För 14 år sedan tröttnade vi på att måla om och kitta om fönstren med massa spröjs + tvättning av en massa små rutor. Jag räknade ut att vi hade kilometervis med kitt och färg totalt.
Vi köpte istället komposit fönster med spröjs i kassetterna istället och bara två rena glasytor att tvätta i stället för 18 stycken med de gamla fönstren. dessutom till en kostnad som var en bråkdel av nya "gamla".
De ser ut som nya efter 14 år och med mycket bättre isolering både avseende värme och ljud.
Tidigare hade vi köpt 2st Elit fönster och efter bara 3 år så fick vi bättra på färgen , den sprack på många ställen.
Vi köpte istället komposit fönster med spröjs i kassetterna istället och bara två rena glasytor att tvätta i stället för 18 stycken med de gamla fönstren. dessutom till en kostnad som var en bråkdel av nya "gamla".
De ser ut som nya efter 14 år och med mycket bättre isolering både avseende värme och ljud.
Tidigare hade vi köpt 2st Elit fönster och efter bara 3 år så fick vi bättra på färgen , den sprack på många ställen.
Gissar att han var en bättre målare än skogsbrukare i så fall.😉Mattias Andreasson skrev:
Det finns mycket myter om hur bra virket var förr, men titta ni i träbyggnader som är några hundra år gamla, så är det inget märkvärdigt. Fönster är såklart ett undantag, där har jag bara sett gott virke. Men inte är mina 85-åeoga fönster av någon mytologisk virkeskvalitet. Snickerifuru med kärna som finns idag är likvärdig
Har kanske inte med fönstren i tråden att göra men kan väl hjälpa någon kanske. Tänk på att det brukar finnas en instruktion eller en sticker i bakkant på ytterdörrar att de skall vaxas, med någon båtvax helst. Det här gör enorm skillnad på livslängden på dörrarna. Vi målar om dörrar numera som ofta inte är mer än 3-4 år. Färglagren på nya dörrar är så tunna att de inte står emot någonting längre. Så glöm inte VAXA.
/Målarn
/Målarn
Vad är fetved? Är det samma som kärnvirke?
Boden ligger runt 3 meter från havet så läget är extremt utsatt för sol, salt och vind.P PHPersson skrev:Lustigt, har en bekant på Valön som inte har problem. Kanske skall koppla ihop er?
Kan du inte skicka bilderna direkt till Engwall & Claesson istället och fråga om deras färg beter sig på det sättet eller om något underarbete är felaktigt?
Om dom kan se att något är fel eller inte är utfört korrekt kan du sedan vända det mot fönstertillverkare för att få dem att åtgärda.
Om dom kan se att något är fel eller inte är utfört korrekt kan du sedan vända det mot fönstertillverkare för att få dem att åtgärda.
Varför chansa när man vet vad som fungerar?Daniel_N skrev:
Det talas om linoljefärg som om det vore en enhetlig sak, men det är det inte. Det finns en självklar första lösning, som till min stora förvåning ingen enda nämnt i tråden: Att läsa på burkens innehållsförteckning. Där framgår vad som finns i burken. Skulle det av ngn anledning vara otydligt eller tveksamt beskrivet så går man till SD (SäkerhetsDatabladet). Det finns till alla kemikalier. Det är ett lagkrav sedan många år. Då vet man om det är en "riktig" linoljefärg eller ngn hybrid. Riktig linoljefärg innehåller enbart linolja och färgpigment. Så fort det finns ngt annat i innehållsförteckningen så är det dags att bli misstänksam. För egen del accepterar jag (motvillgt) torkmedel, men ju mer saker färgen innehåller desto längre bort från originalet och dess egenskaper kommer man.
Utifrån bilderna ser det precis ut som träfönster målade med alkydoljefärg. Då får man den typen av uppsprickning av färgen på alla ställen där fukt tränger in pga träets fukt- och värmeberoende rörelser. Att färgen spricker upp så där beror på att färglagret är för tjockt och hårt och inte tillräckligt elastiskt för att kunna följa med i träets rörelser. Dessutom är vidhäftningen mellan trä och färg avgörande för om färgen sitter kvar eller börjar släppa. Det är här jag ser linoljefärgens överlägsna egenskaper. Till skillnad från alla andra färgtyper så tränger den in i träet istf att lägga sig som en film utanpå.
Då jag har fönster målade med alkydoljefärg fr -70, -80 och -90-t så vet jag att de kräver konstant omvårdnad för att inte ruttna upp på kort tid. I sydvästläge behöver de bättras varje år. Åt nordost räcker det att underhålla dem vart 50:e - 100:e år, så läget har en helt avgörande betydelse för slitage/underhåll. Sitter de helt skyddade från slagregn så klarar de sig utan färg, oavsett väderstreck.
Så, tyvärr för TS, så säger min erfarenhet att dessa fönster som sitter utsatt för slagregn (och sol) kommer att kräva underhåll vart eller vartannat år. Precis som mina fönster så är de felgjorda från början. Konstruktionsmässigt är de ok, under förutsättning att de är gjorda av extremt fukttåligt virke, typ fetved (furu) eller näraliggande kvalitet, alt eke, (och naturligtvis är det endast kärnved som avses). Färg är endast att betrakta som estetiskt. Det gäller även linoljefärg, ty inte ens den klarar att skydda ett fönster tillverkat av undermåligt material.
En tröst är dock att de fönster som inte sitter lika väderutsatt kommer att klara sig betydligt bättre.
Nu kan det vara så att virkeskvaliteten på dessa fönster är tillräckligt bra, men tyvärr så behöver nog fönstren tas ner och renskrapas totalt och sedan kittas och målas korrekt med riktig linoljefärg och rätt metod om man vill kunna få det som man trott sig beställa.
Precis som moderna färger som har utprovade "system" så har även linoljefärg det, och det börjar med virke av rätt kvalitet om det är utomhus och fortsätter med arbetsmetod. Det är i praktiken inte kompatibelt med rationell (serie-)produktion. Det kräver ett hantverksmässigt förfarande och kunskap om just linoljefärgsmålning och dess förutsättningar.
Utifrån bilderna ser det precis ut som träfönster målade med alkydoljefärg. Då får man den typen av uppsprickning av färgen på alla ställen där fukt tränger in pga träets fukt- och värmeberoende rörelser. Att färgen spricker upp så där beror på att färglagret är för tjockt och hårt och inte tillräckligt elastiskt för att kunna följa med i träets rörelser. Dessutom är vidhäftningen mellan trä och färg avgörande för om färgen sitter kvar eller börjar släppa. Det är här jag ser linoljefärgens överlägsna egenskaper. Till skillnad från alla andra färgtyper så tränger den in i träet istf att lägga sig som en film utanpå.
Då jag har fönster målade med alkydoljefärg fr -70, -80 och -90-t så vet jag att de kräver konstant omvårdnad för att inte ruttna upp på kort tid. I sydvästläge behöver de bättras varje år. Åt nordost räcker det att underhålla dem vart 50:e - 100:e år, så läget har en helt avgörande betydelse för slitage/underhåll. Sitter de helt skyddade från slagregn så klarar de sig utan färg, oavsett väderstreck.
Så, tyvärr för TS, så säger min erfarenhet att dessa fönster som sitter utsatt för slagregn (och sol) kommer att kräva underhåll vart eller vartannat år. Precis som mina fönster så är de felgjorda från början. Konstruktionsmässigt är de ok, under förutsättning att de är gjorda av extremt fukttåligt virke, typ fetved (furu) eller näraliggande kvalitet, alt eke, (och naturligtvis är det endast kärnved som avses). Färg är endast att betrakta som estetiskt. Det gäller även linoljefärg, ty inte ens den klarar att skydda ett fönster tillverkat av undermåligt material.
En tröst är dock att de fönster som inte sitter lika väderutsatt kommer att klara sig betydligt bättre.
Nu kan det vara så att virkeskvaliteten på dessa fönster är tillräckligt bra, men tyvärr så behöver nog fönstren tas ner och renskrapas totalt och sedan kittas och målas korrekt med riktig linoljefärg och rätt metod om man vill kunna få det som man trott sig beställa.
Precis som moderna färger som har utprovade "system" så har även linoljefärg det, och det börjar med virke av rätt kvalitet om det är utomhus och fortsätter med arbetsmetod. Det är i praktiken inte kompatibelt med rationell (serie-)produktion. Det kräver ett hantverksmässigt förfarande och kunskap om just linoljefärgsmålning och dess förutsättningar.
Du förstod nog inte alls vad jag skrev. Båda linoljekitt och tex LA-Seal har fördelar och nackdelar. Beroende på situation och träslag i fönsterbågen kan det ena eller andra överväga. Det handlar alltså inte om chansningar utan om att väga för/nackdelar emot varandra.C carra skrev: