[BRF] Ska vi gå från bergvärme/fjärrvärme till fjärrvärme 100 %?
Hej,
Jag är ledamot i en BRF och har fått i uppdrag att se över om vi kan göra några energibesparingar i vår BRF. Insåg inte att det skulle vara ett så omfattande uppdrag och funderar ibland på om jag har tagit vatten över huvudet men jag lär mig en hel del på vägen i alla fall. Jag vill poängtera att jag är nybörjare på det här området så benämningar är säkert fel nämnda på sina ställen.
Om föreningen
Föreningen består av 37 lägenheter där fastigheten är byggd år 1943. Fastigheten värms upp med bergvärmepump (tillverkad år 2008) samt fjärrvärme (tillverkad år 1990). Bergvärme är installerad och 2022 års energianvändning är:
Fjärrvärme – Totalt: 51 MWh
El – Totalt: 232 396 kWh
Primärenergital: 134 kWh/m2
Under året har jag fått hjälp av en energikonsult från lokala Energirådgivningen som i sin rapport hävdar att byggnadens energianvändning kan minskas med ca 30 % om föreslagna energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Det skulle leda till att primärenergitalet sjunker från 134 kWh/m2, år till 94 kWh/m2,år. Energiklass beräknas till E i nuläge och till D efter genomförande av åtgärder. I beräkningsverktyget som räknat fram besparing för olika åtgärder har hänsyn inte tagits till att BVP är äldre och kompressor, samt pumpar kan behöva bytas ut samt att prestanda för borrhål kan behöva utredas. Föreslagna åtgärder är t ex:
Det företag som ser över vår värmecentral har kommit med liknande förslag samt att vi bör byta de två gamla bergvärmepumpar vi har till två nya (med ny styr) samt två nya varmvattenberedare och att skippa installation av en effektivare fjärrvärmecentral. Kostanden för detta arbete skulle hamna på runt 1 100 000 SEK och med detta anser de att det skulle bli en besparing på runt 100 000 kWh per år (liknande energirådgivarens rapport).
För oss är denna kostnad väldigt stor då vi samtidigt har andra omkostnader.
I och med att energirådgivaren tyvärr inte är kvar, samt att jag vill få in mer input än från de företag jag har varit kontakt med, undrar jag nedanstående frågor.
1. Från bergvärme till fjärrvärme
Vår bergvärme installerades för 15 år sen och tyvärr gick företaget som installerade bergvärmen i konkurs året efter. Jag har gått igenom all fysisk samt digital dokumentation som finns tillgänglig kring installationen av bergvärme men hittar ingen information gällande antal borrhål och borrhålens djup. I och med att vi inte har den datan, och därmed inte vet vad ett utbyte av värmepumpar och styr kan ge för exakt energibesparing har det diskuterats om vi istället ska gå över till fjärrvärme helt och hållet. Är det något ni tror är ett rimligt alternativ eller är bergvärme fortfarande att föredra? Finns det något sätt att få fram hur många hål samt hur djupt dessa är borrade?
2. Injustering av värmesystem
Jag har fattat det som att en injustering kan bli helt fel om vi inte får fram KV-värdet för resp lägenhet/rum. Bör vi ta fram KV-värden och ritning innan vi ser över en injustering av värmesystemet?
Tack för er tid!
Jag är ledamot i en BRF och har fått i uppdrag att se över om vi kan göra några energibesparingar i vår BRF. Insåg inte att det skulle vara ett så omfattande uppdrag och funderar ibland på om jag har tagit vatten över huvudet men jag lär mig en hel del på vägen i alla fall. Jag vill poängtera att jag är nybörjare på det här området så benämningar är säkert fel nämnda på sina ställen.
Om föreningen
Föreningen består av 37 lägenheter där fastigheten är byggd år 1943. Fastigheten värms upp med bergvärmepump (tillverkad år 2008) samt fjärrvärme (tillverkad år 1990). Bergvärme är installerad och 2022 års energianvändning är:
Fjärrvärme – Totalt: 51 MWh
El – Totalt: 232 396 kWh
Primärenergital: 134 kWh/m2
Under året har jag fått hjälp av en energikonsult från lokala Energirådgivningen som i sin rapport hävdar att byggnadens energianvändning kan minskas med ca 30 % om föreslagna energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Det skulle leda till att primärenergitalet sjunker från 134 kWh/m2, år till 94 kWh/m2,år. Energiklass beräknas till E i nuläge och till D efter genomförande av åtgärder. I beräkningsverktyget som räknat fram besparing för olika åtgärder har hänsyn inte tagits till att BVP är äldre och kompressor, samt pumpar kan behöva bytas ut samt att prestanda för borrhål kan behöva utredas. Föreslagna åtgärder är t ex:
- Installation av en effektiv fjärrvärmecentral
- Injustering av värmesystem (nya fönster sattes in 2020)
- Komplettera värmeisolering på radiator- och tappvarmvattenledningar i undercentral och källarplan
- Byte av äldre reglercentral
Det företag som ser över vår värmecentral har kommit med liknande förslag samt att vi bör byta de två gamla bergvärmepumpar vi har till två nya (med ny styr) samt två nya varmvattenberedare och att skippa installation av en effektivare fjärrvärmecentral. Kostanden för detta arbete skulle hamna på runt 1 100 000 SEK och med detta anser de att det skulle bli en besparing på runt 100 000 kWh per år (liknande energirådgivarens rapport).
För oss är denna kostnad väldigt stor då vi samtidigt har andra omkostnader.
I och med att energirådgivaren tyvärr inte är kvar, samt att jag vill få in mer input än från de företag jag har varit kontakt med, undrar jag nedanstående frågor.
1. Från bergvärme till fjärrvärme
Vår bergvärme installerades för 15 år sen och tyvärr gick företaget som installerade bergvärmen i konkurs året efter. Jag har gått igenom all fysisk samt digital dokumentation som finns tillgänglig kring installationen av bergvärme men hittar ingen information gällande antal borrhål och borrhålens djup. I och med att vi inte har den datan, och därmed inte vet vad ett utbyte av värmepumpar och styr kan ge för exakt energibesparing har det diskuterats om vi istället ska gå över till fjärrvärme helt och hållet. Är det något ni tror är ett rimligt alternativ eller är bergvärme fortfarande att föredra? Finns det något sätt att få fram hur många hål samt hur djupt dessa är borrade?
2. Injustering av värmesystem
Jag har fattat det som att en injustering kan bli helt fel om vi inte får fram KV-värdet för resp lägenhet/rum. Bör vi ta fram KV-värden och ritning innan vi ser över en injustering av värmesystemet?
Tack för er tid!
Rent logiskt borde bergvärme alltid ge lägre energikostnad än fjärrvärme. Möjligen inte just vid elpristopparna förra vinter. Om vi tänker oss att bergvärmen ger 3 - 4 (teoretiskt 4 - 5) kWh värme per kWh el man stoppar in i pumpen. Men om du köper en kWh fjärrvärme så får du i bästa fall ut en kWh värme till lägenheterna. Så bör bergvärmen vara lönsam så länge den fungerar.
Skall man räkna in avskrivning på en ev. ny installation av bergvärmepumpar, så är kalkylen inte riktigt lika självklar, det blir en större investering. Men troligen är bergvärme ändå billigare.
Men en bergvärmepump som är 15 år gammal borde inte behöva bytas idag. Har man riktig otur så håller den bara 15 år, men den har troligen minst 5 - 10 år kvar att ge.
Det där med antal borrhål, djup osv. bör du kunna få¨ut från kommunen, man registrerar borrningen där. Det skall även finnas små skyltar uppsatta efter borrningen. Ofta på fasaden med angivelse om ex. 10m ut från skylten.
En nyare bergvärmepump har lite högre verkningsgrad, men det borde vara en marginell besparing att byta bara för att få lite mer värme per instoppad kWh el. Som troligen inte går att räkna hem så länge nuvarande pumpar fungerar.
Vad det kan ge med injustering osv, vågar jag inte ha synpunkter på.
Skall man räkna in avskrivning på en ev. ny installation av bergvärmepumpar, så är kalkylen inte riktigt lika självklar, det blir en större investering. Men troligen är bergvärme ändå billigare.
Men en bergvärmepump som är 15 år gammal borde inte behöva bytas idag. Har man riktig otur så håller den bara 15 år, men den har troligen minst 5 - 10 år kvar att ge.
Det där med antal borrhål, djup osv. bör du kunna få¨ut från kommunen, man registrerar borrningen där. Det skall även finnas små skyltar uppsatta efter borrningen. Ofta på fasaden med angivelse om ex. 10m ut från skylten.
En nyare bergvärmepump har lite högre verkningsgrad, men det borde vara en marginell besparing att byta bara för att få lite mer värme per instoppad kWh el. Som troligen inte går att räkna hem så länge nuvarande pumpar fungerar.
Vad det kan ge med injustering osv, vågar jag inte ha synpunkter på.
Till at börja med kan du titta på kartan här, går att zoma in på fastighet, har du tur finns era hål rapporterade
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
Sen det med FJV eller VP. är FJV - centralen för liten nu, eller går det att prova genom att stänga av VP med ventiler och bara köra FJV. Vad för VP har ni.
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
Sen det med FJV eller VP. är FJV - centralen för liten nu, eller går det att prova genom att stänga av VP med ventiler och bara köra FJV. Vad för VP har ni.
Information om borrhålen skall finnas hos kommunen.B byback skrev:
Det verkar helt galet att förkasta bergvärmeanläggningen enbart för att man inte har koll på hur den fungerar, hur den är dimensionerad, osv. Nummer ett måste rimligtvis vara att ta reda på detta.
Samma sak när man projekterar en uppdaterad anläggning, det gäller att syna beräkningarna så att man förstår kalkylen.
Jag kan inte jättemycket om fjärrvärme. Men kan man verkligen spara på att byta cenrtralen? Jag är i tron (rätt/fel) att en fjärrvärmecentral alltid har ca 100% verkningsgrad. En kWh från fjärrvärmenätet ger en kWh värme till huset? Visserligen har jag för mig att om returvattnet är för varmt så får man någon straffavgift. Men om det är ett stort problem, så är centralen inte bara gammal, den är trasig.B byback skrev:
Däremot kan en reglercentral ge en viss förbättring, om den kan hålla rätt och jämn temperatur. Är den för ojämn så skruvas det upp så att den lägsta temperaturen skall vara acceptabel, med resultat att det är onödigt varmt ibland och på vissa ställen.
Jag misstänker att den effekten ändå är marginell.
Tack för era svar! Har hittat brunnarna via sgu.se som @jonaserik hänvisade till, samt har fått kontaktuppgifter till en energirådgivare för att göra en kalkyl på bergvärme kontra fjärrvärme så har redan tagit några steg framåt.
Har man en fjv-central med plattvärmeväxlare så är det minimalt man kan spara in på att byta fjv-central.H hempularen skrev:
Har man en fjv-central av beredartyp, då kan man spara lite energi genom byte till en med plattvärmeväxlare.
Den stora besparingen blir i att rumstemperaturen där fjv-centralen står går ner, därav minskar energiförlusterna byggnad->utomhus/mark.
Fjärrvärmecentralen är lite till åren. Men som jag fattat ska dessa ändå vara funktionsdugliga länge. Det som brukar löna sig bäst är att köra fjärrvärme under sommaren och bergvärme + fjärrvärmespets under kallperioden. Min förening kör så men använder fjärrvärme för allt varmvatten vilket är trevligt i hänseendet att det finns "oändligt" med varmvatten.
Men med en sådan liten förening skulle jag kolla på om inte en solcellsanläggning skulle passa på taket. Iom att ni verkar ha varmvattenberedare skulle man kunna få bra avsättning för den producerade elen. Man kommer nog inte upp i några 100MWh i besparing men kanske en tredjedel beroende på förutsättningarna på taket.
Att man föreslår att ändra en massa saker (då man kan sälja saker) kan jag förstå men jag skulle föreslå att i detalj kollar på vad man kan göra med den befintliga utrustningen. Jag tycker man inte ska stirra sig blind på energin. Det som är intressant är hur mycket man betalar för den. Vi kan ju bara börja med att fjärrvärmetaxan för 2024 ökar ordentligt i hela sverige. Att då ta bort bergvärmen låter sådär. Det kanske blir ett ypperligt utfall ekonomisk om man kör bergvärme under vintern och låter den vila under sommaren. Men att t ex isolera ledningar låter rimligt, det kostar inget relativt till att byta utrustning.
Men med en sådan liten förening skulle jag kolla på om inte en solcellsanläggning skulle passa på taket. Iom att ni verkar ha varmvattenberedare skulle man kunna få bra avsättning för den producerade elen. Man kommer nog inte upp i några 100MWh i besparing men kanske en tredjedel beroende på förutsättningarna på taket.
Att man föreslår att ändra en massa saker (då man kan sälja saker) kan jag förstå men jag skulle föreslå att i detalj kollar på vad man kan göra med den befintliga utrustningen. Jag tycker man inte ska stirra sig blind på energin. Det som är intressant är hur mycket man betalar för den. Vi kan ju bara börja med att fjärrvärmetaxan för 2024 ökar ordentligt i hela sverige. Att då ta bort bergvärmen låter sådär. Det kanske blir ett ypperligt utfall ekonomisk om man kör bergvärme under vintern och låter den vila under sommaren. Men att t ex isolera ledningar låter rimligt, det kostar inget relativt till att byta utrustning.
J jonaserik skrev:
Ålder på pumpar - kolla hur många timmar de gått. I min fd BRF utredde jag byte av BVP+olja till endast bvp (plus el), ökade från ca 500 m brunn till ca 900 m. Den gamla bvp var "bara" 17 år när vi bytte den men hade gått 100 000 timmar, utan kompressorbyte. Dvs den var "slut" eftersom det framförallt är timmar och inte år.B byback skrev:
Data om hålen får du från SGU, utöver det kan man loda brunnarna.
Vi bytte alla radiatorventiler och gjorde en enkel injustering, samma temperaturfall över alla radiatorer, med det var säkerställt att ingen kortslöt & bvp kunde gå bra, ingen beräkning, inga kv.
I slutändan drog nya systemet lite mindre el än det gamla, trots att de ca 8 m3 olja vi gjorde av med ersattes helt av bvp.
En elektrisk vvb ersattes också av en slingtank utan elpatron.
Ta antingen in en duktig energikonsult eller läs in själva, jag läste in mig själv på allt och räknade, men sen bollade jag lite med en kompis som jobbar på fvb.se, sedan ta in några offerter och be entreprenörerna beskriva hur de dimensionerat.
För oss skiljde det mer än en faktor 2 mellan billigast och dyrast men effekten skiljde också mer än en faktor 2.
Jag valde en av de billigare, ökade dock borrdjup med 10 % och pumpstorlek med 20 % över deras förslag samt ökade elpanna från 21 till 42 kW så att den vid fel på bvp hjälpligt skulle kunna värma huset.
Kolla också med icke-stockholmsfirmor (ex vattentec i eskilstuna), kan bli billigare trots att montörerna bor på hotell.
Kolla också bidrag, jag lyckades få 230 000 från klimatklivet, men det var mycket jobb och räkna för att få det.
Vad har ni för grejer idag? Värmer ni ca 2000 m2 yta? Då borde ni ha 100 kW pump minst och kanske 40 kW elpanna till.
Typ 2000 m borra?
Jag tror ju inte ni ska ersätta befintligt utan kompletteringsborrning.
Alltihop hamnade på ca en miljon, 230 000 i bidrag bort från det och årliga besparingen ca 120 000 kr, dvs återbetalt på 6-7 år, och så blev rubbet i pannrummet nytt, vi återanvände inget för att inte ha en anläggning som är gott-och-blandat. (Det var mycket 1980-och 1990-talsprylar som också byttes)
Redigerat:
Otroligt svår ekvation med många parametrar som är väldigt svårbestämda, särskillt över tid. Fjärrvärme känns spontant som sämsta alternativet - det enda du kan räkna med är att kostnaderna konstant ökar med tid men är väl samtidigt det alternativ som är enklast att estimera kostnaden för i framtiden.
Hur har du möjligheten att styra uppvärmning och varmvatten enligt börspriset? Det är väl där potentialen att spara pengar ligger idag? Jag har en Nibe bergsvärmepump som kan ställas in på att följa elpriset för varmvatten och/eller uppvärmning. Jag är riktigt imponerat hur deras algoritmer fungerar - då elen är billig använder den el annars inte. Nu har jag bara en fritidsbostad att jämföra med, men det blir riktigt snygga grafer då man jämför elförbrukningen mot börspriset. Omöjligt att gissa hur det slår ut ditt fall med en mycket mer komplex elförbrukningsprofil! Här är ett exempel på hur elförbrukning brukar vara jämfört med elpriset de dagar ingen är där och då endast grundbehovet på kyl/frys/ventilation förbrukar el:
EDIT: Med en ännu kraftigare utbyggnad av vindkraften, även till havs, så kommer ju detta att bli en nyckelfaktor bara om några år - eller vi kan väl nog säga att det är en stor faktor redan idag.
Hur har du möjligheten att styra uppvärmning och varmvatten enligt börspriset? Det är väl där potentialen att spara pengar ligger idag? Jag har en Nibe bergsvärmepump som kan ställas in på att följa elpriset för varmvatten och/eller uppvärmning. Jag är riktigt imponerat hur deras algoritmer fungerar - då elen är billig använder den el annars inte. Nu har jag bara en fritidsbostad att jämföra med, men det blir riktigt snygga grafer då man jämför elförbrukningen mot börspriset. Omöjligt att gissa hur det slår ut ditt fall med en mycket mer komplex elförbrukningsprofil! Här är ett exempel på hur elförbrukning brukar vara jämfört med elpriset de dagar ingen är där och då endast grundbehovet på kyl/frys/ventilation förbrukar el:
EDIT: Med en ännu kraftigare utbyggnad av vindkraften, även till havs, så kommer ju detta att bli en nyckelfaktor bara om några år - eller vi kan väl nog säga att det är en stor faktor redan idag.
Dagens ränteläge slår hårt mot bergvärmekalkyler för nyinstallation. Sen beror det förstås på vad fjärrvärmepriset ligger på i aktuellt område. Men att investera över en miljon utan att ha ett bra underlag på vilken kostnadsbesparing investeringen skulle ge känns märkligt. Damma av befintlig utrustning och använd den tills det finns riktiga underlag är mitt råd. Ta även försäljares råd med en nypa salt oavsett om de säljer värmepumpar eller fjärrvärme.