Tilläggisolera, diffspärr i hus från 1938. Hur?
Hej! Som nybliven husägare har vi just börjat renovera efter bästa förmåga
.
Huset är byggt 1938 och har idag Fasadtegel. Huset är alltid uppvärmt men har ingen mekanisk ventillation.
Jag har börjat riva ner tretex:en i köket eftersom den var lite vattenskadad på sina ställen. Under tretexen fanns på vissa väggar vindpapp. Under detta var det spikad panel. Jag antar att det finns isolering bakom.. även om den är gammal. Väggarna är totalt c:a 25 cm breda
Nu har jag några alternativ så som jag ser det.
1. Gips direkt på panelen.
2. diffspärr och sedan gips
3. Regla 70x45, tillägsisolera 70mm och sedan gips
4. Regla 70x45, tilläggisolera 70mm, diffspärr samt gips
Jag är inne på förslag nr.4 men är lite osäker på det om jag ska sätta plast eller papper (typ ångbroms) eller inget alls. Jag har hört att det är farligt med plast i gamla hus eftersom det kan ge kondensproblem
Finns det någon här som har koll på vad man bör göra för att undvika framtida fuktproblem
Huset är byggt 1938 och har idag Fasadtegel. Huset är alltid uppvärmt men har ingen mekanisk ventillation.
Jag har börjat riva ner tretex:en i köket eftersom den var lite vattenskadad på sina ställen. Under tretexen fanns på vissa väggar vindpapp. Under detta var det spikad panel. Jag antar att det finns isolering bakom.. även om den är gammal. Väggarna är totalt c:a 25 cm breda
Nu har jag några alternativ så som jag ser det.
1. Gips direkt på panelen.
2. diffspärr och sedan gips
3. Regla 70x45, tillägsisolera 70mm och sedan gips
4. Regla 70x45, tilläggisolera 70mm, diffspärr samt gips
Jag är inne på förslag nr.4 men är lite osäker på det om jag ska sätta plast eller papper (typ ångbroms) eller inget alls. Jag har hört att det är farligt med plast i gamla hus eftersom det kan ge kondensproblem
Finns det någon här som har koll på vad man bör göra för att undvika framtida fuktproblem
Hej och välkommen till forumet!
Är du säker på att det är panel du ser på väggen och inte själva väggens bärande konstruktion? På bifogad bild ser du vår söndersågade yttervägg där ut är åt vänster och in åt höger (masoniten).
Vad gäller diffspärrplast i gamla hus eller inte så finns det hur mycket som helst skrivit och sagt både för och emot. Vi har valt ditt alternativ 1, men har isolerat med 5 cm på utsidan av väggarna och satt ny panel. Det är ju antagligen inte ett alternativ för dig eftersom du verkar ha tegel ytterst på dina väggar. Så då skulle jag rösta på alternativ 3, men du tappar ju en hel del yta på huset då också.
Vet du att väggarna behöver tilläggsisoleras? Annars kanske det är bättre att lägga isoleringsarbetet på taket istället.
Personligen så tyckte vi att eftersom huset har fungerat i 70 år utan plast i väggarna, så är det nog bättre att låta bli nu med. Men i taket, som vi också renoverar kommer vi att sätta plast. Vi tror nämligen att det är större risk uppåt än åt sidorna vad gäller fuktig inomhusluft som kondenserar.
Är du säker på att det är panel du ser på väggen och inte själva väggens bärande konstruktion? På bifogad bild ser du vår söndersågade yttervägg där ut är åt vänster och in åt höger (masoniten).
Vad gäller diffspärrplast i gamla hus eller inte så finns det hur mycket som helst skrivit och sagt både för och emot. Vi har valt ditt alternativ 1, men har isolerat med 5 cm på utsidan av väggarna och satt ny panel. Det är ju antagligen inte ett alternativ för dig eftersom du verkar ha tegel ytterst på dina väggar. Så då skulle jag rösta på alternativ 3, men du tappar ju en hel del yta på huset då också.
Vet du att väggarna behöver tilläggsisoleras? Annars kanske det är bättre att lägga isoleringsarbetet på taket istället.
Personligen så tyckte vi att eftersom huset har fungerat i 70 år utan plast i väggarna, så är det nog bättre att låta bli nu med. Men i taket, som vi också renoverar kommer vi att sätta plast. Vi tror nämligen att det är större risk uppåt än åt sidorna vad gäller fuktig inomhusluft som kondenserar.
Ja, våra bågnar inte precis när man trycker på dem. De är ca 5 cm tjocka och ca 12 cm breda, ungefär det som man använder till reglar i moderna konstruktioner alltså. Du kanske har ett gäng sådana lite längre in i din vägg då 
Vårt hus är ju lite prefab, Småa egnahem. Så det man ser på bilden är faktiskt en skarv mellan två ytterväggsblock. Så ditt hus kanske är byggt lite bättre efter den tidens mått. Våra väggar var faktiskt bara drygt 10 cm tjocka och just den här är numera inomhus efter en utbyggnad.
Vårt hus är ju lite prefab, Småa egnahem. Så det man ser på bilden är faktiskt en skarv mellan två ytterväggsblock. Så ditt hus kanske är byggt lite bättre efter den tidens mått. Våra väggar var faktiskt bara drygt 10 cm tjocka och just den här är numera inomhus efter en utbyggnad.
Lånar tråden lite...
Jag ska fixa till innertaket där vi har snetak. Ska regla 45 för att dra lite el. Vad jag funderar på är att lägga på en 45:a isolering + plast. Eller är det att be om problem? Idag är det råspont - 140mm kutterspån - råspont, altså ingen luftspalt. Eller ska jag strunta i plasten? Eller strunta i att isolera?
Hus byggt -41...
Jag ska fixa till innertaket där vi har snetak. Ska regla 45 för att dra lite el. Vad jag funderar på är att lägga på en 45:a isolering + plast. Eller är det att be om problem? Idag är det råspont - 140mm kutterspån - råspont, altså ingen luftspalt. Eller ska jag strunta i plasten? Eller strunta i att isolera?
Hus byggt -41...
Hej
Jag är inte så praktisk men så här funkar det i teorin.
Gamla dragiga hus får inte kondens eftersom hela väggen är varm (lite förenklat men i stort sett så). Det är på kalla ytor det kan kondensera, tänk på den väl kylda flaskan! När man tilläggsisolerar bidrar det till att väggen i de yttre delarna blir kallare. Fukten som bärs av värmen i det varma rummet kan då lätt kondensera i väggen som ju är kallare! Hur dragigt det är har mycket stor betydelse men ofta blir ju väggen tätare på samma gång när man tilläggsisolerar.
Bakgrunden till detta är att varm luft kan innehålla/bära mer fukt än kall luft. Ju kallare luften blir desto mindre fukt kan den innehålla innan den blir fuktmättad. Omvänt gäller att om man värmer upp kall luft så blir den torrare. I inre Norrland är det därför mer eller mindre nödvändigt att använda sig av luftfuktare på vintern.
Tillbaka till väggen, för att det inte ska kondensera i den nu kallare delen av väggen sätter man in ångspärrar. Dessa stoppar då fukten från att röra sig utåt i väggen och kondensera. En följd av mekanismen för fuktvandring är att man kan absolut inte ha ångspärr på utsidan!
I tak gäller samma sak men eftersom man har varmare nära taket inomhus än vid golvet blir temperaturskillnaden i taken större än i väggarna men det är samma principer.
Jag är inte så praktisk men så här funkar det i teorin.
Gamla dragiga hus får inte kondens eftersom hela väggen är varm (lite förenklat men i stort sett så). Det är på kalla ytor det kan kondensera, tänk på den väl kylda flaskan! När man tilläggsisolerar bidrar det till att väggen i de yttre delarna blir kallare. Fukten som bärs av värmen i det varma rummet kan då lätt kondensera i väggen som ju är kallare! Hur dragigt det är har mycket stor betydelse men ofta blir ju väggen tätare på samma gång när man tilläggsisolerar.
Bakgrunden till detta är att varm luft kan innehålla/bära mer fukt än kall luft. Ju kallare luften blir desto mindre fukt kan den innehålla innan den blir fuktmättad. Omvänt gäller att om man värmer upp kall luft så blir den torrare. I inre Norrland är det därför mer eller mindre nödvändigt att använda sig av luftfuktare på vintern.
Tillbaka till väggen, för att det inte ska kondensera i den nu kallare delen av väggen sätter man in ångspärrar. Dessa stoppar då fukten från att röra sig utåt i väggen och kondensera. En följd av mekanismen för fuktvandring är att man kan absolut inte ha ångspärr på utsidan!
I tak gäller samma sak men eftersom man har varmare nära taket inomhus än vid golvet blir temperaturskillnaden i taken större än i väggarna men det är samma principer.
Redigerat:
