Står.i
Min mor har en fastighet varpå det står ett hus med renoveringsbehov. Hon orkar inte renovera huset själv och tänkte ge oss fyra barn 20% var och behålla 20 % själv - två av barnen har energi att renovera.

Fastigheten är värderad till 3,6 Mkr. Det finns lån på 1,2 Mkr bundet till fastigheten. Bostaden köptes i sin tid för 525 kkr.

Vi tänkte ta hjälp av en jurist av något slag för att ordna pappersarbete så det blir rätt - inte förskott på arv, latent vinstskatt, åsidosättning av samäganderättslagen (så en mindre delägare inte kan tvinga fram en försäljning).

Hur gör man utköp av syskon mest rättvist? Av fyra syskon vill två sälja sina 20 % till två andra syskon.

Kan min mor ge de två barnen som fortsatt vill vara ägare till fastigheten 40 % vardera, och på så sätt skjuta upp en vinstskatt? (Något med 85%?). Ska transaktionen mellan syskon då anses som gåva dem emellan?

Den potentiella vinstskatten: 3,6 Mkr- 525kkr. Skatt på 30 % av 22/30 blir 676,5 kkr.

3,6 Mkr - 676,5 kkr = 2923,5 kkr värde.
Varav skuld 1,2 Mkr

Om man då får 20% innebär detta att man övertar 240 kkr i skuld (1 200 000/5) och får 344,5 kkr i värde (1 723 500/5).

Hur mycket ska då ett syskon köpas ut för? 344 500 kronor plus att man övertar skulden eller 344 500 kronor utan att överta skulden eller 104 500 (344 500 - 240 000) för att överta 20 %?

Mest naturligt känns omedelbart att man betalar syskon som köps ut 344 500 kronor och övertar deras skuld också.

Blir något förvirrande då en del får anses som framtida vinstskatt och en del är belånat.

Tack för kunnigs åsikt.
 
Redigerat:
Jag tror på att tradera hela fastigheten. Att ha kvar 20 % av en fastighet där de andra två delägarna vill investera och renovera, för att sen behöva dela upp de sista 20 procenten efter att det investerats i fastigheten… Jag är skeptisk. Hellre då att ni skriver någon form av nyttjanderättsavtal – det behöver kanske inte ens vara så ”juridiskt” utan kan räcka med att ni är tydliga med intentionen er emellan.

Men till förslaget. Tar ägarsyskonen över proportionella delar av skulden är 345 tkr rätt. Du kan inte räkna av lånet två gånger som du annars gör. Andelsvärdet är ju uträknat som marknadsvärdet minus (skatt och lån).
 
Redigerat:
  • Gilla
Dan_Johansson och 3 till
  • Laddar…
Står.i
Jo sant det med de resterande 20%. Det känns otacksamt att ha synpunkter på en gåva man får. Då får man väl låta bli att ta emot gåvan. Jag föreställer mig att anledningen till att behålla 20 % är att säkra att det inte säljs hur som helst och att man gillar stället och vill ha tillgång till det.
 
Jag förstår det. Samtidigt som jag tyvärr inte tror att det blir ett sunt samägande, då föräldern lite både äter kakan och vill ha den kvar. Men det är som sagt inte en alltid helt lättlöst situation.
 
  • Gilla
Workingclasshero och 3 till
  • Laddar…
Står.i
Ja man skjuter en potentiella konflikt mellan barnen på framtiden istället. En värdering blir inte lättare längre fram när syskon har investerat i renovering Tack för funderingar
 
  • Gilla
Festlund och 2 till
  • Laddar…
Hemmakatten
Håller med Nötegårdsgubben. Se till att det blir ett klart och tydligt ägande för den/de som tar över fastigheten.

Mamma bör övertalas om att släppa sin ägarandel. Om det är rimligt, kanske skriva nåt slags avtal att hon får bo kvar? Inte livet ut eftersom mamma kan bli så dålig att hon behöver ett Särbo eller att kommunen kräver att det ska byggas ramp, göra badrummet tillgängligt mm.

Allt sådant och andra krav gör att syskonen inte kommer kunna renovera/bygga om/bygga till förrän mamna flyttat.

Knepigt läge men viktigt att reda ut detta innan en/två? syskon tar över.

(Mina föräldrar sa alltid att "när vi blirså gamla att vi behöver hjälp så kommer vi anlita städhjälp, gå ut och äta lunch mm."

Det hände förstås inte. Min mor dog i cancer, min far bodde kvar. Han blev mer och mer dement och vägrade förstås att anlita hjälp, och lunch ute var för dyrt osv. Så oavsett det min föräldrar och säkert andra föräldrar sagt tidigare så gäller inte det senare i livet. De har helt enkelt glömt bort det och/eller tycker att de klarar sig utan hjälp (vilket de såklart inte gör)

Mitt definitiva råd är att mamma flyttar till en lämplig lägenhet och ger upp huset.
 
Jag hade känslan av att föräldern inte bor på fastigheten utan att det rör sig om ett fritidshus, men det kan jag ha hittat på själv. Är det nu ett permanentboende är jag också än mer av uppfattningen att man bör göra ett rent skifte. Men så tolkade jag det som sagt inte egentligen.
 
  • Gilla
Står.i
  • Laddar…
Delat ägande kan lätt ge upphov till konflikter även inom familjen.
 
  • Gilla
Hemmakatten och 2 till
  • Laddar…
Speciellt pga respektives åsikter via varje delägare :(
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit och 1 till
  • Laddar…
av egen erfarenhet och kännedom om många liknande fall. Undvik delat ägande mellan flera släktingar på det sättet. Särskilt om man har olika "ambition/kunskap/pengar/djurallergier/närhet till objektet".

Vill man dessutom kunna vara där "själv" är det bäddat för ännu mer konflikter. Midsommar, påsk, jul, juli-semester ger lätt krockar och friktion i samägandet när det till slut blir flera "familjers alla medlemmar" som ska fasa ihop sina önskemål, förutsättningar och semesterplanering.
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit
  • Laddar…
Står.i
Min mor har annat fast boende.

Anledningen till att jag skulle vilja lägga tid och pengar på renovering är att mina barn - när/om de ska studera - ska ha ett ställe att bo under en period av sina liv. Rent ekonomiskt är det säkert en bra investering på lång sikt.

Det är inte för att jag saknar projekt i livet som så, men jag tycker också det är kreativt och kul att renovera och nu bjuder sig denna möjlighet.

Det är inget fritidshus, typ sommarhus - men det har bra läge och kommer med enkelhet kunna hyras ut om man inte själv vill använda det.

Jag är övertygad om att jag tillsammans med syskon som vill driva projektet, skulle kunna komma överens om hur renovering ska fortgå. Det skulle vara ett kul gemensamt projekt. Huset är inte alltför stort så man skulle kunna göra mycket själv, i den takt man vill (och nog hyra ut det däremellan).

För min mors del skulle hon kunna låta huset förfalla och låtit få uppföra en attefallare för övernattning till sig själv, nytt och fint.

Om min mor vill behålla 20% ska hon göra det. Å andra sidan skulle man kunna skriva avtal om att de andra delägarna har förköpsrätt på hennes andel, till marknadspris.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Klara och tydliga avtal så att de intresserade syskonen har ägandrätt till sina andelar och de båda andra antingen köps ut nu eller får en motsvarande summa plus inflationsjustering extra den dagen dödsboet efter gamla mor skall delas. Och så en klausul om förköpsrätt om någon vill bli av med sin andel.
Då tror jag att det kan gå.

Tydliga och klara och väl genomtänkta och lagligen bindande avtal är grunden för god sämja.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 2 till
  • Laddar…
Att låta barnen få ärva andelar i en fastighet är den största orätt en förälder kan göra. Det kanske känns bra för stunden, men när det blir tal om investeringar, reparationer eller försäljning uppstår oenighet mellan barnen.
Barnen kan ha olika ekonomiska muskler, vilja att renovera, bor på annan ort eller ha respektive som inte syskon drar jämnt med.
Oftast är barnens respektive som driver på osämjan mellan syskon.
En fastighet, en ägare, ett ansvar är det som gäller
 
Står.i
Blev överraskad efter nu drygt två år sedan senaste inlägget! Jag kostar mig på en uppdatering.

Min mor gav oss barn aldrig någon andel i huset - vilket får sägas vara till det bästa såhär i efterhand. I backspegeln var min hållning något naiv och idag hade jag inte önskat dela ett hus med något av mina syskon... Min mor äger huset som numera hyrs ut efter en omfattande renovering av mig.

Mitt syskon som optimistiskt uttryckte intresse av att dela på ansvaret av renoveringen kunde tyvärr inte hjälpa till på grund av livsomständigheter och plågades generellt av dålig samvete under det år som renoveringen pågick.

Jag är glad att huset fortfarande är i familjen då det förhoppningsvis kommer vara till glädje för alla våra syskons familjer i framtiden. Men, jag är tveksam till om de hundratal timmarnas arbete för min del var värt det med allt vad det innebar för uppoffringar för min fru och mina barn.

Nu önskar min mor att påbörja byggandet av en övernattningslägenhet på fastigheten, vilket jag är avvaktande till att hjälpa till med; tänker att det är lättare för alla om hon anlitar ett byggföretag för en helentrepenad med fast pris.

Lärdomen är att jag i framtiden ska vara mer betänksam innan jag påbörjar ett projekt. Speciellt om det innebör en stor personlig uppoffring och speciellt om det är på en fastighet man inte själv äger.
 
  • Gilla
Dauen och 9 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.