Krisläge - sprucket hus
Vi har en villa, byggd 1954 med halv källare/halv platta, gjutna valv och siporexblock i väggarna.
Vi köpte huset 2000 och då sades det ha "en sättningsspricka", men efter sju år är sprickorna betydligt större och det är nu allt tydligare att den halva plattan rör på sig.
Jag har försökt hitta någon som kan hjälpa mig att förklara hur man ska lösa detta problem samt utföra jobbet, men ingen säger sig veta vad man ska göra, hur man ska undersöka problemet eller vad man ska göra för att åtgärda det.
Bärlagret under en del av plattan vet jag är "bortspolat" eftersom spruckna dagvattenrör ledde vattnet in mot husgrunden vid källaren och ut under plattan. Dagvattenrör har vi bytt, men sprickorna blir allt större.
Jag börjar allvarligt oroa mig för vår säkerhet (vi bor ju i huset med två små barn) och vill åtgärda problemet snarast.
Vi funderar också på om detta kan vara ett dolt fel. I protokollet är sättningssprickan nämnd (och syntes ju tydligt), men det här känns som betydligt mer än en sättningsspricka.
Vi köpte huset 2000 och då sades det ha "en sättningsspricka", men efter sju år är sprickorna betydligt större och det är nu allt tydligare att den halva plattan rör på sig.
Jag har försökt hitta någon som kan hjälpa mig att förklara hur man ska lösa detta problem samt utföra jobbet, men ingen säger sig veta vad man ska göra, hur man ska undersöka problemet eller vad man ska göra för att åtgärda det.
Bärlagret under en del av plattan vet jag är "bortspolat" eftersom spruckna dagvattenrör ledde vattnet in mot husgrunden vid källaren och ut under plattan. Dagvattenrör har vi bytt, men sprickorna blir allt större.
Jag börjar allvarligt oroa mig för vår säkerhet (vi bor ju i huset med två små barn) och vill åtgärda problemet snarast.
Vi funderar också på om detta kan vara ett dolt fel. I protokollet är sättningssprickan nämnd (och syntes ju tydligt), men det här känns som betydligt mer än en sättningsspricka.
En sättnings spricka kan vara ofarlig och den kan vara katastrof. Dvs det ni har är nog en typisk sättningsspricka av den värre kategorin. Dolt fel lär ni ha väldigt svårt att få det till.
Det finns företag spm specialiserar sig på grundförstärkningar. Det jag har hört att man gör, är att man gäver runt huset och gjuter en betongbalk runt alltihop. Ev pålar man först. Beroende på hur det ser ut så veta jag att man ibland även gjuter balkar under huset. Ibland påölar man även innifrån källaren, ex. runt skorsetensnuren osv.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med namn på sådana firmor. Men jag tror att de flesta större mark entrepenadföretag gör sådana jobb, ev med stöd av en byggnadsingenjör eller geotekniker som får bedömma vad som skall göras.
Det finns företag spm specialiserar sig på grundförstärkningar. Det jag har hört att man gör, är att man gäver runt huset och gjuter en betongbalk runt alltihop. Ev pålar man först. Beroende på hur det ser ut så veta jag att man ibland även gjuter balkar under huset. Ibland påölar man även innifrån källaren, ex. runt skorsetensnuren osv.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med namn på sådana firmor. Men jag tror att de flesta större mark entrepenadföretag gör sådana jobb, ev med stöd av en byggnadsingenjör eller geotekniker som får bedömma vad som skall göras.
Det är svårt att konkret råda dig eftersom du inte nämner var sprickan finns (vägg, golv), inte beskriver hur den ser ut (rak, sned, plan p.b.s. om sprickan, högre/lägre på ena sidan om sprickan, etc.) och inte närmare beskriver förhållandena runtomkring (uppfyllnadshöjd mot källarvägg, hur tomten ser ut, lutningar runt omkring, vattendrag, markbeskaffenhet, etc.) Ett par bilder på sprickan är heller inte fel.
Rent allmänt är en sättningsspricka ett tecken på att undergrundens bärighet är nedsatt. Antingen genom komprimering eller (som i ditt fall) ursköljning. Tyvärr är det inte möjligt att återföra delarna till varandra. Det handlar istället om att stabilisera och efteråt reparera det som inte är tilltalande.
Att stabilisera kan ske utvändigt på ett otal sätt och även invändigt genom att borra rätt stora hål (>20 cm) i golvet/plattan och borra ner kalkpelare som härdar tillsammans med markens fuktighet, men det sista är troligen knappast praktiskt möjligt i ditt fall.
Det snabbaste och bästa råd jag därför kan ge dig är att ta kontakt med en geotekniker på orten (leta på Eniro, gula sidorna på geotekniker). Geotekniker kan på plats göra en bedömning av orsaken till sprickans uppkomst samt föreslå erforderlig åtgärd. Sen får du ta kontakt med en byggentreprenör för att utföra det. Det är inget du ska ge dig på själv om du inte jobbar inom bygg.
______________________
Byggaren
Rent allmänt är en sättningsspricka ett tecken på att undergrundens bärighet är nedsatt. Antingen genom komprimering eller (som i ditt fall) ursköljning. Tyvärr är det inte möjligt att återföra delarna till varandra. Det handlar istället om att stabilisera och efteråt reparera det som inte är tilltalande.
Att stabilisera kan ske utvändigt på ett otal sätt och även invändigt genom att borra rätt stora hål (>20 cm) i golvet/plattan och borra ner kalkpelare som härdar tillsammans med markens fuktighet, men det sista är troligen knappast praktiskt möjligt i ditt fall.
Det snabbaste och bästa råd jag därför kan ge dig är att ta kontakt med en geotekniker på orten (leta på Eniro, gula sidorna på geotekniker). Geotekniker kan på plats göra en bedömning av orsaken till sprickans uppkomst samt föreslå erforderlig åtgärd. Sen får du ta kontakt med en byggentreprenör för att utföra det. Det är inget du ska ge dig på själv om du inte jobbar inom bygg.
______________________
Byggaren
Tack för era svar
I korthet kan jag redogöra för läget så här:
Huset är ett ganska fräckt tvådelat hus (väst-öst i en backe nord-syd) med fem "halvplan" där källarplanet (åt väster) har en halvtrappa upp till en "entrédel" (åt öster) som ligger helt på platta och är ihopbyggd med garaget. Det är i denna del som sprickan finns och den syns mycket tydligt i stora hallen där sprickan öppnat sig några millimeter sedan en lagning 2004-2005. Här börjar sprickan invändigt vid ett panoramafönsters (åt syd) överkant, (2,30 upp kanske) och går i en vägg inåt nedåt i en båge ca 4 meter in till golvet där sprickan försvinner under en plastmatta.
Sprickan syns även i resterande yttervägg (åt syd och åt öst) och vid en ytterdörr är sprickan tydligast ungefär vid handtaget/låset och det känns för en amatör som om underdelen är längre "ut" än överdelen. Det finns fler sprickor i denna vägg samt runt åt öst och norr, dessutom är sprickan utvändigt tydlig i det murade teglet där sprickan lagats med "fel" (enligt murare) bruk innan vi flyttade hit 2000 (troligen i ett försök att dölja hur allvarlig skadan var).
Från denna entrédel finns en ny halvtrappa upp till en sällskapsdel över källardelen och därifrån ytterligare en halvtrappa upp till en bostadsdel där barnen har sina sovrum över den vägg som är utsatt för störst sprickbildning (känns inte bra).
Hela huset har murade väggar och gjutna valv och belastningen således betydlig.
Jag ska se om jag kan ta lite bilder på grejerna och försöka lägga in dem här.
Sedan jag lade in min fråga här har jag på egen hand surfat runt och hittat www.uretek.se - någon som hört talas om deras metod? Ser lovande ut. Jag har också kontaktat Skanska och försökt få tag i någon som kan komma hit och göra en ordentlig teknisk undersökning av grunden (hur man nu gör det).
I korthet kan jag redogöra för läget så här:
Huset är ett ganska fräckt tvådelat hus (väst-öst i en backe nord-syd) med fem "halvplan" där källarplanet (åt väster) har en halvtrappa upp till en "entrédel" (åt öster) som ligger helt på platta och är ihopbyggd med garaget. Det är i denna del som sprickan finns och den syns mycket tydligt i stora hallen där sprickan öppnat sig några millimeter sedan en lagning 2004-2005. Här börjar sprickan invändigt vid ett panoramafönsters (åt syd) överkant, (2,30 upp kanske) och går i en vägg inåt nedåt i en båge ca 4 meter in till golvet där sprickan försvinner under en plastmatta.
Sprickan syns även i resterande yttervägg (åt syd och åt öst) och vid en ytterdörr är sprickan tydligast ungefär vid handtaget/låset och det känns för en amatör som om underdelen är längre "ut" än överdelen. Det finns fler sprickor i denna vägg samt runt åt öst och norr, dessutom är sprickan utvändigt tydlig i det murade teglet där sprickan lagats med "fel" (enligt murare) bruk innan vi flyttade hit 2000 (troligen i ett försök att dölja hur allvarlig skadan var).
Från denna entrédel finns en ny halvtrappa upp till en sällskapsdel över källardelen och därifrån ytterligare en halvtrappa upp till en bostadsdel där barnen har sina sovrum över den vägg som är utsatt för störst sprickbildning (känns inte bra).
Hela huset har murade väggar och gjutna valv och belastningen således betydlig.
Jag ska se om jag kan ta lite bilder på grejerna och försöka lägga in dem här.
Sedan jag lade in min fråga här har jag på egen hand surfat runt och hittat www.uretek.se - någon som hört talas om deras metod? Ser lovande ut. Jag har också kontaktat Skanska och försökt få tag i någon som kan komma hit och göra en ordentlig teknisk undersökning av grunden (hur man nu gör det).
Uretek såg ju intressant men också skrämmande ut. Att försöka återställa urprungligt läge på grunden tror jag är overkill i de flesta fall. Jag har uppfattat det som att man normalt är helt nöjd om man lyckas fixera grunden så att den slutar röra sig.
Jag har hört talas om projekt där man har lyft ett hus med domkrafter för att återställa en sättning, då har man ju kontroll över hur det rör sig, man slutar helt enkelt att lyfta när det räcker. Att lyfta mha av expanderande epoxi eller vad det är känns lite okontrollerat.
Sedan kanske man skall fundera över var man hört talas om expanderande harts tidigare. Mina tankar går till Hallandstunneln, och preparatet RocaGil. Ev. släktskap skulle jag nog också förhöra mig om innan jag vågade använda det.
Men som sagt det kanske är en kanonmetod.
Jag har hört talas om projekt där man har lyft ett hus med domkrafter för att återställa en sättning, då har man ju kontroll över hur det rör sig, man slutar helt enkelt att lyfta när det räcker. Att lyfta mha av expanderande epoxi eller vad det är känns lite okontrollerat.
Sedan kanske man skall fundera över var man hört talas om expanderande harts tidigare. Mina tankar går till Hallandstunneln, och preparatet RocaGil. Ev. släktskap skulle jag nog också förhöra mig om innan jag vågade använda det.
Men som sagt det kanske är en kanonmetod.
Vad gäller risken med sättningen och säkeheten för konstruktionen, så tror jag iofs att det skall till ganska mycket innan huset bokstavligen kan rasa. Risken är nog större för att huset i sig själv skall få svårreparabla skador, typ sprickor i bjälklag osv. Men att faktiskt rasa ihop tror jag är mycket ovanligt. Självkalrt bör du ju försöka få ett utåtande även om den risken från en kunnig byggnadsingenjör.
Ja, det är ju det utlåtandet man fått från folk vid en första förfrågan.hempularen skrev:
Tyvärr verkar det omöjligt att få tag i någon "kunnig byggnadsingenjör" som vill komma hit och göra en rejäl teknisk undersökning av sprickan och grundens beskaffenhet.
Tjena !
Här i göteborg pålar man fast många hyreshus, som börjat ge sig av i förhållande till varandra. Vet ej vad firmorna heter, men det är ganska vanligt. Hela göteborgs stad står på blålera, så det man gör är att i källaren påla ner ett antal cementpålar efter varandra i samma hål, tills man stöter på fast mark. ibland ganska långt ner ! Då får man en stabil grund, och huet slutar röra sig eller sjunka. Får du väl huset stilll, får du väl börja reparera skadorna. Känns lönlöst att försöka lappa ihop det så länge det fortfarande rör på sig.
Här i göteborg pålar man fast många hyreshus, som börjat ge sig av i förhållande till varandra. Vet ej vad firmorna heter, men det är ganska vanligt. Hela göteborgs stad står på blålera, så det man gör är att i källaren påla ner ett antal cementpålar efter varandra i samma hål, tills man stöter på fast mark. ibland ganska långt ner ! Då får man en stabil grund, och huet slutar röra sig eller sjunka. Får du väl huset stilll, får du väl börja reparera skadorna. Känns lönlöst att försöka lappa ihop det så länge det fortfarande rör på sig.
Liten uppdatering:
Efter många om och men kom iaf Ureteks representant hit och tittade på det. Sprickbildningen är ganska omfattande och det är tydligt att plattan satt sig lite ojämnt eftersom sprickorna går åt lite olika håll.
Han gav intrycket att det skulle gå att lösa med ett antal injektioner här och var, och gav ett pris på någonstans runt 3800 kronor per timme för gubbar och maskiner samt 78 kronor per kg av deras patenterade material - vilket skulle kunna hamna någonstans kring 50-75 tusen för hela jobbet.
Kostnaden är inte så kul, men ändå överkomlig - men det hade varit intressant med referenser så om någon vet något eller kan tipsa om var man kan leta så hör av er till mig på puttaren@gmail.com
Uretek ska återkomma med ett riktigt kostnadsförslag så då kan jag ju be om referenser då, men varför vänta ... 8)
Efter många om och men kom iaf Ureteks representant hit och tittade på det. Sprickbildningen är ganska omfattande och det är tydligt att plattan satt sig lite ojämnt eftersom sprickorna går åt lite olika håll.
Han gav intrycket att det skulle gå att lösa med ett antal injektioner här och var, och gav ett pris på någonstans runt 3800 kronor per timme för gubbar och maskiner samt 78 kronor per kg av deras patenterade material - vilket skulle kunna hamna någonstans kring 50-75 tusen för hela jobbet.
Kostnaden är inte så kul, men ändå överkomlig - men det hade varit intressant med referenser så om någon vet något eller kan tipsa om var man kan leta så hör av er till mig på puttaren@gmail.com
Uretek ska återkomma med ett riktigt kostnadsförslag så då kan jag ju be om referenser då, men varför vänta ... 8)
Injektioner har jag arbetat med vid ett par fall av sättning och ett par tillfällen vid "bomma" golv (större ytor), det är två relativt lika tillvägagångssett men i ena fallet injecerar man epoxi och i andra fallet någon form av "fogskum".
Dom ggr jag varit med och injekterat vid sättningar så har vi borrat hål rakt igenom plattan på ett antal ställen där sättningen har uppstått, sedan har vi i praktiken sprutat ner "fogskum" genom hålen med en tryckutrustning, man tar ett par hål och väntar lite för att se resultat och tar några till o.s.v.
Vi har samtidigt instrument monterade på huset och noga iaktagit rörelse, så man försöker hålla en sådan stor kontroll som möjligt att huset rör sig lagom lite tillbaka.
Materialet man pumpar ner har också en mycket isolerande funktion.
Det är ingen raketforskning men heller inte något för hempularen.
Du verkar ha en mycket komplex betonggrund med 5 olika etager, så att en svag punkt bildas någonstans är nog rätt vanligt på dessa konstruktioner.
MvH Jawen
Dom ggr jag varit med och injekterat vid sättningar så har vi borrat hål rakt igenom plattan på ett antal ställen där sättningen har uppstått, sedan har vi i praktiken sprutat ner "fogskum" genom hålen med en tryckutrustning, man tar ett par hål och väntar lite för att se resultat och tar några till o.s.v.
Vi har samtidigt instrument monterade på huset och noga iaktagit rörelse, så man försöker hålla en sådan stor kontroll som möjligt att huset rör sig lagom lite tillbaka.
Materialet man pumpar ner har också en mycket isolerande funktion.
Det är ingen raketforskning men heller inte något för hempularen.
Du verkar ha en mycket komplex betonggrund med 5 olika etager, så att en svag punkt bildas någonstans är nog rätt vanligt på dessa konstruktioner.
MvH Jawen
Du skriver om dolt fel, räknas inte spruckna dagvattenrör som dolt fel ? det är ju dom som orsakat skadan/sättningen.Puttaren skrev:
Om de skall kunna räknas som dolda fel så beror det på bla. hur gamla de är. Om de är gamla så får man som köpare räkna med att de kan vara dåliga. Alltså inget dolt fel. Om felet därmot hade orsakats av dagvattenrör som var bytta för några år sedan då skulle man ev. kunna börja prata om dolt fel.
Sådär. Nu är man 81 000 kronor fattigare. Dock har jag i dagsläget knappt några sprickor kvar.
Just som beskrevs ovan har man borrat hål och injekterat något material, som inte bara ska stabilisera grunden (enligt uppgift) utan också har tryckt upp plattan så mycket att sprickorna gått igen på de flesta ställen. Återstår att mura om en bit där teglet rört sig för mycket och att putsa om lite här inne.
Otrolig effekt - men också till ett otroligt pris.
Just som beskrevs ovan har man borrat hål och injekterat något material, som inte bara ska stabilisera grunden (enligt uppgift) utan också har tryckt upp plattan så mycket att sprickorna gått igen på de flesta ställen. Återstår att mura om en bit där teglet rört sig för mycket och att putsa om lite här inne.
Otrolig effekt - men också till ett otroligt pris.