Ja, så var det visst.
Kastar in en fråga här eftersom jag inte riktigt får ihop juridiken. Har alltid haft den uppfattningen att det är oerhört viktigt att kunna styrka ett grannmedgivande om man vill bygga närmare tomtgräns än 4,5 m. Därför viktigt att ta det skriftligt. Här finns tydligen inget skriftligt så är det inte upp till grannen att bevisa att det finns ett medgivande ? Att en byggnad får ”frikort” efter 10 år, gäller inte det bara bygglovspliktig byggnad ?
Nej, det är inte viktigt att kunna styrka det.
Det finns inget krav på att ha ett bevis på medgivandet.
Det finns inget krav på att ha ett bevis på medgivandet.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 442 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 442 inlägg
Om kommunens byggnadsnämnd får in en anmälan om att denna byggnad saknade ett grannemedgivande när den uppfördes och därmed inte kan vara bygglovsbefriad så kommer kommunen att utreda det.
De kommer då att konstatera att det antingen förelåg ett grannemedgivande när byggnaden uppfördes och att den då är en friggebod eller att medgivande inte förelåg och att byggnaden då uppfördes olovligen. I det senare fallet har mer än tio år passerat så byggnadsnämnden kan inte ta beslut om rättelseföreläggande. Därmed så lägger de ned tillsynen.
Möjligen skriver handläggaren ett brev till fastighetsägaren och frågar om byggnaden är uppförd av dåvarande fastighetsägare med dåvarande grannes medgivande. Svarar då fastighetsägaren att så är det eller att denne inte vet så drar handläggaren troligen slutsatsen att eftersom ingen tillsynsanmälan har inkommit på alla år från grannen så är det sannolikt att grannemedgivande föreligger.
I ett annat scenario där preskriptionstiden inte har passerat så ligger bevisbördan vid en byggsanktionsavgift på byggnadsnämnden. Det är således byggnadsnämnden som ska visa att grannemedgivande inte föreligger om den som är föremål för tillsynen invänder att grannemedgivande finns. Det kan byggnadsnämnden visa t ex genom att fråga grannen och ta in ett utlåtande från denne att det inte finns ett grannemedgivande. Nu i detta läge, kan det vara bra att ha grannemedgivandet skriftligt om grannen har varit sveklig och helt enkelt ljuger. (Det kan ju också uppstå missförstånd vad det finns grannemedgivande till och inte och då särskilt vid muntliga överenskommelser. Men även skriftliga sådana riskerar ju samma sak p g a tolkningssvårigheter.)
De kommer då att konstatera att det antingen förelåg ett grannemedgivande när byggnaden uppfördes och att den då är en friggebod eller att medgivande inte förelåg och att byggnaden då uppfördes olovligen. I det senare fallet har mer än tio år passerat så byggnadsnämnden kan inte ta beslut om rättelseföreläggande. Därmed så lägger de ned tillsynen.
Möjligen skriver handläggaren ett brev till fastighetsägaren och frågar om byggnaden är uppförd av dåvarande fastighetsägare med dåvarande grannes medgivande. Svarar då fastighetsägaren att så är det eller att denne inte vet så drar handläggaren troligen slutsatsen att eftersom ingen tillsynsanmälan har inkommit på alla år från grannen så är det sannolikt att grannemedgivande föreligger.
I ett annat scenario där preskriptionstiden inte har passerat så ligger bevisbördan vid en byggsanktionsavgift på byggnadsnämnden. Det är således byggnadsnämnden som ska visa att grannemedgivande inte föreligger om den som är föremål för tillsynen invänder att grannemedgivande finns. Det kan byggnadsnämnden visa t ex genom att fråga grannen och ta in ett utlåtande från denne att det inte finns ett grannemedgivande. Nu i detta läge, kan det vara bra att ha grannemedgivandet skriftligt om grannen har varit sveklig och helt enkelt ljuger. (Det kan ju också uppstå missförstånd vad det finns grannemedgivande till och inte och då särskilt vid muntliga överenskommelser. Men även skriftliga sådana riskerar ju samma sak p g a tolkningssvårigheter.)
