Hur byta startkondensator och relä på IVT490?
Har du någon kondensator alls inkopplad på kompressorn? - denna har relästart och klarar sig utan driftkonding för själva starten.
Annars ladda hem datablad över kompressorn från Danfoss - där står det hur kondensatorn skall kopplas - dvs. vilka skruvplintar på startapparaten som kondensatorns sladdar skall kopplas in..
Själva relästarten/startapparaten (här utan kåpa) är något som man vickar försiktigt ut från kompressorns 3 metallstift som sitter med glasgenomföring in i kompressorkapslingen, Det kan sitta ganska rejält hårt och behöver man någon mejsel för att bryta lite så ta bara enstaka mm i taget runt om sidorna för att med vickningar få startapparaten att krypa ut.
Glasgenomföringarna är inte jätteömtåligt men samtidigt bör man arbeta försiktigt så att stiften inte böjs och spänns för mycket när startapparaten vickas ut för att få loss startapparaten och när den nya (efter att man satt inkommande sladdar på samma ställen som den gamla) trycks tillbaka igen - det är som sagt glasgenomföring och skulle en sådan få en spricka så är maskinen snart funktionsoduglig.
kom ihåg att dra ur stickkontakten och den verkligen är spänningslös innan du börja skruva på sladdarna på startapparaten...
Driftkondingen hjälper också till för starten men bara när startreläet inte är draget och det läget inträffar först när kompressorn startat och motorströmmen gått ned i styrka så att reläet släpper - en moment 22 - så i praktiken här fungerar det bara som en faskompenserings-kondensator under drift för att förbättra effektfaktorn och i viss mån också öka kompressormotorns effektivitet en smula då strömmen fördelas på 2 lindningar och därmed dubbel koppar-area och mindre med kopparförluster än vid enfas en-lindningsdrift när man enbart använder startrelä.
Hade startapparaten varit av PTC-typ (typisk i vitvaror) så hade driftkondensatorn hjälpt till vid starten - men först efter när PTC-motståndet blivit varm och slutat att leda... man har driftkondingar i tropikerna med skakig elnät för att klara korta och ofta förekommande strömavbrott och brownout då en PTC-startapparat är värdelös i den situationen eftersom PTC-motståndet redan är varm och inte längre leder ström för starten efter den korta strömavbrottet och utan kondensator så skulle klixon lösa ut mest hela tiden och det blir inte kallt i kyl/frys.
Dagens vitvaror har man också numera driftkondensator även i länder som Sverige för bättre effektfaktor då man jagar varenda Watt och också att man upptäckt att motorförlusterna blir en smula mindre när båda motorlindningarna används parallellt varav ena strömmvägen genom startlindningen är fördröjd fasmässigt mha. kondingen.
---
Detta var något som jag med mätningar på kompressor själv upptäcker för typ 20 år sedan - då med syftet att kunna starta kompressor med mindre sinusväxelriktare för att kunna köras på 12V-bilbatteri då start med PTC-motstånd i startapparater drar oerhört mycket ström i starten (upp till 10 Ampere närmare bestämt, att lampan i köket kan fladdra när kyl/frys startar har sin orsak...) att man i princip behövde 1kW växelrikare för att klara starten av en 80 Watt kylskåpskompressor, dessutom en klen start som inte kan starta med mottryck i systemet - med borttagande av startapparaten och permanent inkopplad driftkonding av lämpligt värde så kunde man lätt starta med 300W sinusväxelriktare, och dessutom med full mottryck i systemet... och det var då jag såg att kombinationen drog mindre med ström än med enbart använda startapparaten med PTC-motstånd och drift på en enda motorlindning, och dessutom blev effektfaktorn väldigt nära 1 med driftkonding, vilket också minskade förlusterna i växelriktaren när den inte längre behövde hantera reaktiv effekt i någon högre grad.
Annars ladda hem datablad över kompressorn från Danfoss - där står det hur kondensatorn skall kopplas - dvs. vilka skruvplintar på startapparaten som kondensatorns sladdar skall kopplas in..
Själva relästarten/startapparaten (här utan kåpa) är något som man vickar försiktigt ut från kompressorns 3 metallstift som sitter med glasgenomföring in i kompressorkapslingen, Det kan sitta ganska rejält hårt och behöver man någon mejsel för att bryta lite så ta bara enstaka mm i taget runt om sidorna för att med vickningar få startapparaten att krypa ut.
Glasgenomföringarna är inte jätteömtåligt men samtidigt bör man arbeta försiktigt så att stiften inte böjs och spänns för mycket när startapparaten vickas ut för att få loss startapparaten och när den nya (efter att man satt inkommande sladdar på samma ställen som den gamla) trycks tillbaka igen - det är som sagt glasgenomföring och skulle en sådan få en spricka så är maskinen snart funktionsoduglig.
kom ihåg att dra ur stickkontakten och den verkligen är spänningslös innan du börja skruva på sladdarna på startapparaten...
Driftkondingen hjälper också till för starten men bara när startreläet inte är draget och det läget inträffar först när kompressorn startat och motorströmmen gått ned i styrka så att reläet släpper - en moment 22 - så i praktiken här fungerar det bara som en faskompenserings-kondensator under drift för att förbättra effektfaktorn och i viss mån också öka kompressormotorns effektivitet en smula då strömmen fördelas på 2 lindningar och därmed dubbel koppar-area och mindre med kopparförluster än vid enfas en-lindningsdrift när man enbart använder startrelä.
Hade startapparaten varit av PTC-typ (typisk i vitvaror) så hade driftkondensatorn hjälpt till vid starten - men först efter när PTC-motståndet blivit varm och slutat att leda... man har driftkondingar i tropikerna med skakig elnät för att klara korta och ofta förekommande strömavbrott och brownout då en PTC-startapparat är värdelös i den situationen eftersom PTC-motståndet redan är varm och inte längre leder ström för starten efter den korta strömavbrottet och utan kondensator så skulle klixon lösa ut mest hela tiden och det blir inte kallt i kyl/frys.
Dagens vitvaror har man också numera driftkondensator även i länder som Sverige för bättre effektfaktor då man jagar varenda Watt och också att man upptäckt att motorförlusterna blir en smula mindre när båda motorlindningarna används parallellt varav ena strömmvägen genom startlindningen är fördröjd fasmässigt mha. kondingen.
---
Detta var något som jag med mätningar på kompressor själv upptäcker för typ 20 år sedan - då med syftet att kunna starta kompressor med mindre sinusväxelriktare för att kunna köras på 12V-bilbatteri då start med PTC-motstånd i startapparater drar oerhört mycket ström i starten (upp till 10 Ampere närmare bestämt, att lampan i köket kan fladdra när kyl/frys startar har sin orsak...) att man i princip behövde 1kW växelrikare för att klara starten av en 80 Watt kylskåpskompressor, dessutom en klen start som inte kan starta med mottryck i systemet - med borttagande av startapparaten och permanent inkopplad driftkonding av lämpligt värde så kunde man lätt starta med 300W sinusväxelriktare, och dessutom med full mottryck i systemet... och det var då jag såg att kombinationen drog mindre med ström än med enbart använda startapparaten med PTC-motstånd och drift på en enda motorlindning, och dessutom blev effektfaktorn väldigt nära 1 med driftkonding, vilket också minskade förlusterna i växelriktaren när den inte längre behövde hantera reaktiv effekt i någon högre grad.
Tack så mycket! Detta hjälpte mig bra. Kompressorn matas från fläktkortet så jag stängde av pumpen och drog ut matningen också från fläktkortet. Lite trångt och meckigt, men det hjälpte att ha köpt grejorna i förväg. Angående startkondensatorn så bytte jag den samtidigt bara för jag fick tips om att den kunde ha sjunkit i farad över 21 år och inte längre hjälper till som om den var ny. Men kanske bommade starter och ovilja att starta alls helt och hållet är upp till startrelät? Nu är det i alla fall bytt, tog 20-30 minuter, och kompressorn startade snällt. Jag får följa upp detta om någon månad för att säga om den numera går utan krångel. Nu måste jag ägna mig åt den kärvande shuntventilen också 
Bra att det löste sig med kompressorn i alla fall.
Om starten bommades för att startreläet inte kontakterade längre till startlindningen kan förklaras av att kondensatorn tappat mycket av sin kapacitans, med fungerande kondensator parallellt över reläkontaktorerna så behövs knappt startreläets funktion - ja, såvida reläets kontaktering inte är i serie med kondensatorn när reläet är dragen och är just en startkondensator inkopplad under starten och inte en driftkondensator.
---
Det finns lösningar - kanske inte på just kompressorer, där man har både start och driftkondensator, (halv)högvakumpumpen (typ 0.002 mBar absoluttryck) jag har så har den både och, då vakumpumpen går tungt innan den nått sin driftstemperatur och den har en egen lite generator på motoraxeln som genererar växelström dels för att hålla vakumventilen öppen och är tänkt skall slå igen och spärra sugsidans inlopp på enstaka millisekunder (med en dov dunk) om kompressorn varvar ned det minsta (tex. påbörjad nedvarvning vid strömavbrott) för att inte gas skall gå baklänges ut i systemet man håller under vakum och matar en utfasningsnät som gör att startkondingen är inkopplad tills varvtalet är inom mycket snävt varvtalsområde.
Det här är oljefyllda industrivakumpumpar som agerat backing-vakumpumpar för turbopumpar för högvakum (lägre än 1 * 10⁻¹⁰ mbar absoluttryck) för högvakumlabratorier som går i 24/7 i kanske 10 år kontinuerligt innan de stängs av och man gör renovering av dessa. - som nya för 10 år sedan räcker inte 50 kkr till att köpa dessa, nu förmodligen en halv gång ytterligare till i pengar.
Om starten bommades för att startreläet inte kontakterade längre till startlindningen kan förklaras av att kondensatorn tappat mycket av sin kapacitans, med fungerande kondensator parallellt över reläkontaktorerna så behövs knappt startreläets funktion - ja, såvida reläets kontaktering inte är i serie med kondensatorn när reläet är dragen och är just en startkondensator inkopplad under starten och inte en driftkondensator.
---
Det finns lösningar - kanske inte på just kompressorer, där man har både start och driftkondensator, (halv)högvakumpumpen (typ 0.002 mBar absoluttryck) jag har så har den både och, då vakumpumpen går tungt innan den nått sin driftstemperatur och den har en egen lite generator på motoraxeln som genererar växelström dels för att hålla vakumventilen öppen och är tänkt skall slå igen och spärra sugsidans inlopp på enstaka millisekunder (med en dov dunk) om kompressorn varvar ned det minsta (tex. påbörjad nedvarvning vid strömavbrott) för att inte gas skall gå baklänges ut i systemet man håller under vakum och matar en utfasningsnät som gör att startkondingen är inkopplad tills varvtalet är inom mycket snävt varvtalsområde.
Det här är oljefyllda industrivakumpumpar som agerat backing-vakumpumpar för turbopumpar för högvakum (lägre än 1 * 10⁻¹⁰ mbar absoluttryck) för högvakumlabratorier som går i 24/7 i kanske 10 år kontinuerligt innan de stängs av och man gör renovering av dessa. - som nya för 10 år sedan räcker inte 50 kkr till att köpa dessa, nu förmodligen en halv gång ytterligare till i pengar.
Det funkade bara en halv dag…så det var inte detta som gjorde att kompressorn inte startade. Det finns en annan tråd som handlar om att byta kondensator på kraftkortet. Det blir nästa steg att testa.