SCB skickar löpande ut undersökningar till företag som är tvingande att svara på gällande försäljningspriser osv. Detta sker hela tiden, hela tiden och är ganska standardiserade per varugrupp osv.Strip skrev:
Jag gissar att det är bland den informationen man får in sina mätpunkter.
SCB mäter den allmänna prisnivån på en väldig massa varor. De är ointresserade av bonus, återbäring, medlemstisdag, pensionärsrabatt, eurobonus etc. Det har i deras värld alltid funnits och ändrar sig ytterst lite från månad till månad. Skulle trenden i samhället bli att det började finnas mycket fler rabattkuponger, kundklubbar med högre återbäring eller rabatt alla dagar utom fredagar 15-19 så fick man kanske börja ta det i beaktande.
Däremot har de en ganska tveksam modell vid beräkningen att om man får en bättre kvalitet än tidigare, så skall det tas med i beräkningen. För gurka, jeans, spik, dubbdäck och liknande saker har det där väldigt sällan någon betydelse. Men för hemelektronik kan beräkningarna gå bananas. Det kommer ju varje månad nya mobiltelefoner med mer prestanda, liksom datorer, läsplattor, TV-apparater etc. Likadant med bilar och en del andra prylar med mycket teknisk utveckling. Det är å ena sidan inte rimligt att jämföra en Volvo 244DL av 1982 års modell med en Tesla eller Polestar. Å andra sidan så kan man inte heller köpa en nu Volvo 244DL längre.
Många produkter har ju ett dagspris, eller i alla fall veckopris som t.ex. el, diesel, resor, livsmedel etc. Där försöker man beräkna genomsnittspris och är noga med att verkligen jämföra samma sak månad för månad så det inte blir för stora mätfel. Typiskt t.ex. 5 olika ostar från 12 olika butiker spridda över landet. Det är viktigt med geografisk spridning eftersom saker kostar olika mycket på olika ställen av landet. Det är också viktigt att man får med olika inköpsställen. En påse chips är dyrare på nattöppna macken än på stormarknaden.
Svårast är att mäta priset på tjänster. Man tänker sig ju att bilreparationer eller målning är lätt att definiera, men det finns många skillnader. Precis som det finns lågprisfrisörer som tar 250kr för en klippning, till de mer profilerade där en "vanlig klippning" kan kosta en tusenlapp eller mer.
Varje sak man mäter har en väldigt liten påverkan på totalen. Om nu landets ledande grönsaksgrossist får för sig att purjolöken skall kosta 50% mer, så får det ett väldigt litet genomslag på den totala inflationen.
Däremot har de en ganska tveksam modell vid beräkningen att om man får en bättre kvalitet än tidigare, så skall det tas med i beräkningen. För gurka, jeans, spik, dubbdäck och liknande saker har det där väldigt sällan någon betydelse. Men för hemelektronik kan beräkningarna gå bananas. Det kommer ju varje månad nya mobiltelefoner med mer prestanda, liksom datorer, läsplattor, TV-apparater etc. Likadant med bilar och en del andra prylar med mycket teknisk utveckling. Det är å ena sidan inte rimligt att jämföra en Volvo 244DL av 1982 års modell med en Tesla eller Polestar. Å andra sidan så kan man inte heller köpa en nu Volvo 244DL längre.
Många produkter har ju ett dagspris, eller i alla fall veckopris som t.ex. el, diesel, resor, livsmedel etc. Där försöker man beräkna genomsnittspris och är noga med att verkligen jämföra samma sak månad för månad så det inte blir för stora mätfel. Typiskt t.ex. 5 olika ostar från 12 olika butiker spridda över landet. Det är viktigt med geografisk spridning eftersom saker kostar olika mycket på olika ställen av landet. Det är också viktigt att man får med olika inköpsställen. En påse chips är dyrare på nattöppna macken än på stormarknaden.
Svårast är att mäta priset på tjänster. Man tänker sig ju att bilreparationer eller målning är lätt att definiera, men det finns många skillnader. Precis som det finns lågprisfrisörer som tar 250kr för en klippning, till de mer profilerade där en "vanlig klippning" kan kosta en tusenlapp eller mer.
Varje sak man mäter har en väldigt liten påverkan på totalen. Om nu landets ledande grönsaksgrossist får för sig att purjolöken skall kosta 50% mer, så får det ett väldigt litet genomslag på den totala inflationen.
Inflation drivs av ökad penningmängd. Mer pengar jagar varor och tjänster. Det är inte ICA-handlaren som driver inflation. Vad som driver den ökade penningmängden är väl frågan då. Den politik de flesta länder kört sedan 90-talet är att hålla koll på penningmängd med räntan för att hålla inflationen i schack och därmed underlätta byten av varor och tjänster.
Eftersom pengar är "skuldsedlar" ökar penningmängden med ökad skuldsättning och vice versa.borpålandet skrev:
och räntan är pengarnas pris så låga räntor ökar efterfrågan/skuldsättning medan höjda räntor minskar. Det är de flesta överens om förutom Erdogan som tror att sambandet är det omvända, vilket lett till hög inflation i Turkiet.C cpalm skrev:
Inflöde? Nä, den bokstavliga betydelsen är precis som i engelskan uppblåsning, ursprungligen från latinskans inflatio.F Flanharry skrev:
Sen är det i praktiken stigande KPI vi normalt talar om i dagligt tal. Oavsett om den underliggande orsaken är ökande penningmängd eller inte.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 075 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 075 inlägg
Vill man höra detta berättas i långsamt takt så finns Andreas Cervenkas sommarprat som förklarar hur pengar skapas av bankerna genom nyupplåning. Det som har satt oss i inflationsmissären:
https://sverigesradio.se/avsnitt/andreas-cervenka-sommarpratare-2023
Man kan också se ekonomen Milton Friedman som på 70-talet försökte folkbilda om inflation i USA:
https://sverigesradio.se/avsnitt/andreas-cervenka-sommarpratare-2023
Man kan också se ekonomen Milton Friedman som på 70-talet försökte folkbilda om inflation i USA:
Enligt riksbanken:F Flanharry skrev:
”Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden och pengarna minskar alltså i värde.”
Ordet inflation kommer inte från inflöde utan från latinska ordet för blåsa upp.
Det du pratar om är snarare en möjlig orsak. Har det varit ett inflöde av pengar så är det mer pengar som jagar samma mängd varor och så får vi en prisökning. Men man kan ju även tänka sig prisuppgången genom att samma mängd pengar jagar färre varor.
Redigerat:
Inflationen steg kraftigt på 70-talet och då gav man oljan skulden. Men om priset på en vara stiger och efterfrågan och mängden pengar är konstant kommer priset att sjunka på andra varor eftersom det finns mindre pengar kvar. Det var snarare som Milton sa USAs riksbank som fick fritt fram att trycka dollar för att finansiera vietnamkrig, rymdkapplöpning, välfärdsstat, kallt krig osv. Lättare att göra det med sedelpress än via skattehöjningar. Sedelpressarna gick varma till 1990-talet då i princip hela västvärlden gjorde som Milton sa och började kontrollera penningmängden och göra riksbanken oberoende av politikers krav.