G Gull-Ann skrev:
Jag har en fastighet med ett pumphus som försörjer 3 hushåll , mitt och 2 grannar. Servitut finns fr 1940-talet att de ska få vatten fr min pump men inget står ang reparationer, grävarbeten tillträde till pumphuset mm.
Den ena grannen ( som inte går att nå per brev eller telefon och som inte informerat några grannar omvad som är på gång) renoverar sitt hus och har skrivit ett brev till mig att han tänker byta ut sin vattenledning, och att jag inte ska kontakta den rörfirman som ska göra arbetet.
Nu upptäcker jag att de utan att informera mig har gått in i pumphuset. Från hydroforen ( ca 150 liter) har det gått ut ett rör där det sitter tre ”omkopplingsrör” (där man stänger av vattenflödet med ett vred ) som går från hydroforen till resp hushålls vattenledningsrör .
Dessa tre vattenledningsrör har en diameter på ca 2 cm. Grannen har nu kapat av det ursprungliga röret och bytt plats på de tre omkopplingsrören så hans sitter dikt an , närmast hydroforen ( tidigare satt det längst bort fr hydroforen ). Han tänker även koppla på ett vattenledningsrör med innerdiameter 2,5 cm omgivet av isolering och elkabel, total diameter ca 10 cm, medan vi andra har kvar våra rör m 2 cm diameter.
Min fråga är :
om denna nya placering av grannens nya vattenledning och/ eller den grövre diametern kommer att påverka vattentrycket till de övriga 2 hushållen (eftersom vi sannolikt relativt ofta kommer att behöva vatten samtidigt ?) Eller påverka på ngt annat sätt jag inte kan räkna ut just nu.
(Jag är ju ingen rörmokare så omkopplingsrör heter säkert ngt annat , det är ett relativt kraftigt T-format metallrör med ett avstängningsvred på).
Tacksam för goda råd om vad jag ev behöver göra eller om det inte spelar någon roll!
Eftersom den sammanlagda diametersytan i de tre rören ökar med 15,65% , så sjunker trycket med motsvarande om ni alla tappar på samma gång. Den problematiske grannen får då 15,65% mera vatten per lika tappningstid. Tappar du ensam märker du ingen skillnad. Tappar han, samt bara du, så sjunker ditt tryck med ca 10% (jag räknar inte på den siffran - det tar lång tid.)

Men så tillkommer att, i och med att han får större diameter, så blir det mindre friktion (motstånd) i hans rör, så han får nog runt 20% mera vatten och ett tryck minskar med ungefär samma procent. (Det finns tabeller för friktion i vid olika diametrar. Ju mindre diameter desto högre friktion.)

Med andra ord: Jag tycker att du måste stoppa grannens åtgärder!
 
  • Gilla
Gull-Ann
  • Laddar…
Crocko Crocko skrev:
Det direkta svaret på frågan är Nej, men det är bara fysiskt, grannen med det grövre röret får det lägsta trycket men det gäller bara så länge anläggningen räcker till.
Nej, det påståendet stämmer inte.
Däremot (och det var kanske detta du ville framföra) så kommer grannen med det större röret att få ett mindre tryckfall i sin rörledning än tidigare (om inte värmekabeln ligger dragen inuti det nya röret).
Fysiken ger att trycket vid hydroforen är lika (inte exakt, men nära nog) till alla 3 fastighetsledningar, och detta tryck kommer av olika anledningar.att variera från en stund till annan. När en användare förbrukar vatten så strömmar det i rörledningen fram till tappstället. Beroende på rörledningslängd, rörtyp, antal böjar, ventiler och dimensionsändringar från hydrofor till tappställe så skapas ett tryckfall över systemet. Resultatet blir ett lägre tryck vid tappstället. Genom att byta ut det långa matarröret från hydroforen till fastigheten till en något större diameter så minskar man en del av denna förlust, och således ökar det tillgängliga vattentrycket vid fastighetens alla tappställen.

PS. Jag har utbildat pumpingenjörer och tekniker i rörströmning och hydrodynamik sedan mitten på 1980-talet)
 
  • Gilla
Workingclasshero och 6 till
  • Laddar…
TRJBerg
En sidofråga: vad ger servitutet för rättigheter i detta fall? Tydligen kan grannen byta sin egen ledning inne i pumphuset inklusive rörledningar (omkoppling av) tillhörande andra grannar.
Kan han utan att fråga byta (den fungerande) pumpen? Bygga om pumphuset? Etc.
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
Crocko Crocko skrev:
samma tyck från källan mot olika areor ger alltid högre tryck i den smalaste slangen.
Hej igen Crocko.

Jag vill även rätta ovanstående påstående så att inte andra användare får för sig felaktigheter. Så här ligger det till med påståendet:

1) Samma tryck mot olika areor ger samma tryck mot alla areor (som finns i direkt närhet till varandra). Alltså ingen tryckskillnad mellan tunna eller grova rörareor.

2) Samma tryck mot olika areor ger olika krafter. Desto större area desto högre kraft. Jag tror att det var detta du tänkte på.

Med formeln tryck = kraft / area så förstår man kanske lättare ovanstående resonemang
 
  • Gilla
mikethebik och 2 till
  • Laddar…
TRJBerg TRJBerg skrev:
En sidofråga: vad ger servitutet för rättigheter i detta fall? Tydligen kan grannen byta sin egen ledning inne i pumphuset inklusive rörledningar (omkoppling av) tillhörande andra grannar.
Kan han utan att fråga byta (den fungerande) pumpen? Bygga om pumphuset? Etc.
Väldigt intressant fråga! Det vill gärna även jag veta!
Är det ngn som är insatt kring hur mkt ” ombyggnad” som är tillåtet pga ett servitut?
 
Crocko Crocko skrev:
Kan väl hålla med i princip men i sak så är det ganska lätt att söka stöd i fysiken, samma tyck från källan mot olika areor ger alltid högre tryck i den smalaste slangen.

Sen hur länge det är en helt annan fråga.
Så om jag ska pumpa däcken på bilen så ska jag välja en tunn slang för att få högre tryck?
 
  • Haha
  • Gilla
Finnpucko och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
G Gull-Ann skrev:
Väldigt intressant fråga! Det vill gärna även jag veta!
Är det ngn som är insatt kring hur mkt ” ombyggnad” som är tillåtet pga ett servitut?
Det är en väldigt svår fråga att svara på eftersom servitut bygger på att alla kommer överens och kommunicerar. Lagstiftaren tänker sig alltså att ni ska jobba tillsammans och komma överens så att grannen får vatten på bästa sätt och härskande fastighets ägares rätt därmed inte förnärmas/hindras av ditt agerande och att din fastighet inte belastas onödigt mycket för att säkra denna rätt, t ex att du får problem med vattenleveransen till ditt hus.

Om ni inte gör det då, alltså kommer överens? Ja då blir det gränsdragningsfrågor. Stegen blir då t ex dessa:

1. Grannen med härskande servitut som önskar utföra en åtgärd får först bedöma om det ryms inom servitutet. Menar han det så kan han genomföra åtgärden.

2. Du får nu ta ställning till om åtgärden som grannen har genomfört ryms inom servitutet. Bedömer du så att det inte är fallet så kan du meddela grannen det och be han undanröja resultatet av åtgärden. Finns skada så kan du begära skadestånd.

3. Nu är det upp till grannen att ta ställning till dina påståenden och krav. Grannen kan t ex återställa resultatet av åtgärden och betala skadestånd till dig. Eller vägra med hänvisning till servitutsrätten.

4. Om grannen vägrar får du vända dig till domstol och stämma grannen så att du får ersättning för skadan. Alternativt ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet så gör mynsigheten en fastighetsbestämning på löpande räkning och avgör hur servitutet ska tolkas i detta avseende. Du kan även vända dig till polisen om grannen har begått begåtts, t ex skadegörelse.

5. Myndigheter och rättsapparat avgör.
 
  • Gilla
Gull-Ann
  • Laddar…
TRJBerg
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det är en väldigt svår fråga att svara på eftersom servitut bygger på att alla kommer överens och kommunicerar. Lagstiftaren tänker sig alltså att ni ska jobba tillsammans och komma överens så att grannen får vatten på bästa sätt och härskande fastighets ägares rätt därmed inte förnärmas/hindras av ditt agerande och att din fastighet inte belastas onödigt mycket för att säkra denna rätt, t ex att du får problem med vattenleveransen till ditt hus.

Om ni inte gör det då, alltså kommer överens? Ja då blir det gränsdragningsfrågor. Stegen blir då t ex dessa:

1. Grannen med härskande servitut som önskar utföra en åtgärd får först bedöma om det ryms inom servitutet. Menar han det så kan han genomföra åtgärden.

2. Du får nu ta ställning till om åtgärden som grannen har genomfört ryms inom servitutet. Bedömer du så att det inte är fallet så kan du meddela grannen det och be han undanröja resultatet av åtgärden. Finns skada så kan du begära skadestånd.

3. Nu är det upp till grannen att ta ställning till dina påståenden och krav. Grannen kan t ex återställa resultatet av åtgärden och betala skadestånd till dig. Eller vägra med hänvisning till servitutsrätten.

4. Om grannen vägrar får du vända dig till domstol och stämma grannen så att du får ersättning för skadan. Alternativt ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet så gör mynsigheten en fastighetsbestämning på löpande räkning och avgör hur servitutet ska tolkas i detta avseende. Du kan även vända dig till polisen om grannen har begått begåtts, t ex skadegörelse.

5. Myndigheter och rättsapparat avgör.
Det intressanta för mig är just punkt 2. Är det helt oreglerat?
 
Claes Sörmland
TRJBerg TRJBerg skrev:
Det intressanta för mig är just punkt 2. Är det helt oreglerat?
Det handlar ju om en bedömningsfråga och de enda parter som egentligen kan stå för en bedömning är ju härskande och tjänande fastigheters ägare. Det är ju de som har den den juridiska relationen.

Kommer de inte överens kan de ju före härskande fastighet skrider till handling agree-to-disagree och fråga någon annan. T ex starta en tråd här eller köpa in konsulttimmar från en specialiserad fastighetsjurist. Eller så kan de vända sig till Lantmäteriet och ansöka om att fastighetsbestämma servitutet avseende den del som man inte kan enas om.

Någon som har något annat förslag hur man kan lösa en tvist avseende tolkningen av ett servitut? Tingsrätten?
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
B
En dusch drar schablonmässigt 12l/m.

Jag är inte helt klar om grannen bytt från dn20 till dn25, eller om det rör sig om ett byte till dn32? Ts skriver att di är ca 25mm innerdiameter, vilket borde vara dn32.

Men antar man byte från dn25 till dn32, och 100m ledning till grannen, 20l/s (i princip 2 som duschar samtidigt hos grannen) så skiljer tryckfallet i nya och gamla ledningen ca 0.4 bar. Om det är 100 meter ledning...

Det är ganska försumbart skillnad och borde rimligtvis inte påverka ts möjlighet till vattenuttag i någon större utsträckning. Finns pumpbeteckning, och längder och dimensioner kan man bättre räkna på hur det påverkar. Men jag skulle säga att det är ganska försumbart, om inte pumpen är klent dimensionerad från början.


Tryckfallstabell för PEM-slangar som visar tryckförlust per 100 meter vid olika flöden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Gull-Ann
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Är det verkligen självklart. Om grannarna betalt 2/3 av kostnaden för pumputrustningen, är den då 100% ägd av TS? Jag ser inte det som självklart.
Jo det är självklart, pumphuset står på TS fastighet, grannarna har rätt till vatten genom servitut.
Bara för att du står för en del kostnader betyder inte att du har äganderätt, tänk hyreslägenhet.
 
Claes Sörmland
M Mido11 skrev:
Jo det är självklart, pumphuset står på TS fastighet, grannarna har rätt till vatten genom servitut.
Bara för att du står för en del kostnader betyder inte att du har äganderätt, tänk hyreslägenhet.
 Just ägandet av brunnsanläggningen är ju rätt ointressant när den belastas av ett härskande servitut. Ägandet i sig ger ju inte någon beslutanderätt över brunnsanläggningen vad gäller olika åtgärder som den härskande fastighetens ägare behöver genomföra för att säkra sin rätt till vatten. Servitutet begränsar ju den beslutanderätten för tjänande fastighets ägare.

Att grotta ned sig i vem som äger vilken del (eller andel) av brunnsanläggningen ger sällan någon upplysning om vilka åtgärder som får genomföras av härskande respektive tjänande fastighets ägare.

Men jag tycker TS fråga är intressant: Vad omfattas av servitutet i detta fall. T ex ingår brunnshuset med dess väggar och tak? Att själva brunnen, rör, kranar, pump och tryckkärl omfattas fram till respektive fastighets egen servisledning verkar ju vara klart. Jag skulle spontant säga att även ett brunnshus ingår och att härskande fastighet alltså har en skyldighet att vara med och finansiera dess underhåll enligt servitutstextens regelverk.
 
  • Gilla
CarVal och 1 till
  • Laddar…
G Gull-Ann skrev:
Jag har en fastighet med ett pumphus som försörjer 3 hushåll , mitt och 2 grannar. Servitut finns fr 1940-talet att de ska få vatten fr min pump men inget står ang reparationer, grävarbeten tillträde till pumphuset mm.
Den ena grannen ( som inte går att nå per brev eller telefon och som inte informerat några grannar omvad som är på gång) renoverar sitt hus och har skrivit ett brev till mig att han tänker byta ut sin vattenledning, och att jag inte ska kontakta den rörfirman som ska göra arbetet.
Nu upptäcker jag att de utan att informera mig har gått in i pumphuset. Från hydroforen ( ca 150 liter) har det gått ut ett rör där det sitter tre ”omkopplingsrör” (där man stänger av vattenflödet med ett vred ) som går från hydroforen till resp hushålls vattenledningsrör .
Dessa tre vattenledningsrör har en diameter på ca 2 cm. Grannen har nu kapat av det ursprungliga röret och bytt plats på de tre omkopplingsrören så hans sitter dikt an , närmast hydroforen ( tidigare satt det längst bort fr hydroforen ). Han tänker även koppla på ett vattenledningsrör med innerdiameter 2,5 cm omgivet av isolering och elkabel, total diameter ca 10 cm, medan vi andra har kvar våra rör m 2 cm diameter.
Min fråga är :
om denna nya placering av grannens nya vattenledning och/ eller den grövre diametern kommer att påverka vattentrycket till de övriga 2 hushållen (eftersom vi sannolikt relativt ofta kommer att behöva vatten samtidigt ?) Eller påverka på ngt annat sätt jag inte kan räkna ut just nu.
(Jag är ju ingen rörmokare så omkopplingsrör heter säkert ngt annat , det är ett relativt kraftigt T-format metallrör med ett avstängningsvred på).
Tacksam för goda råd om vad jag ev behöver göra eller om det inte spelar någon roll!
Hej
ett grövre rör medger ett större flöde vid samma tryck så ja, om ledningarna är lika långa så kommer det grövre röret ta en större andel av vattnet.
 
  • Gilla
Gull-Ann
  • Laddar…
M Mido11 skrev:
Jo det är självklart, pumphuset står på TS fastighet, grannarna har rätt till vatten genom servitut.
Bara för att du står för en del kostnader betyder inte att du har äganderätt, tänk hyreslägenhet.
I en hyreslägenhet har man inte betalat för sin andel av huset. Man betalar driftskostnader och avskrivning. Det ser jag som en stor skillnad.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
I en hyreslägenhet har man inte betalat för sin andel av huset. Man betalar driftskostnader och avskrivning. Det ser jag som en stor skillnad.
Och lika här, dom som har servitut har inte betalat för huset, dom betalar drift och underhåll=hyreslägenhet.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.