fast provtrycken är så sällan så höga som tex gäller för en R410A maskin under arbete om man misstänker en cykelventils-läcka (dvs läcker först vid full tryck) och att köra maskinens kompressor med systemet fylld med kvävgas är inget man skall prova på...

sedan kommer det gå åt flertal med slasktuber när maskinen sedan skall sugas tom på köldmedel tillsammans med kvävgasen igen - du får ju inte släppa ut något i luften - eller hur - det är ju halva vitsen med att inneha kylcertifikat att just inte släppa ut någon köldmedel i luften under arbetet.
 
Redigerat:
Får är snälla djur som äter gräs och säger bää =)
 
  • Gilla
Anonymiserad 137805
  • Laddar…
X xxargs skrev:
fast provtrycken är så sällan så höga som tex gäller för en R410A maskin under arbete om man misstänker en cykelventils-läcka (dvs läcker först vid full tryck) och att köra maskinens kompressor med systemet fylld med kvävgas är inget man skall prova på...

sedan kommer det gå åt flertal med slasktuber när maskinen sedan skall sugas tom på köldmedel tillsammans med kvävgasen igen - du får ju inte släppa ut något i luften - eller hur - det är ju halva vitsen med att inneha kylcertifikat att just inte släppa ut någon köldmedel i luften under arbetet.
En kylmaskin man har fyllt på kvävgas och en gnutta köldmedium som spårmedel släpps ut i det fria efteråt. Det är inget som tas hand om i slasktuber.

Precis som att man pyser ut lite luft och därmed även köldmedium när man använder manometerställ. Man vill inte få in luft i kylsystemet.
 
  • Gilla
cpalm och 1 till
  • Laddar…
X xxargs skrev:
Kan kylteknikern fylla på kylmaskinen med HCF-gas så är denne personligen och företaget bakom detta certifierad - det går inte att köpa ut köldmedel uta dessa. Sedan är det precis som alla andra yrken olika skiklighetsgrad i utförandet och viljan att tex. felsöka trots att det kan vara mycket besvärligt.

Läckor kan vara jättesvåra att hitta då precis som elektrisk glapp i utrustning så behöver läckan inte vara så stor medans man är där och letar utan kanske kommer i vissa driftsituationer när rör vibrerar och går i (själv)resonans och trycks har byggs upp och då först börja det kippa gas i en utmattningsspricka etc.

När en kylnisse kommer till platsen så är maskinen i regel ganska tömd köldmedel och man får formellt inte fylla på gas i maskinen för att få upp arbetstrycken i driftläge i avsikt att ha det som spårgas... - felet skall hittas innan...

Kondensator/evaporatorer är också platser som även rätt stora läckor är svåra att detektera pga. flänsar och ventilation runt dem som hela tiden driver iväg den läckta gasen [1], särskilt vid felsökning utomhus - sådana ställen får man prova använda motsvarande urtvättade biltvättsvampar att puffa och trycka sakta på var sida så att de stänger in och suger i sig luften vid flänsarna eller linda runt misstänkta skarvar och låta dessa vara en stund och sedan med sniffern sniffa på luften ur dem på olika ställen efter ytan medans skummet pressas ihop sakta - kan vara väldigt tidsödande...

- jättekul att leta efter en sådan läcka i en inomhusdel på 20 kW kapacitet med massor av fläktar från utrustning i lokalen på hysterisk varvtal i 80 grader C varmt rum för att AC:n stannat och det är över kvadratmetern med kylfänsytor och rör kring dessa på ibland oåtkommliga ställen att leta på [2]...

I det fallet jag följde och utskickad i samma ärende och vad med i felsökningen och blev lite hjälpreda åt kylnissen under felsökningen så slutade med att hela 2 meter höga innerdelen till slut byttes ut för att det gick inte att hitta läckan trots många timmars letande och en ytterligare lika stor kylmaskin installerades senare som backup... - det var säkert flera hundra tusen i kostnader bara där... - vi pratar om teknikrum med telecomutrustning och mobilbasstationer och dessa rum blir jätteheta på bara några timmar när AC:s stannar.


Den som säger att det är lätt att hitta läckor i kylsystem/bil-AC har inte försökt själv och en del av läckorna ger inte spår av läckande olja/oljefläckar och ökade dammsamlingar (eller är på skymda ställen som inte går att inspektera som tex. bakom flänspaketen), som annars är det man tittar efter först.

I rum som serverhallar med högfiltrerad luft blir det ingen damm på någonting - även om ytan skulle bli en anings fuktad av olja...


[1] sniffers detektionsgräns ligger på runt 1 - 3 ppm av köldgasen i luft vilket är att räknas som vara luktdöv i jämförelse med mänskliga näsa att tex. detektera etyrmerkaptan (luktmedel i gasol) är i området från 0.0000087 ppm

Hade man trycksatt systemet med kraftigt luktsatt gasol så hade man förmodligen haft större chans att hitta läckor med att lukta omkring med näsan än vad dagens använda sniffer är dugliga till för att hitta köldmedelsläckor och de är ändå många gånger bättre än att hålla på med såpa-lösning/läcksökarspray.

en sniffer idag är på gränsen att kunna hitta en läcka i skarv på 1 gram köldmedel per år under optimala förhållanden - förut var det det 3 gram/år.

[2] den som kikat på en innerdels flänspaket vet att det är många hårdlödda skarvar på en sådan - typ 2 på var halvböj på serpetinslingan och det är många av dem.
Tack för bra svar, jag tror att den får gå till skroten, har upptäckt att den nästan drar lika mycket som elpatronen och nu går vi mot sommaren så den får nog gå så månaden ut så får jag fundera över sommaren hur jag ska göra, det är ju bara ett garage.
 
  • Gilla
H-Thomasson
  • Laddar…
R Real-House skrev:
En kylmaskin man har fyllt på kvävgas och en gnutta köldmedium som spårmedel släpps ut i det fria efteråt. Det är inget som tas hand om i slasktuber.
Jag har bestämt för mig och svag minne att det tom. är skrivet explicit i reglerna/lagen att man inte får tillsätta köldmedel som spårgas i samband med trycksättning med kvävgas för felsökning. Maskinen skall också sugas på ev kvarvarande köldmedel med tömningspump innan så att det är så lite köldmediegas kvar som möjligt i systemet när den senare öppnas...

Det fins alternativa felsökningmetoder av läckor med tex vätgastillsatt kvävgas (5 eller 10% enligt AGA) och dito vätgasdetektorer till lite under 1 ppm detektorgräns (luften har 0.5 ppm vätgas så det är svårt att mäta under den nivån) och kvävgasflaskan är något som kylnissen ändå släpar på.
 
Att använda spårgas av köldmedium tillsammans med kvävgas i samband med att man trycker ett kylaggregat för att kolla efter täthet/läckage är standard i branchen. Även det man lärde sig från skolan. Att det skulle vara förbjudet har jag svårt att tro. Kyltekniskt praxis.

Förra veckan trycksatte jag en mellanstor VKA. Aggregatet hade tömts på köldmedium för reparation. Rester av köldmedium kommer finnas kvar i kylsystemet. Vid täthetskontrollen användes i detta fall bara kvävgas. En flaska på 10 liter och 300 bar tryck gick åt. Det gjorde att aggregatet trycktes med ungefär 7 bar. Det duger för att kolla om reparation är tät. Detta släpptes ut i det fria. Förstå operationen om denna kvävgas (tillsammans med lite köldmedium) skulle tas tillbaka i tomtuber. Det finns inte så många flaskor i landet att hantera det.

Kvävgas med vätgas i? Verkar användas som skyddsgas när man svetsar. Är denna blandning verkligen något man vill trycksätta rörsystem med? Låter inte säkert.
 
  • Gilla
Anonymiserad 137805 och 1 till
  • Laddar…
R Real-House skrev:
Kvävgas med vätgas i? Verkar användas som skyddsgas när man svetsar. Är denna blandning verkligen något man vill trycksätta rörsystem med? Låter inte säkert.
AGA säljer/har sålt det som gas för just läcksökning - 5% inblandning för läcksökning inomhus och 10% för läcksökning utomhus som tex. rörledning förlagda i mark och man går med vätesensorn ovanför för att lokalisera eventuell läcka efter att varit trycksatt en tid och det hunnit diffundera genom jorden en tid.

5% väte i kvävgas är inte brännbar oavsett utblandning i luft medans 10% har utblandningsförhållande i luft som kan vara brännbart - därav att 10%-blandningen bara används för läcksökning i utomhusanläggningar.

jag orkar inte leta reda på var jag såg texten (mer än att det fastade i bakhuvudet) att man inte får använda köldmedel som tillsatt spårgas vid tex. tryckprovning - och praxis är inte alltid i samklang med gällande regel, särskilt inte när det senare ändrats mycket de senare åren - så ni som är i yrket bör kolla upp det en extra gång så att det helt plötsligt inte börja utdelas miljöavgifter (10000:- per gång för yrkesfolk, 2000:- per gång för privatpersoner sist jag såg prislistan från naturvårdsverket) av någon nitisk kontrollant på tex. byggen...

Annars håller jag med om att man behöver inte ha överdrivet hög tryck för att hitta en läcka - såvida det inte är av modell som av trycket expanderar innan det börja läcka som utmattninssprickor i tex kopparrörsböjar när det försöker räta ut sig av trycket.

Flödet på läckan ökar bara med roten av tryckändringen när gasen genom läcka har uppnått ljudets hastighet i sin smalaste del. tex ökar man testrycket på en läcka från 10 bar till 20 bar så ökar flödesmängden bara 1.41 gånger mer gas genom läckan.

För luft räcker det med 0.5 bar tryckskillnad för att ljudhastighet skall ha uppnåtts och tex. när man öppnar ventil för att släppa in luft i en vakumtank så märker man det på att sugljudet sus är konstant en god stund innan det ändras och avtar - och så länge den är konstant så är trycket i tanken mindre än 0.5 bar i absoluttryck.
 
Redigerat:
  • Gilla
Real-House
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.