även lagstödsredovisning.
Någonstans däremellan, eller sist, kan det också finnas rena upplysningar (glöm inte söka strandskyddsdispens/anmäl hantering av förorenade massor etc). Detta har inget med beslutet i sig att göra.
Så frågan är var i beslutet det står om strandskydd.
Sedan kommer en redogörelse för vad som hänt i ärendet (A skickade in ansökan den XX, sedan skickades det till grannarna som sa så här och A svarade att det var trams/såklart gör vi som grannarna vill).
Slutligen kommer prövningsmyndighetens egen bedömning (bygglov är okej för det följer detaljplanen, grannarnas invändning behöver inte tas hänsyn till osv). De behöver förklara varför det tex måste vara grönt med runda fönster. Hit hör även lagstödsredovisning.
Någonstans däremellan, eller sist, kan det också finnas rena upplysningar (glöm inte söka strandskyddsdispens/anmäl hantering av förorenade massor etc). Detta har inget med beslutet i sig att göra.
Så frågan är var i beslutet det står om strandskydd.
Hmm. Strandskydd är inte aktuellt i detta fall. Ej heller nämnt.G Genomklok skrev:
Däremot uttrycks viss oro för risk med möjliga intrång av saltvatten (sk relikt saltvatten) iom att en borrning kan medföra att man råkar träffa på en saltvattengömma alt att borrhålet medför att grundvattenströmmar tar andra vägar genom berget och kanske då också får med sig saltvatten. Och händer det så kan ju så klart färskvattenbrunnar i området helt plötsligt få in saltvatten. Det finns ju också generella regler vad gäller avstånd mellan borrningen och andra objekt såsom borrad resp grävd färskvattenbrunn. Alla sådana regler är uppfyllda. Kommunen har också lyft fram ett ca 20 år gammalt värde på konduktivitet som dom menar antyder en förhöjd risk för saltvattenintrång. Att detta värde var bättre tio år senare, bortser kommunen ifrån. Kommunen lyfter också fram att det är ett stort utrag av färskvatten i området. I området bor två pensionärspar, ett på heltid och ett på deltid. På sommaren betar djur och dom ska så klart ha dricksvatten, kanske är det är dessa djur (endast på sommaren) som får kommunen att mena att det är ett högt vattenuttag.
Det verkar ju vara på landet och låglänt. Då är det nog mycket försiktighet kring dricksvatten som motiverar beslutet.
I stan där berggrundvattnet kan vara avsänkt pga diverse tunnlar, eller bli det när nästa tunnel byggs så ligger det både i brunnsägarens, kommunens och tunnelägarens intresse att ha fyllda brunnar. Tekniska konsulter vinner på öppna borrhål. Skillnaden av utbyte är på upp till nåt tiotal % och det får man vid avsänkta förhållanden tillbaka fort i större aktivt djup om hela brunnen är lerfylld.
I stan där berggrundvattnet kan vara avsänkt pga diverse tunnlar, eller bli det när nästa tunnel byggs så ligger det både i brunnsägarens, kommunens och tunnelägarens intresse att ha fyllda brunnar. Tekniska konsulter vinner på öppna borrhål. Skillnaden av utbyte är på upp till nåt tiotal % och det får man vid avsänkta förhållanden tillbaka fort i större aktivt djup om hela brunnen är lerfylld.
OK. Fattar jag dej rätt:Karrock skrev:
* Man kan gissa (mer eller mindre välgrundat) att ett lerfyllt hål ger ca 10% lägre energiutbyte i jämförelse med motsvarande hål som inte är lerfyllt.
* Detta kan (vilket låter rimligt) kompenseras av att man borrar lite djupare om avsikten är att hålet ska lerfyllas. Man borrar tex 10% djupare bara för att kompensera för att hålet ska lerfyllas, är det en rimlig tanke?
Bästa svaret
Ja. Men jag vill poängtera att om grundvattennivån är tjugo meter ned i ett 200m djupt hål har du 180m aktivt. Ler/sandfyllt ända upp är 10% större aktivt djup, utan att fler meter har borrats.T ThoDah skrev:
Värmeöverföringen mellan olika material (har googlat en liten stund på hyfsat relevant forskningslitteratur där de beskriver materialen som de vill modellera i värmelager) kan vara tex enligt såhär
Alltså att sandblandad bentonit ska vara bättre än stillastående vatten. I ett borrhål är inte vattnet helt stillastående. Ett naturligt flöde finns på grundvattnet och kan variera från praktiskt noll till sprutande fontän ur hålet. Konvektion som induceras är väl det som är kvar och gör skillnaden så att "stagnant water" trillar upp i värden som är likvärdiga eller bättre än de mineralbaserade materialen. Att den tidigare refererade utgåvan av Borrsvängen inte gav siffror utan endast vaga termer kan tyda på att det inte är särskilt väl undersökt, kanske bara enstaka forskningsansatser på det ännu. Jag känner inte till sådana i alla fall.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1003942/FULLTEXT01.pdf
Reflektioner maa denna tråd, ett försök till sammanfattning från min sida som startade tråden:
1.
Hur djup ska en energibrunn vara?
Bara på denna enkla fråga kommer det upp många påverkande parametrar.
Såsom: Priset på elenergi, kostnad för borrning, grundvatten-nivå, bergets beskaffenhet, bedömt energibehov (hur stor yta är det som ska värmas upp, hur välisolerad är fastigheten, mm), ska brunnen återfyllas eller inte, och sannolikt fler parametrar.
Jag har i bekantskapskretsen de som borrat (i annat område) för så långt tillbaka som för 20 år sedan. Min maggropskänsla är att trenden är att energibrunnar över tid borras allt djupare. Orsaker? Kanske har borrningstekniken utvecklats. Och kanske den isf kommer att fortsätta att utvecklas? Eller är det kännedom om djupets betydelse som har blivit större? I framtiden blir det kanske inga borrhål alls, hela marknaden kommer att gå över till annat, tex LVVP (LuftVattenVärmePump)?
2.
Så till den fråga som fick mig att starta denna tråd:
Hur påverkar en återfyllning det framtida energiuttaget från en energibrunn ställt i jämförelse med en energibrunn som inte återfylls?
Även här är det flera parametrar. Såsom: Grundvatten-nivån (återigen), vilket material som används vid återfyllning, och sannolikt fler parametrar.
Flera här i tråden verkar luta åt att en återfyllning i allmänhet (men kanske inte alltid?) försämrar möjligheterna att hämta energi från brunnen, men det finns inga siffror utan mer bara antaganden (kanske är det maggropskänslor?). En försämring på kanske 10% gissar(?) en del, har jag förstått.
3.
Det är alltså många parametrar som styr. Och det känns som att flera av dessa parametrar får man faktiskt riktig kännedom om först i samband med att borrningen sker.
Alltså att varje borrad energibrunn är i sig unik.
Så egentligen ska det slutgiltiga beslutet exakt hur djupt man borrar, kanske fattas precis just när borrningen sker. Vilket så klart också förutsätter att den som borrar också kontinuerligt under hela borrningen samlar på sig alla data i realtid och är beredd på att dessa data kommer att påverka hur djupt hålet ska bli.
4.
Hur kommer jag att göra?
Baserat på följande saker:
Jag har nu fattat detta beslut:
Jag låter borra denna energibrunn. Och jag tänker inte ödsla tid och resurser på att överklaga kommunens krav om återfyllning utan jag kommer att återfylla. Återfyllning kommer att ske med ett material som enligt borrföretaget är mycket bra mtp energiutvinning.
Om detta är det mest korrekta beslutet, kommer jag nog aldrig att få svar på(?).
Men den bergvärmepump som också ska installeras, kommer att kunna servera historisk info där det bla framgår hur stor andel av levererad energi till fastigheten som kommer från berget resp från el-nätet. Förutsatt att dessa siffror är tillförlitliga, så borde det iaf ge lite fingervisning om detta blev ett bra beslut. Men det är ju efteråt….
1.
Hur djup ska en energibrunn vara?
Bara på denna enkla fråga kommer det upp många påverkande parametrar.
Såsom: Priset på elenergi, kostnad för borrning, grundvatten-nivå, bergets beskaffenhet, bedömt energibehov (hur stor yta är det som ska värmas upp, hur välisolerad är fastigheten, mm), ska brunnen återfyllas eller inte, och sannolikt fler parametrar.
Jag har i bekantskapskretsen de som borrat (i annat område) för så långt tillbaka som för 20 år sedan. Min maggropskänsla är att trenden är att energibrunnar över tid borras allt djupare. Orsaker? Kanske har borrningstekniken utvecklats. Och kanske den isf kommer att fortsätta att utvecklas? Eller är det kännedom om djupets betydelse som har blivit större? I framtiden blir det kanske inga borrhål alls, hela marknaden kommer att gå över till annat, tex LVVP (LuftVattenVärmePump)?
2.
Så till den fråga som fick mig att starta denna tråd:
Hur påverkar en återfyllning det framtida energiuttaget från en energibrunn ställt i jämförelse med en energibrunn som inte återfylls?
Även här är det flera parametrar. Såsom: Grundvatten-nivån (återigen), vilket material som används vid återfyllning, och sannolikt fler parametrar.
Flera här i tråden verkar luta åt att en återfyllning i allmänhet (men kanske inte alltid?) försämrar möjligheterna att hämta energi från brunnen, men det finns inga siffror utan mer bara antaganden (kanske är det maggropskänslor?). En försämring på kanske 10% gissar(?) en del, har jag förstått.
3.
Det är alltså många parametrar som styr. Och det känns som att flera av dessa parametrar får man faktiskt riktig kännedom om först i samband med att borrningen sker.
Alltså att varje borrad energibrunn är i sig unik.
Så egentligen ska det slutgiltiga beslutet exakt hur djupt man borrar, kanske fattas precis just när borrningen sker. Vilket så klart också förutsätter att den som borrar också kontinuerligt under hela borrningen samlar på sig alla data i realtid och är beredd på att dessa data kommer att påverka hur djupt hålet ska bli.
4.
Hur kommer jag att göra?
Baserat på följande saker:
- Jag är angelägen om att utan onödigt dröjsmål få ner mina uppvärmningskostnader (det har blivit horribelt dyrt med direktverkande el som den huvudsakliga uppvärmningen, jag lovar…).
- Det är många parametrar inblandade och kunskapen om flera av dessa och hur dom påverkar på totalen verkar generellt sett vara klart begränsade. Kanske mer forskning kan förbättra läget, men det hjälper inte ”här och nu”.
- Det ursprungligen tänkta djupet, 200 meter: De personer som kanske är mest insatta och vana vid just det aktuella området verkar anse ett detta är ett djupt hål givet de parametrar dom vet och de parametrar de anar/anser sig veta/.
- Jag har fått detta godkänt av kommunen. Både placering och djupet 200 meter. Låt vara med krav på återfyllning.
- Återfyllningen höjde mina kostnader för brunnen med 40.000. Exakt (ink moms). Men hela investeringen är betydligt större: borrhål, bergvärmepump och installation av vattenburen uppvärmning (som alltså inte finns idag). Så kostnaden för själva återfyllningen är faktiskt inte ”en kioskvältare”.
Jag har nu fattat detta beslut:
Jag låter borra denna energibrunn. Och jag tänker inte ödsla tid och resurser på att överklaga kommunens krav om återfyllning utan jag kommer att återfylla. Återfyllning kommer att ske med ett material som enligt borrföretaget är mycket bra mtp energiutvinning.
Om detta är det mest korrekta beslutet, kommer jag nog aldrig att få svar på(?).
Men den bergvärmepump som också ska installeras, kommer att kunna servera historisk info där det bla framgår hur stor andel av levererad energi till fastigheten som kommer från berget resp från el-nätet. Förutsatt att dessa siffror är tillförlitliga, så borde det iaf ge lite fingervisning om detta blev ett bra beslut. Men det är ju efteråt….