Överhängande grenar från grannens ek

[Utsliten och utdömd]

Jag tog ner en ek jag var helt säker på skulle vara ett par hundra år, minst. En dryg meter i diameter. Den var enorm. Och 95 år gammal visade det sig... Det har fått mig att undra en del; tallar kan bli tusen år gamla, ekar det dubbla. Ändå hittar man extremt sällan gamla träd, väldigt få är äldre än 100 år. Betyder det att alla platser där vi ser träd nu har det varit kalhyggen?

Det tror jag inte. Det är viss skillnad på medelålder och maxålder. Även om tallar kan bli 1000 år så är det nog inte vanligt.
En sak som är sann är att virket vi köpte förr va bättre kvalitet. Kolla bara här för skillnaden mellan en ny regel och en trossbottenplanka från 1800-talet. Till trossbotten används ju sämsta bitarna.

 

[HEM2121]

Om jag inte misstar mig, så är väl stora ekar per definition skyddade i hela Sverige. Varken nedtagning eller hamling är tillåtet.

Det var nog så förr men det verkar vara borttaget men man bör kontakta Länsstyrelsen innan man tar ner en stor Ek så att den inte är skyddad.

 

[Daniel 109]

Jag vet ett område där det krävs tillstånd för att ta ner tallar och ekar över ett visst mått. Ett mycket effektiv sätt att se till att ingen släpper upp de trädarter man vill ha i området.

 

[Utsliten och utdömd]

Ja förr va ju alla ekar ägda av kungen. Men de var ämnade till försvaret och byggandet av båtar. Upprepade överträdelser av att man fällde ekar straffades man med döden.

Idag så byggs inte så mycket av försvarets utrustning av ek

 

[Hep]

Det tror jag inte. Det är viss skillnad på medelålder och maxålder. Även om tallar kan bli 1000 år så är det nog inte vanligt.
En sak som är sann är att virket vi köpte förr va bättre kvalitet. Kolla bara här för skillnaden mellan en ny regel och en trossbottenplanka från 1800-talet. Till trossbotten används ju sämsta bitarna.

Just för dina furubrädor stämmer den utbredda ”sanningen” att man får bäst och starkast virke från träd som växt långsamt, men inte för t ex eken som nämndes tidigare.

Tror rätt många missade den här lektionen i skolan. Bland annat jag själv.

”De flesta träslag i norden är ströporiga och deras hårdhet och densitet är oberoende av hur fort de växer. Medan hos bandporiga träd som ask, ek och alm blir veden hårdare och får högre densitet ju snabbare de växer. Barrträd däremot har mjuk vårved och ger därför mjukare och lättare virke ju fortare de växer.”

 

[Mulvaden]

Just för dina furubrädor stämmer den utbredda ”sanningen” att man får bäst och starkast virke från träd som växt långsamt, men inte för t ex eken som nämndes tidigare.

Tror rätt många missade den här lektionen i skolan. Bland annat jag själv.

”De flesta träslag i norden är ströporiga och deras hårdhet och densitet är oberoende av hur fort de växer. Medan hos bandporiga träd som ask, ek och alm blir veden hårdare och får högre densitet ju snabbare de växer. Barrträd däremot har mjuk vårved och ger därför mjukare och lättare virke ju fortare de växer.”

Men oaktat styrkan virket får så är det så sällsynt med äldre träd att jag har svårt att föreställa mig hur det har varit. Man måste ha rensat ramrent!

Jag minns att när jag läste träteknik på högskolan så sas det (då) att det fanns dubbelt så mycket träd jämfört med hundra år tidigare i Sverige. Säkert ännu mer träd nu.

 

[Saltochpeppar]

Menar du att ekar bara fäller ekollon vissa år? Vi har tre stora ekar hos oss (bott här i ett år) och jag har krattat stora mängder ekollon både i våras (för vi hann inte kratta förra hösten innan snön kom) och nu under denna hösten. Hoppas att du har rätt så vi slipper just det eländet några år framåt!

 

[Claes Sörmland]

Jag tog ner en ek jag var helt säker på skulle vara ett par hundra år, minst. En dryg meter i diameter. Den var enorm. Och 95 år gammal visade det sig... Det har fått mig att undra en del; tallar kan bli tusen år gamla, ekar det dubbla. Ändå hittar man extremt sällan gamla träd, väldigt få är äldre än 100 år. Betyder det att alla platser där vi ser träd nu har det varit kalhyggen?

Det mesta har varit brukad mark tills rätt nyligen. Och den mark som oftast fortfarande är öppen är åkermarken, d v s den bördigaste marken. Inte sällan används den idag för vallodling i de jordbruksmässigt fattigare delarna av landet. Men det vi kallar för "skog" idag är ju ofta gammal betesmark. Ibland är det också gammal skog som, har brukats genom att man har tagit ut timmer med häst. Sen kom blädning och hyggesbruk där efter kriget. Så den mesta "äldre skogen" har nog "kalhuggits" i alla fall ett varv.

 

[AndersS]

Våra brukar gå i vartannatår, lite respektive mycket. Men det skiljer säkert, ungefär som att vissa släpper alla löv på senhösten och andra har mycket vissna löv kvar över vintern.