Badrum ovanplan, kommer det fortsätta hålla!
Har försökt bilda mig en uppfattning om bärighet, svikt, kollaps mm.. Känner dock att jag inte lyckas komma fram till en bra slutsats så provar ställa frågan här och det handlar om ”Risk” i konstruktion.
Förutsättningar:
Hus byggt 1969, 2-plan.
Mellanbjälklaget består av 70x195mm golvreglar på cc 600mm. Enligt info så är det inte byggt med tanken att det finns bärande väggar vilket kan antydas då ex vardagsrummet är 30 kvm utan mellanvägg. Spännvid mellan väggarna ca 4,75m.
Oklart vilken klass det är på virket, men som sagt byggt 1969.
2010 byggdes ett nytt badrum på ovanplan av tidigare ägare, ca 10kvm. Ungefär kvadratiskt.
Pga ojämnt golv flytspacklade man 8cm som högst och ca 2-3cm lägst. Högsta nivån i mitten av huset (balkarna), lägsta nivå mot yttervägg. Sedan på det hade man klinkers + kakel och hörnbadkar 🙈.
Fungerat sedan dess, inga synliga sprickor varken i kakel eller klinker, fogar etc. Dock finns det svikt i balkarna och genom att mäta på ovanplan samt undervåning lyckas jag få det till ca 1,5-2cm svikt i mitten av huset. Men svårt att mäta då dessa hus är relativt snea överallt.
Pga skadat tätskikt i brunn har vi nu via försäkringsbolaget renoverat hela badrummet men inga förstärkningar av bjälklag har gjorts (ingår inte i försäkringsärende). De har precis som innan flytspacklat hela ytan men nu ca 6cm som högst (inte 8 som innan) och sedan runt 2 cm som lägst.
Min ej professionella bedömning är att vi ligger på samma vikt som tidigare, kanske runt 2 ton fördelat på 10kvm (ej helt jämn belastning. Detta bärs upp av totalt 6 golvreglar varav 2 av dessa avlastas på mitten av en vägg på nedre plan.
Jag förstår att med dagens regler för nybyggen är detta på tok för klent (golvreglar) men frågan jag önskar få svar på…. Hur stor risk är det att bjälklaget kollapsar? Har inte hänt sedan 2010 men det säger ingenting om hur stor risken faktiskt är. Vill helst lugna mina nerver något 😊
Förutsättningar:
Hus byggt 1969, 2-plan.
Mellanbjälklaget består av 70x195mm golvreglar på cc 600mm. Enligt info så är det inte byggt med tanken att det finns bärande väggar vilket kan antydas då ex vardagsrummet är 30 kvm utan mellanvägg. Spännvid mellan väggarna ca 4,75m.
Oklart vilken klass det är på virket, men som sagt byggt 1969.
2010 byggdes ett nytt badrum på ovanplan av tidigare ägare, ca 10kvm. Ungefär kvadratiskt.
Pga ojämnt golv flytspacklade man 8cm som högst och ca 2-3cm lägst. Högsta nivån i mitten av huset (balkarna), lägsta nivå mot yttervägg. Sedan på det hade man klinkers + kakel och hörnbadkar 🙈.
Fungerat sedan dess, inga synliga sprickor varken i kakel eller klinker, fogar etc. Dock finns det svikt i balkarna och genom att mäta på ovanplan samt undervåning lyckas jag få det till ca 1,5-2cm svikt i mitten av huset. Men svårt att mäta då dessa hus är relativt snea överallt.
Pga skadat tätskikt i brunn har vi nu via försäkringsbolaget renoverat hela badrummet men inga förstärkningar av bjälklag har gjorts (ingår inte i försäkringsärende). De har precis som innan flytspacklat hela ytan men nu ca 6cm som högst (inte 8 som innan) och sedan runt 2 cm som lägst.
Min ej professionella bedömning är att vi ligger på samma vikt som tidigare, kanske runt 2 ton fördelat på 10kvm (ej helt jämn belastning. Detta bärs upp av totalt 6 golvreglar varav 2 av dessa avlastas på mitten av en vägg på nedre plan.
Jag förstår att med dagens regler för nybyggen är detta på tok för klent (golvreglar) men frågan jag önskar få svar på…. Hur stor risk är det att bjälklaget kollapsar? Har inte hänt sedan 2010 men det säger ingenting om hur stor risken faktiskt är. Vill helst lugna mina nerver något 😊
Utan att vara konstruktör känns det rätt osannolikt att något rasar. Dimensionen på reglarna är ju bra tilltaget och nedböjning på 1-2cm tordes inte vara så farligt. Som du också sa om det inte rört på sig och spruckit i fogar etc så verkar det hålla sig stumt.
Det finns säkert någon här på forumet som kan räkna på det så du får ett tydligt svar.
Det finns säkert någon här på forumet som kan räkna på det så du får ett tydligt svar.
Ja jag tror att svikten är ok, dvs helt stumt och att det inte rör sig i den bemärkelsen. Dock är det väldigt tung statisk last som man inte kalkylerade med 1969, då var det våtrumsmatta i badrummen.
Jag förstår också att när man beräknar så tittar man på svikt, dvs hur mycket får det böjas, och där är toleranserna väldigt små då man inte vill ha snea golv helt enkelt.
Det jag inte lyckas förstå är hur mycket kraft behövs innan man talar om rasrisk, att balkar går av etc. Är givetvis inte enkelt att säga utan att veta precis alla förutsättningar men kanske finns en någorlunda uppskattning. Ex du kan lasta 500kg per kvm utan att det brakar men balkarna böjs nog ner 5cm då… 🧐
Jag förstår också att när man beräknar så tittar man på svikt, dvs hur mycket får det böjas, och där är toleranserna väldigt små då man inte vill ha snea golv helt enkelt.
Det jag inte lyckas förstå är hur mycket kraft behövs innan man talar om rasrisk, att balkar går av etc. Är givetvis inte enkelt att säga utan att veta precis alla förutsättningar men kanske finns en någorlunda uppskattning. Ex du kan lasta 500kg per kvm utan att det brakar men balkarna böjs nog ner 5cm då… 🧐
Rasrisk tror jag du inte behöver oroa dig för, däremot rörelser just när det är ett våtrum vill du inte ha pga skaderisken av läckage.
Nu vet jag inte hur förutsättningarna ser ut, men är du orolig så kanske pelare/balk-lösning kan vara ett alternativ?
Annars finns kolfiberförstärkning som är smidigt men relativt kostsamt.
Nu vet jag inte hur förutsättningarna ser ut, men är du orolig så kanske pelare/balk-lösning kan vara ett alternativ?
Annars finns kolfiberförstärkning som är smidigt men relativt kostsamt.
Pelare eller balk undertill är tyvärr inte möjligt utan att bygga nya väggar (rum) på bottenplan.
Det är uppbyggt med limmad golvspån över hela ytan, därefter armering och flytspackel.
Var inget golvspån tidigare utan endast brädor med tunn masonitskiva på.
Är inte jätte orolig för rörelser eftersom gamla badrummet fungerade utan synliga sprickor i kakel, klinkers eller fog. Var dock rollat tätskikt. Nya badrummet är byggt mer stabilt i rörelse aspekten.
Det är mest vikten jag funderar på..
visst, det har ju varit denna vikt eller iaf liknande vikt under 13 år tidigare utan att något gått sönder men det är ju ingen garanti tänker jag. Rädslan skapas väll av när man tittar på hur man dimensionerat i dagens hus och allt under detta är inte godkänt.. men då man själv inte är konstruktör är det enkelt att misstolka saker och ting. Är så klart skillnad på krav på svikt och svikt innan det går sönder.
Det är uppbyggt med limmad golvspån över hela ytan, därefter armering och flytspackel.
Var inget golvspån tidigare utan endast brädor med tunn masonitskiva på.
Är inte jätte orolig för rörelser eftersom gamla badrummet fungerade utan synliga sprickor i kakel, klinkers eller fog. Var dock rollat tätskikt. Nya badrummet är byggt mer stabilt i rörelse aspekten.
Det är mest vikten jag funderar på..
visst, det har ju varit denna vikt eller iaf liknande vikt under 13 år tidigare utan att något gått sönder men det är ju ingen garanti tänker jag. Rädslan skapas väll av när man tittar på hur man dimensionerat i dagens hus och allt under detta är inte godkänt.. men då man själv inte är konstruktör är det enkelt att misstolka saker och ting. Är så klart skillnad på krav på svikt och svikt innan det går sönder.
Redigerat:
Trä deformeras väldigt mycket innan det brister. Du skulle ha märkt av en nedböjning på 5cm, innan det fanns någon risk för ras. Trä börjar också svikta och svaja långt innan det finns risk för ras. I ett kaklat badrum hade du märkt väldigt små rörelser, då det skulle ha bildats sprickor.
Jag är gammal konstruktör men har för lite upogifter om ditt hus, för att kunna göra några beräkningar. Men utifrån vad du berättar kan jag lugna dig med att det kommer att hålla.
Det som händer om det är för klent, är att det bildas sprickor, det knakar, det svajar, inte att det rasar.
Jag är gammal konstruktör men har för lite upogifter om ditt hus, för att kunna göra några beräkningar. Men utifrån vad du berättar kan jag lugna dig med att det kommer att hålla.
Det som händer om det är för klent, är att det bildas sprickor, det knakar, det svajar, inte att det rasar.
Tack för svar…
Om vi börjar med nerböjningen så är den otroligt svår att mäta. Kör jag med laser på bottenvåningen upp mot taket (ovanplan) så får jag en diff på ca 1-2cm, men värt att känna till är att golvet på bottenplan inte är i våg det heller, så inte helt enkelt.
Lägger jag vattenpass på ovanplan i angränsade rum till badrummet får jag ca 1-2cm svikt. Lägsta punkt i mitten av huset/rummet i förhållande till yttervägg.
Går vi på själva flytspackel så uppskattade plattsättaren att det blev 6cm som högst (mitten av huset) och sedan 1.5-2cm vid brunnen. Då är det också godkänt fall i hela badrummet. Så med den infon kanske man kan anta att balkarna sviktar 3-4cm minus fall mot brunn.
För mig gör det inget om det är 2, 3 eller 4cm svikt i mitten. Märks inte speciellt mycket på ovanplan. Det viktigaste är att balkarna inte går av eller faller i från väggarna som de ligger på.
Tycker det är så svårt att förstå vad exempelvis 200kg/kvm innebär när man pratar om hållfasthet.
Innebär det att balkarna sviktar inom toleransen eller innebär det att ex 300kg/kvm skulle bryta balkarna.
Om det har någon betydelse så är det gipsat tak på bottenvåningen. Gips på spont. Inga sprickor i gipsen på 10 år. Borde väll tala för att det iaf inte rör sig?
Om vi börjar med nerböjningen så är den otroligt svår att mäta. Kör jag med laser på bottenvåningen upp mot taket (ovanplan) så får jag en diff på ca 1-2cm, men värt att känna till är att golvet på bottenplan inte är i våg det heller, så inte helt enkelt.
Lägger jag vattenpass på ovanplan i angränsade rum till badrummet får jag ca 1-2cm svikt. Lägsta punkt i mitten av huset/rummet i förhållande till yttervägg.
Går vi på själva flytspackel så uppskattade plattsättaren att det blev 6cm som högst (mitten av huset) och sedan 1.5-2cm vid brunnen. Då är det också godkänt fall i hela badrummet. Så med den infon kanske man kan anta att balkarna sviktar 3-4cm minus fall mot brunn.
För mig gör det inget om det är 2, 3 eller 4cm svikt i mitten. Märks inte speciellt mycket på ovanplan. Det viktigaste är att balkarna inte går av eller faller i från väggarna som de ligger på.
Tycker det är så svårt att förstå vad exempelvis 200kg/kvm innebär när man pratar om hållfasthet.
Innebär det att balkarna sviktar inom toleransen eller innebär det att ex 300kg/kvm skulle bryta balkarna.
Om det har någon betydelse så är det gipsat tak på bottenvåningen. Gips på spont. Inga sprickor i gipsen på 10 år. Borde väll tala för att det iaf inte rör sig?
Det jag brukar föreslå när människor har svårt att dimensionera reglarna till en veranda eller liknande. Eller bara få en uppfattning om vad som håller, eller hur trä beter sig i bristningsgräns. Det är att ta en regel och lägga mellan två stöd och ställ dig på den. Se hur lång emellan stöden som behövs innan det svikta. Se hur mycket längre som behövs innan den går av. Eller hur mycket mera vikt. Ha gärna några olika storlekar, eller jämför mellan att ha regeln liggande eller stående.
Smart knep även om det kanske inte ger svar på mitt bekymmer. Men förstår att man får upplevelse av hur mycket det krävs innan en regel faktiskt går av.
Har nu mätt med laser överallt, både uppe och nere och den största diffen jag får är 1,7cm direkt under badrummet.
Gjorde samma övning i vardagsrummet och där kan jag komma upp i 0,5-0,8cm svikt (är då sovrum ovanför).
Så summerat gällande hur mycket balkarna böjs är 2cm om man tar höjd för lite tollerans.
Sen om ovan ens ger någon garanti har jag ju svårt att avgöra. Vad jag vet är att badrummet mest troligen väger 2 ton (3 väggar vilar ju på bjälklaget). Detta är för mycket enligt dagens regler/normer men oklart om det innebär låg, mellan, hög risk för skador i konstruktionen.
Vi kommer iaf inte sätta in hörnbadkar igen, men däremot tvättmaskin och torktumlare som troligen adderar 100kg statisk last.
Har nu mätt med laser överallt, både uppe och nere och den största diffen jag får är 1,7cm direkt under badrummet.
Gjorde samma övning i vardagsrummet och där kan jag komma upp i 0,5-0,8cm svikt (är då sovrum ovanför).
Så summerat gällande hur mycket balkarna böjs är 2cm om man tar höjd för lite tollerans.
Sen om ovan ens ger någon garanti har jag ju svårt att avgöra. Vad jag vet är att badrummet mest troligen väger 2 ton (3 väggar vilar ju på bjälklaget). Detta är för mycket enligt dagens regler/normer men oklart om det innebär låg, mellan, hög risk för skador i konstruktionen.
Vi kommer iaf inte sätta in hörnbadkar igen, men däremot tvättmaskin och torktumlare som troligen adderar 100kg statisk last.
Allt du behöver veta står i Säkert Vattens skrift "Bjälklagets uppbyggnad i våtrumskonstruktioner": https://www.sakervatten.se/download...lagets-uppbyggnad-i-vatrumskonstruktioner.pdf där man redovisar en typgodkänd konstruktion.
Efter att ha varit inblandad i ett ombyggnadsprojekt där golvet inte uppfyllde dessa kriterier har jag blivit överraskad om okunskapen kring detta hos våtrumscertiferade byggfirmor och deras underentreprenörer med BKR-cert. Det var minst 5 välrenommerade firmor inblandade som alla sa att det inte är några problem. Eftersom vi ändå hade en konstruktör i projektet så fick han till slut skriva dem på näsan.
Efter att ha varit inblandad i ett ombyggnadsprojekt där golvet inte uppfyllde dessa kriterier har jag blivit överraskad om okunskapen kring detta hos våtrumscertiferade byggfirmor och deras underentreprenörer med BKR-cert. Det var minst 5 välrenommerade firmor inblandade som alla sa att det inte är några problem. Eftersom vi ändå hade en konstruktör i projektet så fick han till slut skriva dem på näsan.
Det är jag med på och enligt detta så är mina golvreglar ej i rätt dimension för den spännvidd huset har enligt kraven som ställs idag. Det är obeaktat badrum eller inte. Men min tolkning av det hela är att man främst tittar på böjstyvhet i alla krav, viktigt i badrum med hänsyn till tätskiktet. Tror inte det är några problem med limmad golvspån och upp till 6 cm armerad flytspackel.
Det som jag funderar på är vikten, dvs totala vikten. Man brukar prata om 200kg/kvm. Men lyckas inte förstå vad det innebär om man går över detta. Ja, böjningen blir större på balkarna och går utanför gällande krav/toleranser som är snäva. Men utöver det, hur mycket behövs innan man börjar prata om potentiella risker för balkar som knäcks av vikten och genom detta orsakar exempelvis ras. Lyckas inte hitta något exempel på detta.
Det som jag funderar på är vikten, dvs totala vikten. Man brukar prata om 200kg/kvm. Men lyckas inte förstå vad det innebär om man går över detta. Ja, böjningen blir större på balkarna och går utanför gällande krav/toleranser som är snäva. Men utöver det, hur mycket behövs innan man börjar prata om potentiella risker för balkar som knäcks av vikten och genom detta orsakar exempelvis ras. Lyckas inte hitta något exempel på detta.
Det kommer inte att rasa. Hade det varit i närheten av det hade du redan märkt det. Tänk alla gamla hus med tak som inte ramlat in än trots över 1 meter blötsnö på.
Man talar om statisk/bunden och rörlig/fri/dynamisk last. På ett bjälklag i ett hus räknas den bundna lasten vara 2-2,5 kN/m2. Den fria lasten beräknas vara lika stor. En kraft på 1kN är ungefär lika mycket som en last på 100kg. Bunden last är exempelvis möbler, men också golvbeläggningar. Fria laster är mestadels personlaster.
Det är ett betryggande svar
så ska jag tolka det som att ca 200kg/kvm avser fast last, så som exempelvis badrum och att man sedan (oftast) tagit höjd för minst 100kg till per kvm för tillfällig last, ex människor?A AG A skrev:
Vad händer om man ex kör statisk/bunden last på 300kg/kvm?