tommib tommib skrev:
Du är fel här med en faktor 1000 (MW ska vara GW) men i övrigt så håller jag med.
Tack 😅
 
F fribygg skrev:
Pumpkraft är väl rätt svårt att få till i SE3 och SE4?

Energilagring är inte alltid dåligt,el är dyrt och olämpligt att lagra men att spara vatten i befintliga kraftverksdammar eller som privatperson fylla den egna vedboden inför det vinterhalvår då solcellerna inte levererar är inte så dumt.
Man får numera bidrag för att installera en panna för tex pellets. Den kan köras när elen är dyr och därmed avlasta nätet just när det behövs och man borde kunna låta villaägare med sådan utrustning ingå i de agregerade system som solcellsägare nu kan ingå i.
Kemisk energilagring är det allra bästa och billigaste. Tom ved funkar.
 
F fribygg skrev:
Vi får väl se till att framöver kunna värma våra bostäder utan el nu när verkligheten kommit i fatt och bristen på planerbar baskraft /rimligt prissatt el i Europa blivit även vårat problem.
Ja det var inte kriget alltså.
 
P per s skrev:
Pumpkraft är ingen okänd teknik i världen men begränsad i Sverige. Nu fluktuerar elpriset mycket mer här. Mer sol- och vind men också ett omfattande köpa/sälja el över nationsgränserna. Ukrainakriget stökade till marknaden ordentligt förra året när centrala Europa plötsligt inte hade rysk gas. Det har man till stor del fixat idag med flytande gas från annat håll.
Pumpkraften pumpar upp vatten när det är billigt och säljer el när priset är högre. Pumpkraft är på gång i Sverige men inte i den takt den förtjänar. Aktörer är ofta väldigt tröga och satsar på det de känner till och kan. Jämför med Tesla som kunde utveckla elbilar i 10 år innan andra biltillverkare vaknar.
Pumpar och turbiner har stora förluster.
Bättre då att hissa vikter i gruvschakt.
Om det finns gott om plats längst ned kan man även flytta tex betongblock med räls och robotar och på det sättet utnyttja hela gruvans lägesenergi.
 
  • Haha
Tubes
  • Laddar…
Rimlighetsbedömning är verkligen inte din starka sida. Pumpar har inte väsentligt högre förluster än hissar.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
A Anders_Nilsson skrev:
Nu jämför du dessutom 50-60 år gammal teknik med det senaste inom vindsnurreriet. Med tanke på teknikutvecklingen i stort hade jag faktiskt förväntat mig att dagens snurror kan få det att blåsa.
Det kan de säkert om du driver generatorn som elmotor! 😂

Mvh

Stefan
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Pumpar och turbiner har stora förluster.
Bättre då att hissa vikter i gruvschakt.
Om det finns gott om plats längst ned kan man även flytta tex betongblock med räls och robotar och på det sättet utnyttja hela gruvans lägesenergi.
För de som tror verkningsgraden är lägre än i vanliga pumpkraftverk så kan man läsa här:
https://www.google.com/url?sa=t&sou...0QFnoECA4QBg&usg=AOvVaw3bcIbRgXXpN8lWWD-VqyVf

Kostnaden är lägre dessutom.
 
K karlmb skrev:
Pumpar och turbiner har stora förluster.
Bättre då att hissa vikter i gruvschakt.
Om det finns gott om plats längst ned kan man även flytta tex betongblock med räls och robotar och på det sättet utnyttja hela gruvans lägesenergi.
Hissa vikter kan vara ett allternativ om man inte har en färdig damm att förvara vattnet på.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
P per s skrev:
Länkar till SVT i inlägg 196. Juktan i Västerbotten. Används på Kanarieöarna. Byggs nu på Åland. Googla gärna. Finns mycket att läsa.
Det i SVT-länken var ju mer en ide än något som existerar och har visats ej fungera, det handlar dessutom inte om en gruva.

Juktan är väl mest känt för att det VAR ett pumpkraftverk som lades ner pga låg lönsamhet ? Inte heller här handlar det om en gruva.

Jag tvivlar på att varken åland eller kanarieöarna har pumpkraft baserade på gamla gruvor heller som jag frågade specifikt om.

Så jag skulle fortfarande vilja att du förklarar hur man utnyttjar en gammal gruva för pumpkraft ? ..Jag betvivlar inte att det GÅR, men jag tror det är omöjligt att göra det praktiskt och lönsamt, därför skulle jag gärna se exempel på när det gjorts.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Jag länkade till en artikel om ett projekt som kanske blir av i inlägg 190. Närmare lär du inte komma.
 
Trevligt elpris just nu. Känns som att vi slår rekord i SE1 och 2?
 
  • Gilla
karlmb
  • Laddar…
P per s skrev:
Så kärnkraft är så oplanerbar att man måste bygga några extra reaktorer för klara elförsörjningen.😳🥶 Det blir billig el det. ”Marginalpartierna” var väl de stora partierna i energiöverenskommelsen. 😳😳😳😨
Ingenting kan byggas med exakt 100% tillgänglighet. Det går att komma hur nära som helst till allt högre kostnad men det går inte att komma ända fram. De sista procenten är också de dyraste. Istället för att försöka komma närmare 100% tillgänglighet är det vid en viss nivå billigare att lägga till redundans i systemet. Om du har två oberoende enheter som var och en har 90% tillgänglighet är sannolikheten att båda ska fallera samtidigt endast 1%, eventuellt ännu lägre om den ena är i reserv och därmed inte slits lika mycket. Utan redundans kanske det är 10 gånger dyrare att uppnå samma tillgänglighetsnivå. Behöver man ännu högre tillgänglighet kan man enkelt lägga till fler enheter. Tre st ger 99.9% tillgängligt till en kostnad av tre gånger priset, medan det kanske hade varit hundra gånger dyrare med en enda enhet.

Du kan skratta så mycket du vill åt det här, det visar bara att du är okunnig inom teknologi. Den här principen används inom många områden. Flyget, telefoni, datorer, rymden, internet och allt möjligt som jag inte kommer på i stunden.
 
  • Gilla
Jontha och 8 till
  • Laddar…
C cbrolin skrev:
Ingenting kan byggas med exakt 100% tillgänglighet. Det går att komma hur nära som helst till allt högre kostnad men det går inte att komma ända fram. De sista procenten är också de dyraste. Istället för att försöka komma närmare 100% tillgänglighet är det vid en viss nivå billigare att lägga till redundans i systemet. Om du har två oberoende enheter som var och en har 90% tillgänglighet är sannolikheten att båda ska fallera samtidigt endast 1%, eventuellt ännu lägre om den ena är i reserv och därmed inte slits lika mycket. Utan redundans kanske det är 10 gånger dyrare att uppnå samma tillgänglighetsnivå. Behöver man ännu högre tillgänglighet kan man enkelt lägga till fler enheter. Tre st ger 99.9% tillgängligt till en kostnad av tre gånger priset, medan det kanske hade varit hundra gånger dyrare med en enda enhet.

Du kan skratta så mycket du vill åt det här, det visar bara att du är okunnig inom teknologi. Den här principen används inom många områden. Flyget, telefoni, datorer, rymden, internet och allt möjligt som jag inte kommer på i stunden.
Ett exempel på det kostnadsdrivande i att bygga för extrem tillgänglighet är är EPR. En av de förvisso många anledningarna till att de är dyra är att några glada tyskar ville kunna serva reaktorn under drift, så det behövdes bl.a. extra kylslingor. (Sagda tyskar köpte sedan aldrig någon reaktor.)
 
Pumpkraft eller ”lyftkraft”? Vindkraft eller kärnkraft? Lagring via pumpkraft eller kemisk lagring? Reglering? ...

Det är helt klart är det komplexa frågor vi penetrerar. Det finns ingen anledning att slå varandra i huvudet med hur stor rimlighetsbedömning andra har, hur okunnig man är inom teknologi man är etc. Det bär inte en diskussion framåt.

Jag är fortfarande av uppfattningen att pumpkraft har en stor potential men var gränsen går vet nog få. Men jag efterlyser mera kunskap om hur stort lagringsbehovet är vid olika senarior både för olika typer av förbrukning och vädersvängningar. Inventering för pumpkraftslagring och dess kostnader. Väderstatistik borde kunna visa hur stora och långa svängningar i elproduktionen vid vindkraft har.

Det har tyvärr blivit ganska tyst om att spara energi eller att bli mer energieffektiva. Där finns nog mycket kvar att göra.

Visst kan man bygga kärnkraft men kostnad och tid i många byggen oroar. En del hoppas på SMR men hur billiga och snabba de blir att bygga i verkligheten är fortfarande ett frågetecken. Klimatet väntar inte.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.