Toleranser för svikt i bjälklagskonstruktion
Jag undrar om någon vet vilka toleranser som gäller för svikt i mellanbjälklagskonstruktion?
Har ett nybyggt hus från 2006 som jag upplever att övervåningen sviktar alldeles för mycket på då man går.
Sitter man i soffan hoopar den nästan då någon person går på golvet.
Skall ha garantibesiktning om 6 månader och jag undrar hur jag ska få reda på hur man mäter svikt och vilka toleranser som gäller?
Har ett nybyggt hus från 2006 som jag upplever att övervåningen sviktar alldeles för mycket på då man går.
Sitter man i soffan hoopar den nästan då någon person går på golvet.
Skall ha garantibesiktning om 6 månader och jag undrar hur jag ska få reda på hur man mäter svikt och vilka toleranser som gäller?
Att svara på Din fråga med ett exakt svar går inte, men:
Vilken spännvidd finns och vilka understödjande och bärande väggar finns. Är de bärande väggarna och/ eller bärande bjälkar/ stålbalkar (och stödjande pelare) utförda rätt, med rätta dimensioner och förhoppningsvis rätt beräknade förutsättningar? Vad säger ritningarna? Vad säger byggnadsbeskrivningen? Vad säger beräkningsnormerna?
Vilken dimension används för golvbjälkarna? Är den beräknad proffesionellt?
Är rätt virkeskvalitet (förutsätter träbjälklag) använt. Dvs. är det stämplat konstruktionsvirke enligt normerna eller "vanligt" byggmaterialvirke?
Har krysskolvning skett på rätt sätt för att syva upp bjälklaget om så erfordras? Just svaj avhjälps med krysskolvning snarare än bjälkdimensionerna om dessa bjälkar är rätt dimensionerade i övrigt.
Har undergolvet monterats rätt med bra kvalitetsprodukter vilket hjälper till att styva upp ett träbjälklag
M.m
Alla bjälklag, takkonstruktioner etc. medger viss nedböjning även enligt normerna. Vill man inte acceptera det så gör man som jag överdimensionerar till dubbel uppsättning hängslen och livremmar som en del säger
(Exempel mina limträbjälkar 7,1m dim 360x90mm för tak tillåts enligt normerna kunna nedböjas 14mm vilket jag inte accepterade utan förstyvade med understödjande extra pelare)
Annars är det som mina "fundringar" ovan vad som felar.
Vad säger Din KA (kvalitetsansvarige/a)?
Tyvärr kan KA vara rena bluffen enligt mitt synsätt. KA för ett byggföretag är oftast anställd på byggföretaget och därmed partisk. Utbildningen för KA är mest att fylla i papper rätt anser en del byggmästare.
Beroende på Dina kunskaper kontakta oberoende opartisk "auktoriserad" besikningsman. Jag vet inte exakt var man hittar dom men fråga t.ex. mäklare, försäkringsbolag - på nätet.
"Gammal" byggnadsingenjör som har KA behörighet för egna byggen s.k. EE-behörighet.
Vilken spännvidd finns och vilka understödjande och bärande väggar finns. Är de bärande väggarna och/ eller bärande bjälkar/ stålbalkar (och stödjande pelare) utförda rätt, med rätta dimensioner och förhoppningsvis rätt beräknade förutsättningar? Vad säger ritningarna? Vad säger byggnadsbeskrivningen? Vad säger beräkningsnormerna?
Vilken dimension används för golvbjälkarna? Är den beräknad proffesionellt?
Är rätt virkeskvalitet (förutsätter träbjälklag) använt. Dvs. är det stämplat konstruktionsvirke enligt normerna eller "vanligt" byggmaterialvirke?
Har krysskolvning skett på rätt sätt för att syva upp bjälklaget om så erfordras? Just svaj avhjälps med krysskolvning snarare än bjälkdimensionerna om dessa bjälkar är rätt dimensionerade i övrigt.
Har undergolvet monterats rätt med bra kvalitetsprodukter vilket hjälper till att styva upp ett träbjälklag
M.m
Alla bjälklag, takkonstruktioner etc. medger viss nedböjning även enligt normerna. Vill man inte acceptera det så gör man som jag överdimensionerar till dubbel uppsättning hängslen och livremmar som en del säger
(Exempel mina limträbjälkar 7,1m dim 360x90mm för tak tillåts enligt normerna kunna nedböjas 14mm vilket jag inte accepterade utan förstyvade med understödjande extra pelare)
Annars är det som mina "fundringar" ovan vad som felar.
Vad säger Din KA (kvalitetsansvarige/a)?
Tyvärr kan KA vara rena bluffen enligt mitt synsätt. KA för ett byggföretag är oftast anställd på byggföretaget och därmed partisk. Utbildningen för KA är mest att fylla i papper rätt anser en del byggmästare.
Beroende på Dina kunskaper kontakta oberoende opartisk "auktoriserad" besikningsman. Jag vet inte exakt var man hittar dom men fråga t.ex. mäklare, försäkringsbolag - på nätet.
"Gammal" byggnadsingenjör som har KA behörighet för egna byggen s.k. EE-behörighet.
Denna teknik ser man så gott som aldrig på nyproducerade hus (tyvärr)scenic46 skrev:
Troigen har den "skippats" eftersom den tar lite tid att göra.
Nuförtiden skruvas skivorna i bjälklaget för att kompensera.
Utbildningen består av heldagskurser där man går igenom runt 1000 sidor lagtext.scenic46 skrev:
Det hela avslutas med ett skriftligt prov som tar några timmar att genomföra. Detta prov görs om var 5:e år så att man bevisar att man hänger med i de förändringar som sker i lagtexterna.
Förutom detta skall man även ha dokumenterad utbildning och arbetslivserfarenhet inom flera grenar av byggbranschen.
Dessutom skall man årligen styrka att man arbetat som KA det gågna året och får rekommendationer från tex berörda byggnadsinspektörer.
.....sedan kan man ju kalla allt detta för att "fylla i papper"...........
Ang. krysskolvning. Är det inte så att man numera ofta bara sätter tvärgående bitar med samma dimension som bjälkarna mellan bjälkarna istället, vet inte vad det kallas.
Ger inte det samma effekt som krysskolvningen?
Ger inte det samma effekt som krysskolvningen?
Kravet är enkelt för svikt. Max 1,5 mm deformering vid 100kN punkbelastning. Sen är det flera faktorer som spelar in på vilken dimension som det krävs på de bärande delarna för att uppnå kravet men det är ju ointressant i ditt fall. Du verkar ha ett rejält underdimensionerat golvbjälklag.
Vilka har byggt/dimensionerat det?
//C
Vilka har byggt/dimensionerat det?
//C
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolvningvojma skrev:
Hej Jaggi.Jaggi skrev:
Tror nog du tryggt kan reklamera. Även om du inte kan själv presentera dimensionsberäkningar och faktisk nedböjning.
Det är sällsynt att bjälklag i bostadshus dimensioneras utifrån hållfasthet. I stället är det svikt (nedböjning) som avgör. Dimensioneringsnormerna utgår ifrån att svikten inte ska besvära.
Eftersom du uppfattar svikten som besvärande, så är det säkerligen en både klar och lättbevisad anledning för reklammation. Nåt har gjorts fel helt enkelt. Bjälklag ska inte svikta på det sätt som du beskriver.
KOB.
KOBKOB skrev:
Tack för Ditt svar.
Jag kommer in lite på juridiken nu. Är det inte så att det är byggföretaget som skall visa att fel inte föreligger innan det gått 2 år från slutbesiktningen och jag som byggherre har bevisbördan efter 2 år? Därav just behovet för den sk 2-års besiktningen eller garantibesiktingen.
Så om jag , som Du själv säger, upplever för stor svikt så borde det väl vara byggföretagets skyldighet att påvisa motsatsen ifall de anser det?
