Konstruktionsritning - Totalhaveri - Hjälp!
Väggarna i källaren på huset var så pass dåliga (börjat kalva) att vi var tvungna att förstärka väggarna för att kunna utföra en dränering. Vi kontaktade genom vår entreprenör (som ska göra dräneringen) en konstruktör som var hemma och tittade i källaren och kom fram till en lösning.
Infogar resultatet av konstruktionsritningen som går ut på att sätta upp HEA 120 balkar runtomkring källaren vilka ska svetsas samman med ett stålband (8x100 mm).
Nu till problemen som jag sett i denna ritning....
1. I övre vänstra hörnet på vår källare finns en trapp vilken inte är utmarkerad i ritningen som man satt en stålbalk i.
2. Halva källaren saknar stålband (ska vara stålband förseglat runtomkring hela källaren)
3. Distansklossar (om det nu är det?) mellan fotplåt på stålbalken och betongplatta saknar information om material.
4. Utrymmet under entretrappen utomhus saknar helt stålpelare, finns rasrisk? eftersom vissa stenar saknas i väggen som stålbalkar egentligen ska vila på.
5. Det finns ingen bekräftad tjocklek på betong och inga mätningar har utförts utav konstruktören, så hur kan då punktlasterna vara bekräftade som ska tas upp av betongplattan som kommer från stålpelaren????
Punkt nr.5 är den som jag ser som mest kritisk eftersom hela lösningen baseras på att stålpelarna ska lasta av väggarna och ta lasten både ovanifrån och från sidorna. Det borde finnas en uträkning vad gäller punktbelastning från stålpelarna och den borde inte överskrida maxtrycket som betongplattan för utsättas för?
Ska tillägga att denna ritningen kostade oss 43.000 kr ink moms.
Fick dessutom av utav entreprenören ett pris av vad stålet skulle kosta. Det landade på 111 000 kr, vilket fick mig en aningens fundersam. Är detta rimligt? Totalt handlar det om ca. 20 stålpelare HEA 120 S355 balk à 2m, samt ca. 93m stålband (8x100m)?
Infogar resultatet av konstruktionsritningen som går ut på att sätta upp HEA 120 balkar runtomkring källaren vilka ska svetsas samman med ett stålband (8x100 mm).
Nu till problemen som jag sett i denna ritning....
1. I övre vänstra hörnet på vår källare finns en trapp vilken inte är utmarkerad i ritningen som man satt en stålbalk i.
2. Halva källaren saknar stålband (ska vara stålband förseglat runtomkring hela källaren)
3. Distansklossar (om det nu är det?) mellan fotplåt på stålbalken och betongplatta saknar information om material.
4. Utrymmet under entretrappen utomhus saknar helt stålpelare, finns rasrisk? eftersom vissa stenar saknas i väggen som stålbalkar egentligen ska vila på.
5. Det finns ingen bekräftad tjocklek på betong och inga mätningar har utförts utav konstruktören, så hur kan då punktlasterna vara bekräftade som ska tas upp av betongplattan som kommer från stålpelaren????
Punkt nr.5 är den som jag ser som mest kritisk eftersom hela lösningen baseras på att stålpelarna ska lasta av väggarna och ta lasten både ovanifrån och från sidorna. Det borde finnas en uträkning vad gäller punktbelastning från stålpelarna och den borde inte överskrida maxtrycket som betongplattan för utsättas för?
Ska tillägga att denna ritningen kostade oss 43.000 kr ink moms.
Fick dessutom av utav entreprenören ett pris av vad stålet skulle kosta. Det landade på 111 000 kr, vilket fick mig en aningens fundersam. Är detta rimligt? Totalt handlar det om ca. 20 stålpelare HEA 120 S355 balk à 2m, samt ca. 93m stålband (8x100m)?
Redigerat:
Hej,
Skriver lite kring de olika punkterna längre ner. Listar lite förutsättningar nedan samt hur jag förutsätter att förstärkningen är tänkt att fungera. Jag förutsätter även att källarväggarna är av betong.
Jag förutsätter att väggarna böjer inåt pga. horisontellt jordtryck utifrån. Jag ser detta som den rimligaste anledningen. Hade det berott på hög vertikallast så hade ev. väggen som går genom mitten av rummet även böjt ut. Jag kan inte se på ritningen vad det övre utrymmet utanför källaren är men om det utrymmet inte uppfyllt med jord och väggen inte böjer ut längs den utbyggnaden så ger det även en indikation på att det är jordtrycket som orsakar utböjningen. Utböjningen kan även bero på excentrisk belastning från ovanpåstående väggar. Det ser ut som att väggen på våningen ovanför står ganska långt ut på källarväggen vilket ger en excentricitet som samverkar med jordtrycket.
Utböjningen kan alltså ha lite blandade orsaker men jag förutsätter att den främst beror på jordtrycket. Eftersom väggarna haft tillräcklig bärförmåga tidigare och inga stora förändringar har utförts gällande laster mot väggen (förutsätter att utanförliggande jord ligger på ungefär samma nivå som tidigare, inga nya laster verkar på bjälklaget etc.) så kommer en förstärkning innebära en förbättring jämfört med tidigare.
Förstärkningen förutsätter jag är tänkt att främst förstärka för horisontell last. Om den skulle förstärkt för vertikallast från bjälklaget så hade man ev. behövt en balk i ovankanten mellan pelarna som kan fördela last från bjälklaget till pelarna. Ett betongbjälklag kan fördela laster själv (se pelardäck) men om man inte har koll på armeringen i bjälklaget (förutsatt att det är ett betongbjälklag) så skulle jag säga att man hade lagt balkar i underkant bjälklag mellan pelarna. Om pelarna skulle förstärkt för vertikallast från ovanstående vägg så hade de behövt hamna någorlunda under väggen men de gör de inte så jag förutsätter att de inte är tänkta att ta vertikallast från ovanliggande vägg.
Pelarna ska föra horisontallasten upp till bjälklaget och ner till grunden. Detta är ställena som horisontallasten förs till i dagsläget mha. källarväggen så det blir inte någon jättebetydande ändring på lastspelet mer än att horisontallasterna kommer in lite mer koncentrerat i bjälklaget vid pelarna vilket jag tycker är ok. Lasterna kommer nu mha. förstärkningen att kunna ta sig upp/ner utan att belasta källarväggen lika mycket.
Källarväggarna behöver kunna föra horisontallasten ut till pelarna (och sen för pelarna lasten upp/ner enligt ovan) och det är detta jag tänker att stålbanden är till för. Stålbandens funktion är jag dock lite tveksam till. Det kan antingen vara tänkt att stålbanden ska verka likt armering och då behöver de vara ganska rejält infästa till källarväggen, tror inte 2 st M8 fixar detta. Stålbanden skulle även kunna verka med linverkan (jämför hängbro). För linverkan så förutsätter det att man bör ha viss böjning på plattstålen innan de börjar ta last på detta viset samt det kommer bli en stor horisontallast i ändarna på plattstålen och det ända sättet att ta denna horisontallast blir mha. pelarnas infästning i tak och grund, lite tveksam till att detta skulle fungera.
Även om stålbanden inte skulle ge så mycket tillskott till bärförmågan så är sannolikt väggen armerad i horisontalled vilket innebär att väggen kan föra viss last i sidled till pelarna utan hjälp av stålbanden.
1. Stålpelaren behöver kopplas till bjälklag i toppen och botten och om där inte är något bjälklag i toppen så blir stålpelaren overksam. Om det bara är hörnpelaren som står utan bjälklag i toppen så skulle man kunna lägga stålbalkar i toppen till nästliggande väggpelare åt höger och neråt på planritningen. Då kommer pelaren få stöd i 2 riktningar. Om det är fler pelare som saknar stöd i toppen i det hörnet så blir det lite lurigare.
2. Antingen har kanske konstruktören tänkt att den nedre delen ska speglas till den övre delen och har därför struntat i att rita in stålbanden där, eller så var inte väggutböjningen lika kraftig där så det förutsattes att det funkar utan stålbanden, eller så är det en miss av konstruktören.
3. Ser inte info om att där ska finnas några distansklossar. Om golvet är någorlunda jämnt så kan plåten ställas direkt på betongen men optimalt (och ett bättre utförande) är att injektera skruvarna, på med muttrar, trä på pelarna, skruva på muttrarna tills pelaren är vertikal, lämna 30-50 mm mellan fotplåt och betong och undergjut därefter pelaren, sen på med muttrar på ovansida fotplåt. Utförande med undergjutning kräver att man har tillräckligt med höjd för att få dit pelaren när man har skruvarna i grunden, annars får man ställa pelaren, borra hålen i grundplattan och sen injektera genom fotplåten men då får man inga muttrar under fotplåten så man får palla upp den på något annat vis innan man undergjuter.
4. Inte helt med på vilket område/vad denna punkten avser.
5. Sannolikt så kommer inte pelarna att ta så mycket vertikallast så belastningen på grundplattan i vertikalled blir nog inte så stor under pelarna. För att pelarna ska kunna ta vertikallast från stommens egenvikt så måste bjälklag/väggar domkraftas upp innan pelarna monteras och därefter lastas av så att pelarna får last från stommen på sig. Detta tycker jag dock är lite att ta i, förutsätter att detta inte kommer utföras. Pelarna kan däremot ta last som tillkommer efter deras montage, så last från personer/möbler etc. Om man ska dra något överslag så kan man säga att en mark som man inte vet så mycket om klarar 100 kPa i tryck (10 ton/m² / 100 kg/dm²). Hade fotplåtarna stått direkt på mark så hade de klarat 200-300 kg belastning innan marken ger med sig. Betongplattan kommer sprida lasten en aning också så om fotplattan står på betongen så klarar den kanske 300-500 kg. Sen kan det finnas risk för viss sättning/sprickor i betongen men det behöver inte vara något som betyder att marken inte håller. Svårt att säga så mycket om detta utan att veta mer om armering/markförhållanden.
Skriver lite kring de olika punkterna längre ner. Listar lite förutsättningar nedan samt hur jag förutsätter att förstärkningen är tänkt att fungera. Jag förutsätter även att källarväggarna är av betong.
Jag förutsätter att väggarna böjer inåt pga. horisontellt jordtryck utifrån. Jag ser detta som den rimligaste anledningen. Hade det berott på hög vertikallast så hade ev. väggen som går genom mitten av rummet även böjt ut. Jag kan inte se på ritningen vad det övre utrymmet utanför källaren är men om det utrymmet inte uppfyllt med jord och väggen inte böjer ut längs den utbyggnaden så ger det även en indikation på att det är jordtrycket som orsakar utböjningen. Utböjningen kan även bero på excentrisk belastning från ovanpåstående väggar. Det ser ut som att väggen på våningen ovanför står ganska långt ut på källarväggen vilket ger en excentricitet som samverkar med jordtrycket.
Utböjningen kan alltså ha lite blandade orsaker men jag förutsätter att den främst beror på jordtrycket. Eftersom väggarna haft tillräcklig bärförmåga tidigare och inga stora förändringar har utförts gällande laster mot väggen (förutsätter att utanförliggande jord ligger på ungefär samma nivå som tidigare, inga nya laster verkar på bjälklaget etc.) så kommer en förstärkning innebära en förbättring jämfört med tidigare.
Förstärkningen förutsätter jag är tänkt att främst förstärka för horisontell last. Om den skulle förstärkt för vertikallast från bjälklaget så hade man ev. behövt en balk i ovankanten mellan pelarna som kan fördela last från bjälklaget till pelarna. Ett betongbjälklag kan fördela laster själv (se pelardäck) men om man inte har koll på armeringen i bjälklaget (förutsatt att det är ett betongbjälklag) så skulle jag säga att man hade lagt balkar i underkant bjälklag mellan pelarna. Om pelarna skulle förstärkt för vertikallast från ovanstående vägg så hade de behövt hamna någorlunda under väggen men de gör de inte så jag förutsätter att de inte är tänkta att ta vertikallast från ovanliggande vägg.
Pelarna ska föra horisontallasten upp till bjälklaget och ner till grunden. Detta är ställena som horisontallasten förs till i dagsläget mha. källarväggen så det blir inte någon jättebetydande ändring på lastspelet mer än att horisontallasterna kommer in lite mer koncentrerat i bjälklaget vid pelarna vilket jag tycker är ok. Lasterna kommer nu mha. förstärkningen att kunna ta sig upp/ner utan att belasta källarväggen lika mycket.
Källarväggarna behöver kunna föra horisontallasten ut till pelarna (och sen för pelarna lasten upp/ner enligt ovan) och det är detta jag tänker att stålbanden är till för. Stålbandens funktion är jag dock lite tveksam till. Det kan antingen vara tänkt att stålbanden ska verka likt armering och då behöver de vara ganska rejält infästa till källarväggen, tror inte 2 st M8 fixar detta. Stålbanden skulle även kunna verka med linverkan (jämför hängbro). För linverkan så förutsätter det att man bör ha viss böjning på plattstålen innan de börjar ta last på detta viset samt det kommer bli en stor horisontallast i ändarna på plattstålen och det ända sättet att ta denna horisontallast blir mha. pelarnas infästning i tak och grund, lite tveksam till att detta skulle fungera.
Även om stålbanden inte skulle ge så mycket tillskott till bärförmågan så är sannolikt väggen armerad i horisontalled vilket innebär att väggen kan föra viss last i sidled till pelarna utan hjälp av stålbanden.
1. Stålpelaren behöver kopplas till bjälklag i toppen och botten och om där inte är något bjälklag i toppen så blir stålpelaren overksam. Om det bara är hörnpelaren som står utan bjälklag i toppen så skulle man kunna lägga stålbalkar i toppen till nästliggande väggpelare åt höger och neråt på planritningen. Då kommer pelaren få stöd i 2 riktningar. Om det är fler pelare som saknar stöd i toppen i det hörnet så blir det lite lurigare.
2. Antingen har kanske konstruktören tänkt att den nedre delen ska speglas till den övre delen och har därför struntat i att rita in stålbanden där, eller så var inte väggutböjningen lika kraftig där så det förutsattes att det funkar utan stålbanden, eller så är det en miss av konstruktören.
3. Ser inte info om att där ska finnas några distansklossar. Om golvet är någorlunda jämnt så kan plåten ställas direkt på betongen men optimalt (och ett bättre utförande) är att injektera skruvarna, på med muttrar, trä på pelarna, skruva på muttrarna tills pelaren är vertikal, lämna 30-50 mm mellan fotplåt och betong och undergjut därefter pelaren, sen på med muttrar på ovansida fotplåt. Utförande med undergjutning kräver att man har tillräckligt med höjd för att få dit pelaren när man har skruvarna i grunden, annars får man ställa pelaren, borra hålen i grundplattan och sen injektera genom fotplåten men då får man inga muttrar under fotplåten så man får palla upp den på något annat vis innan man undergjuter.
4. Inte helt med på vilket område/vad denna punkten avser.
5. Sannolikt så kommer inte pelarna att ta så mycket vertikallast så belastningen på grundplattan i vertikalled blir nog inte så stor under pelarna. För att pelarna ska kunna ta vertikallast från stommens egenvikt så måste bjälklag/väggar domkraftas upp innan pelarna monteras och därefter lastas av så att pelarna får last från stommen på sig. Detta tycker jag dock är lite att ta i, förutsätter att detta inte kommer utföras. Pelarna kan däremot ta last som tillkommer efter deras montage, så last från personer/möbler etc. Om man ska dra något överslag så kan man säga att en mark som man inte vet så mycket om klarar 100 kPa i tryck (10 ton/m² / 100 kg/dm²). Hade fotplåtarna stått direkt på mark så hade de klarat 200-300 kg belastning innan marken ger med sig. Betongplattan kommer sprida lasten en aning också så om fotplattan står på betongen så klarar den kanske 300-500 kg. Sen kan det finnas risk för viss sättning/sprickor i betongen men det behöver inte vara något som betyder att marken inte håller. Svårt att säga så mycket om detta utan att veta mer om armering/markförhållanden.
Tack för en utförlig beskrivning samt svar på de punkter jag hade! Uppskattas verkligen!L Lennart12 skrev:
Jag kommer ta med mig det vid nästa samtal med konstruktören.
En annan fundering var att enligt ritning står det att stålförband ska borras fast i vägg med kemankare. Det kommer istället för att putta ut väggen försöka dra väggen inåt? Tycker det låter kontraproduktivt, eftersom vi inte vill att väggen ska dras inåt ännu mer. Istället borde man kanske lagt in kilar mellan stålförband och vägg så att det blir som att stålbanden trycker ut väggen?
Hej, enligt ritningen ska utrymme bakom stålband och vägg samt mellan stålpelare och vägg fyllas med bruk. Om dessa utrymmen fylls med bruk och bruket härdar innan man injekterar och drar åt muttrarna så kommer väggen inte röra sig i någon riktning. Kan jämföras med skiss nedan, om man skruvar på en stålplåt på en regel med något mellanlägg som gör att det är full kontakt mellan plåt och regel så kommer regeln inte att böja ut åt något håll. Om plåten däremot hade varit uppallad med 2 mindre plåtar så hade regeln börjat röra sig mot plåten när man spänner skruven. Väggen är regeln i detta exempel och stålpelare/stålband är stålplåten. Uppallningen och luften mellan plåt och regel symboliserar vad som händer om där inte är kontakt mellan vägg och stålpelare/stålband.
Konstruktören var hemma hos oss i veckan... Tyvärr hade han missat att vi har en yttervägg och en innervägg. Detta kan man dock se på ritningen. Mellan väggarna är det en luftspalt. Se bildL Lennart12 skrev:
Eftersom att ytterväggen har ramlat in så pass mycket att innerväggen börjat kalva också kommer denna lösning enligt konstruktören inte att duga. Han erkände att han "trodde" att det bara var en vägg som källarn bestod utav. Hans förslag var nu att istället mura om nya väggar....
Eftersom vi betalt för en ritning som inte går att använda, som dessutom har byggt på felaktiga antaganden funderar jag på att reklamera och kräva våra pengar tillbaks.
Vi har dessutom haft merkostnader som vi redan aktiverat till följd av denna ritning då vi behövde dra om fjärrvärmerör samt alla radiatorrör i källaren eftersom stålbalkarna behövde stå längs med väggen.
Går det att reklamera detta och är det rimligt?
Fullt rimligt att reklamera. Resultat från det låter jag dock vara osagt.
Tråkig tabbe av konstruktören, uppenbart att hen missat viktiga delar som hen borde kontrollerat, eftersom de var så pass kritiska att hela lösningskonceptet hängde på det..
Sannolikt lär dom väl inte ge med sig, för vem vill ge tillbaka massa pengar självmant… Tråkig situation
Tråkig tabbe av konstruktören, uppenbart att hen missat viktiga delar som hen borde kontrollerat, eftersom de var så pass kritiska att hela lösningskonceptet hängde på det..
Sannolikt lär dom väl inte ge med sig, för vem vill ge tillbaka massa pengar självmant… Tråkig situation
Märkligt att han trodde att det bara var en vägg när han själv tydligt ritat ut två väggar med en luftspalt (som för övrigt ska markeras på ritningen).
Oj det ser inte kul ut.
Har konstruktören missat hur väggen är uppbyggd? då har han inte tagit reda på förutsättningarna för att göra sitt arbete. Det är ingen liten detalj som missats.
Och då åtgärden konstruktören tagit fram inte går att använda så är arbetet bortkastat. Och konstruktören har förmodligen inte levererat det som efterfrågats.
Angående dina andra kostnader som du drabbas av på grund av att du utfört förberedande arbete inför att använda konstruktörens lösning. (Flytt av rör mm).för de kostnaderna får du rikta skadeståndsanspråk mot konstruktören.
Har konstruktören missat hur väggen är uppbyggd? då har han inte tagit reda på förutsättningarna för att göra sitt arbete. Det är ingen liten detalj som missats.
Och då åtgärden konstruktören tagit fram inte går att använda så är arbetet bortkastat. Och konstruktören har förmodligen inte levererat det som efterfrågats.
Angående dina andra kostnader som du drabbas av på grund av att du utfört förberedande arbete inför att använda konstruktörens lösning. (Flytt av rör mm).för de kostnaderna får du rikta skadeståndsanspråk mot konstruktören.
Redigerat:
S
sinuslinus
Träskalle
· Östergötlands län
· 5 012 inlägg
sinuslinus
Träskalle
- Östergötlands län
- 5 012 inlägg
Du har Konstumenttjänstlagen att luta dig mot.
https://www.hallakonsument.se/konsumentratt-process/reklamera-felaktig-tjanst/
https://www.hallakonsument.se/konsumentratt-process/reklamera-felaktig-tjanst/
Konstruktören har även en konsultförsäkring som kan täcka in sådana kostnader