Vad kostar fjärrvärme jämfört med direktverkande el?
Går det att jämföra vad en kWh från fjärrvärme kostar jämfört med en timme från direktverkande el.
Dvs, när går brytgränsen att el från ett el-radiator är billigare från fjärrvärmen?
Hos Borlänge energi (nuvarande el-elverantör) betalar jag 107,6 öre/kWh.
Går den siffran att jämföra som kostnad per kWh från el-leverantören vid uppvärmning av e-radiator??
Dvs, när går brytgränsen att el från ett el-radiator är billigare från fjärrvärmen?
Hos Borlänge energi (nuvarande el-elverantör) betalar jag 107,6 öre/kWh.
Går den siffran att jämföra som kostnad per kWh från el-leverantören vid uppvärmning av e-radiator??
107,6öre/kWh kostar fjv i Borlänge på vintern.
Elskatten inkl moms är 52.5 öre/kWh.
Jag tror den rörliga delen i elnätsavgiften i Borlänge är ca 31öre/kWh inkl moms.
Det innebär ju att om elpriset inkl. Obalansavgifter, ursprungsgarantier och moms är under ca 23öre/kWh är elen billigare än fjärrvärmen.
Det blir en lite konstig jämförelse, det hade varit rimligare att jämföra med värmepump kan jag tycka.
Elskatten inkl moms är 52.5 öre/kWh.
Jag tror den rörliga delen i elnätsavgiften i Borlänge är ca 31öre/kWh inkl moms.
Det innebär ju att om elpriset inkl. Obalansavgifter, ursprungsgarantier och moms är under ca 23öre/kWh är elen billigare än fjärrvärmen.
Det blir en lite konstig jämförelse, det hade varit rimligare att jämföra med värmepump kan jag tycka.
Min tanke var att genom automatisering starta el-radiatorer när priset för el-priset blir billigare än fjärrvärme. Men om din uträkning stämmer så borde det inte löna sig särskilt ofta nu under vintern (under 23ör/kWh?B BSOD skrev:
Var skulle brytpunkten gå vid luftvärmepump (luft/luft)?
Nej, men luft luft värmepump är klart billigare än fjärrvärmen rätt många timmar varje år. Direktverkande el är nästan aldrig billigare än fjärrvärmen.
Men cop sjunker med utetemp för en luft luft, så vid -20c är du nog närmare 2 i cop. Brytpriset blir då ca 1.3 kr/kWh för elen (inkl moms,) baserat på 2 x 107,6 - 52.5 - 31.
Men cop sjunker med utetemp för en luft luft, så vid -20c är du nog närmare 2 i cop. Brytpriset blir då ca 1.3 kr/kWh för elen (inkl moms,) baserat på 2 x 107,6 - 52.5 - 31.
Har man dessutom solceller och har ett överskott av såld el (från sommarhalvåret) att räkna av den köpta elen (vintertid) mot så har man en ytterligare "60-öring" att inhämta på att köpa el till tex sin LLVP - istf att köpa förhållandevis dyr fjärrvärme som endast ger 1:1 i värmeutbyte per kWh.
Det är vår nuvarande modell, köra LLVP som bas och toppa upp med fjärrvärme här och där så det blir jämn och önskad temp överallt på de sammanlagt 250 kvm i källare + 1 1/2 plan.
Fjärrvärmepriserna har galopperat ganska rejält på sistone och det är värt att ta sig en funderare på hur man får bäst pang för pengen idag om man har möjligheter att välja.
För en del finns även alternativet att köra med vedvärme i kakelugnar och kaminer. Vi har den möjligheten också men vedvärme är rätt dyrt i jämförelse, ved + arbetet runt omkring.
Det är vår nuvarande modell, köra LLVP som bas och toppa upp med fjärrvärme här och där så det blir jämn och önskad temp överallt på de sammanlagt 250 kvm i källare + 1 1/2 plan.
Fjärrvärmepriserna har galopperat ganska rejält på sistone och det är värt att ta sig en funderare på hur man får bäst pang för pengen idag om man har möjligheter att välja.
För en del finns även alternativet att köra med vedvärme i kakelugnar och kaminer. Vi har den möjligheten också men vedvärme är rätt dyrt i jämförelse, ved + arbetet runt omkring.
Det svåra (iaf jobbiga) i jämförelsen är väl att det är så mycket extrakostnader på elen. Fjärrvärmen här (vattenfall, Uppsala) tror jag är något under 80öre/kWh, sen tillkommer fasta avgiften som jag inte har i huvudet men det är några tusen om året har jag för mig.
För elen måsten räkna med fler pålagor förutom fasta elnätsavgiften. Å andra sidan ”slipper” man en extra fast kostnad om man tänker att man oavsett inte klarar sig utan el.
Blandar man in verkningsgraden hos en värmepump som varierar med temperaturen blir det ännu svårare, men gissa minst två och kanske(?) tre gånger i snitt på året så får du något hum i alla fall. Observera att jag gissar hej vilt här, det kan vara fel åt båda håll!
Installationskostnader och underhåll tillkommer ju i alla fallen men är troligen klart lägre och mer sällan för elradiatorer.
För elen måsten räkna med fler pålagor förutom fasta elnätsavgiften. Å andra sidan ”slipper” man en extra fast kostnad om man tänker att man oavsett inte klarar sig utan el.
Blandar man in verkningsgraden hos en värmepump som varierar med temperaturen blir det ännu svårare, men gissa minst två och kanske(?) tre gånger i snitt på året så får du något hum i alla fall. Observera att jag gissar hej vilt här, det kan vara fel åt båda håll!
Installationskostnader och underhåll tillkommer ju i alla fallen men är troligen klart lägre och mer sällan för elradiatorer.
Ja kalkylerna är inte enkla. Vår lokala elnätsleverantör kör med olika elnätstaxor beroende på om man är "småförbrukare" (under 8 MWh/år) resp "normalförbrukare", dvs över detta då: 105 mot 284 kr/mån. Fasta avgiften är alltså rätt rejält reducerad för småförbrukare - där vi nu hamnat, mycket pga solcellsinstallation i våras - men överföringsavgiften per kWh är högre: 39,7 mot 17,3 öre/kWh.
Ytterligare komplicerande faktorer är att denna överföringsavgift är rörlig (normalt några ören hit eller dit), plus att effekttariff kommer att tillämpas efter årsskiftet med oklart utfall: "Effektavgiften beräknas på ett timmedelvärde av de tre timmar då du använder som mest kilowatt under månaden på vardagar mellan kl. 07-20. "
Finns ingen information om vad denna avgift kommer att bli...
En vacker dag kanske jag pallar att smälla ihop en formel som kan räkna ut när det är lönt att ha igång LLVP eller ej, baserat på utetemp och väntat COP, aktuellt elpris, effekttariffen vad den nu blir, aktuell nätavgift. Känner jag mig själv rätt så blir det dock fortsatt tumregelsbaserat typ vad som beskrivit ovan i tråden, finns ju roligare och mer lönsamma saker man kan använda sin tid till.
Ytterligare komplicerande faktorer är att denna överföringsavgift är rörlig (normalt några ören hit eller dit), plus att effekttariff kommer att tillämpas efter årsskiftet med oklart utfall: "Effektavgiften beräknas på ett timmedelvärde av de tre timmar då du använder som mest kilowatt under månaden på vardagar mellan kl. 07-20. "
Finns ingen information om vad denna avgift kommer att bli...
En vacker dag kanske jag pallar att smälla ihop en formel som kan räkna ut när det är lönt att ha igång LLVP eller ej, baserat på utetemp och väntat COP, aktuellt elpris, effekttariffen vad den nu blir, aktuell nätavgift. Känner jag mig själv rätt så blir det dock fortsatt tumregelsbaserat typ vad som beskrivit ovan i tråden, finns ju roligare och mer lönsamma saker man kan använda sin tid till.
Om man utgår ifrån att kostnaden för en kWh är 85 öre + elhandelskostnaden så ser det väl ut ungefär så här:paros skrev:
Vid COP 4 på värmepumpen:
1 kWh el ger 4 kWh värme. Dvs, om en kWh el kostar 430 öre (345 öre i ren elhandelskostnad) är värmepumpen lika dyr som fjärrvärmen.
Vid COP 3 på värmepumpen:
1 kWh el ger 3 kWh värme. Dvs, om en kWh el kostar 323 öre (238 öre i ren elhandelskostnad) är värmepumpen lika dyr som fjärrvärmen.
De flesta moderna värmepumpar ligger väl nånstans mellan 3 och 4 i COP även när det är någorlunda kallt ute, så break even för när värmepumpen är billigare går nånstans vid ca 3:- per kWh i elhandelskostnad.
@useless: Ja någonstans där hamnar man.
Brytpunkten flyttas ännu litet högre om man som sagt har "60-öringen" att inhämta på (delar av) den el man köper på vintern för att driva sin värmepump, den köpta elen blir 60 öre billigare per kWh. Så i exemplet hamnar man på runt 4 kr beroende på COP och aktuell utetemp.
Sedan kan man bolla in ytterligare en parameter: fjv-bolagen har en relativt hög fast månadskostnad, hos oss ligger den efter årsskiftet 23/24 på 433 kr/mån dvs 5196 kr/år. Rörliga avgiften är 85,7 öre/kWh.
Det betyder att fjärrvärmepriset man i praktiken får betala per köpt kWh varierar kraftigt beroende på årsförbrukningen.
En villa som köper 20.000 kWh fjärrvärme hamnar i exemplet ovan på 1,1 kr/kWh.
En villa som köper 7.000 kWh fjärrvärme hamnar i exemplet ovan på 1,6 kr/kWh.
Det är i det senare exemplet vi hamnar när vi ersatt en stor del av fjärrvärmen med värmepump, vilket gör denna fråga om brytpunkt för att köra fjv istf värmepump en smula akademisk eftersom vi hamnar på elpriser som får ses som osannolika.
Brytpunkten flyttas ännu litet högre om man som sagt har "60-öringen" att inhämta på (delar av) den el man köper på vintern för att driva sin värmepump, den köpta elen blir 60 öre billigare per kWh. Så i exemplet hamnar man på runt 4 kr beroende på COP och aktuell utetemp.
Sedan kan man bolla in ytterligare en parameter: fjv-bolagen har en relativt hög fast månadskostnad, hos oss ligger den efter årsskiftet 23/24 på 433 kr/mån dvs 5196 kr/år. Rörliga avgiften är 85,7 öre/kWh.
Det betyder att fjärrvärmepriset man i praktiken får betala per köpt kWh varierar kraftigt beroende på årsförbrukningen.
En villa som köper 20.000 kWh fjärrvärme hamnar i exemplet ovan på 1,1 kr/kWh.
En villa som köper 7.000 kWh fjärrvärme hamnar i exemplet ovan på 1,6 kr/kWh.
Det är i det senare exemplet vi hamnar när vi ersatt en stor del av fjärrvärmen med värmepump, vilket gör denna fråga om brytpunkt för att köra fjv istf värmepump en smula akademisk eftersom vi hamnar på elpriser som får ses som osannolika.