Solfångare ihop med bergvärme?
Hej,
Jag har en bergvärmepumpanläggning (byggd av olika industrikomponenter) och snart en Lesol 750 l tank med 4 kamrörsslingor i ett hus med 330 m2 uppvärmd golvyta. Idag förbrukas 21.000 kWh totalt inklusive hushållsel.
Funderar på att installera solvärmekomplement med vakuumrör för att kunna stänga bergvärmepumpen under sommarhalvåret och ytterligare sänka elförbrukningen. Samt för att inte behöva betala massor med moms på energiskatten!
Idag matar bergvärmepumpen en varmvattenberedare på 120 l i manteln och 180 l i varmvattenberedaren för varmvatten. Via en växelventil kan värmepumpen skifta mellan radiatorkretsen (25-50°C, flytande kondensering) eller varmvattenberedaren (45-55°C).
Men nu har mellanväggen mellan tankarna rostat igenom varför jag beställt 750 l tanken.
Har ni experter några bra råd angående systemlösningen? Ska man använda tekniktanken för både värmeproduktion och varmvattenproduktion? Eller ska man helst ha två skilda tankar för att värmeproduktionen ska kunna ske mot lägsta erforderliga temperatur för bästa COP?
Eller ska man koppla solfångarna till berget som en del anser är enormt bra och andra förkastar helt?
Jag är automationskunnig och kan antagligen designa ett styrsystem själv för att styra det hela på önskat sätt bara man vet vad man ska göra!
Så vad bör man prioritera med solen? Kanske:
1. Producera varmt varmvatten i den övre solslingan om solen lyser tillräckligt och tanken ej är för varm.
2. Producera varmvatten i den undre solslingan om solen lyser sämre eller toppen är varm.
Kanske koppla 120+180 l tanken före första radiatorn efter värmepumpen för att utjämna och minska knäppningarna i värmesystemet.
3. Eftervärma denna tank efter värmepumpen med solenergi om varmvattentanken är "full".
4. Köra ned överskottsenergi i bakken om ingen värme i huset kan lagras eller användas.
Anläggningen styrs idag med en ES3 regulator på radiatorkretsens returledning i förhållande till utetemperaturen.
Tacksam för alla tips!
Johan
Jag har en bergvärmepumpanläggning (byggd av olika industrikomponenter) och snart en Lesol 750 l tank med 4 kamrörsslingor i ett hus med 330 m2 uppvärmd golvyta. Idag förbrukas 21.000 kWh totalt inklusive hushållsel.
Funderar på att installera solvärmekomplement med vakuumrör för att kunna stänga bergvärmepumpen under sommarhalvåret och ytterligare sänka elförbrukningen. Samt för att inte behöva betala massor med moms på energiskatten!
Idag matar bergvärmepumpen en varmvattenberedare på 120 l i manteln och 180 l i varmvattenberedaren för varmvatten. Via en växelventil kan värmepumpen skifta mellan radiatorkretsen (25-50°C, flytande kondensering) eller varmvattenberedaren (45-55°C).
Men nu har mellanväggen mellan tankarna rostat igenom varför jag beställt 750 l tanken.
Har ni experter några bra råd angående systemlösningen? Ska man använda tekniktanken för både värmeproduktion och varmvattenproduktion? Eller ska man helst ha två skilda tankar för att värmeproduktionen ska kunna ske mot lägsta erforderliga temperatur för bästa COP?
Eller ska man koppla solfångarna till berget som en del anser är enormt bra och andra förkastar helt?
Jag är automationskunnig och kan antagligen designa ett styrsystem själv för att styra det hela på önskat sätt bara man vet vad man ska göra!
Så vad bör man prioritera med solen? Kanske:
1. Producera varmt varmvatten i den övre solslingan om solen lyser tillräckligt och tanken ej är för varm.
2. Producera varmvatten i den undre solslingan om solen lyser sämre eller toppen är varm.
Kanske koppla 120+180 l tanken före första radiatorn efter värmepumpen för att utjämna och minska knäppningarna i värmesystemet.
3. Eftervärma denna tank efter värmepumpen med solenergi om varmvattentanken är "full".
4. Köra ned överskottsenergi i bakken om ingen värme i huset kan lagras eller användas.
Anläggningen styrs idag med en ES3 regulator på radiatorkretsens returledning i förhållande till utetemperaturen.
Tacksam för alla tips!
Johan
Jag tycker dina idéer låter ganska rimliga redan. Men är du van att automatisera är du väl också van vid att systematisera, förmodar jag. Det brukar ju vara ganska vaga tankegångar man ska försöka få styr på, från uppdragsgivaren.
Men jag håller med. Jag har bara en solslinga, så det är inte så mycket att välja på där. Det hade varit bättre med två, det har jag sett, men det är ju lätt att vara efterklok. Däremot har jag tre tankar, och möjlighet att värma källaren separat från resten av huset, och självdragsventilation, så lite källarvärme behövs ibland. Jag eldar första året med denna anläggning, så jag håller fortfarande på att upptäcker att "jaså, när det är si och så ska man öppna där och stänga här" osv.
Hade blivit många programändringar om det hade varit automatiserat från början...
Men jag håller med. Jag har bara en solslinga, så det är inte så mycket att välja på där. Det hade varit bättre med två, det har jag sett, men det är ju lätt att vara efterklok. Däremot har jag tre tankar, och möjlighet att värma källaren separat från resten av huset, och självdragsventilation, så lite källarvärme behövs ibland. Jag eldar första året med denna anläggning, så jag håller fortfarande på att upptäcker att "jaså, när det är si och så ska man öppna där och stänga här" osv.
Hade blivit många programändringar om det hade varit automatiserat från början...
Kolla här http://www.solenergiteknik.se/ dom har kopplingsförslag till sol/vp
Tack för ditt svar Anders!apersson850 skrev:
Ja det är ganska svårt att veta själva processen. Ska man t ex göra lite vatten med hög temperatur eller stora mängder med låg temperatur? Det optimala kan ju vara avhängigt av kommande väderlek och varnvattenförbrukning som systemet inte vet något om.
Ska man sätta elstyrda ventiler och temp-givare "överallt" och få full kontroll och flexibilitet? Eller ska man använda traditionella termostatventiler som man har dålig koll på hur de fungerar.
Jag är lite sugen på att koppla in "allt" till ett PLC men vet inte om jag har tid att någonsin få det helt färdigt ...
Förresten, vad anser du om vakuumrören? Skiljer det mycket i kvalitet mellan olika? De flesta ser ut att komma från Kina i alla fall oavsett om de har SP provats eller ej. Eller tror du att fabrikanterna ökar standarden om de ska klara SP:s provning?
Nu finns det en del vakuumrör som importeras och är så billiga att de fortfarande är lönsamma även om man missar bidraget på 7500 kr. Är det någon här som har jämfört de olika vakuumpanelerna?
Hälsningar från nordligaste Skåne /Johan
Jag har själv funderat på denna kombination i en ny anläggning. Du verkar ha bra koll, så jag kan kanske inte tillföra så mycket, men jag har dragit ett par slutsatser:
Lönsamheten av investeringen i sol ökar om du har
-ett stort objekt med mycket tappvatten. Uppvärmingsbehovet är ju inte så stort på solsäsongen. En storfamilj med flera tonåringar och en pool är väl lönsammast tänkbara.
-en dålig energibrunn. Om du har ett bra hål har du sannolikt ett stort vattenflöde genom hålet. Om du försöker återladda berget med sol så kommer värmen bara att ledas bort. Ett hål med ingen eller liten genomströmning kan däremot tillgodgöra sig överskottsvärmen och radiaklt öka COP-n för anläggningen
Lycka till!
Lönsamheten av investeringen i sol ökar om du har
-ett stort objekt med mycket tappvatten. Uppvärmingsbehovet är ju inte så stort på solsäsongen. En storfamilj med flera tonåringar och en pool är väl lönsammast tänkbara.
-en dålig energibrunn. Om du har ett bra hål har du sannolikt ett stort vattenflöde genom hålet. Om du försöker återladda berget med sol så kommer värmen bara att ledas bort. Ett hål med ingen eller liten genomströmning kan däremot tillgodgöra sig överskottsvärmen och radiaklt öka COP-n för anläggningen
Lycka till!
Hej Johan och tack för svaret.
Nej, tyvärr ingen pool ännu även om förra fastighetsägaren fick bygglov att bygga ut huset för inomhuspool (tror jag). Det är bara fyra personer i hushållet så vi använder inte extremt med varmvatten.
Jag anser att Sverige borde kunna klara sig utan kärnkraft om alla sparade hälften förbrukad elenergi. Och på många ställen kan man faktiskt halvera förbrukningen.
Jag har börjat med mitt hus. Förra ägaren förbrukade ca 30.500 kWh/år.
Jag byggde om värmepumpsanläggningen till flytande kondensering och införde reglersystem typ ES3 istället för manuell shunt. Och så sänkte vi nog temperaturen lite och undviker att starta elkassetten. Så sjönk förbrukningen till 18.000 kWh inklusive hushållsel. Nu har vi firma i fastigheten så vi är där hela dagarna och har fått två ungar så nu har elförbrukningen kommit upp i ca 21.000 kWh. Mitt mål är att komma ned till 15.500 kWh. I så fall behöver inget kärnavfall bildas pga oss!
Energibrunnen borde kunna förbättras. På senvintern är det minusgrader i det upphämtade vattnet eftersom det fryser på kollektorslangens utsida. Fast i i vinter behövde jag aldrig starta elpatronen en enda gång trots att vintern var rekordlång med rekordmycket snö var det aldrig särskilt kallt. Om det är under -10° så orkar bergvärmen med dåligt om det varar ett par dygn.
Hur tar man reda på om det är grundvattenströmning i berget? Det där med att återladda berget verkar det finnas mycket delade meningar om. En rapport som finns på nätet från LTH fastslog att styrningen måste vara bra utförd annars förlorar man mer på att driva pumparna än vad man senare tjänar ...
Ja, det är många saker att ta hänsyn till. En sak är klar, man kan alltid göra det bättre! /Johan
Nej, tyvärr ingen pool ännu även om förra fastighetsägaren fick bygglov att bygga ut huset för inomhuspool (tror jag). Det är bara fyra personer i hushållet så vi använder inte extremt med varmvatten.
Jag anser att Sverige borde kunna klara sig utan kärnkraft om alla sparade hälften förbrukad elenergi. Och på många ställen kan man faktiskt halvera förbrukningen.
Jag har börjat med mitt hus. Förra ägaren förbrukade ca 30.500 kWh/år.
Jag byggde om värmepumpsanläggningen till flytande kondensering och införde reglersystem typ ES3 istället för manuell shunt. Och så sänkte vi nog temperaturen lite och undviker att starta elkassetten. Så sjönk förbrukningen till 18.000 kWh inklusive hushållsel. Nu har vi firma i fastigheten så vi är där hela dagarna och har fått två ungar så nu har elförbrukningen kommit upp i ca 21.000 kWh. Mitt mål är att komma ned till 15.500 kWh. I så fall behöver inget kärnavfall bildas pga oss!
Energibrunnen borde kunna förbättras. På senvintern är det minusgrader i det upphämtade vattnet eftersom det fryser på kollektorslangens utsida. Fast i i vinter behövde jag aldrig starta elpatronen en enda gång trots att vintern var rekordlång med rekordmycket snö var det aldrig särskilt kallt. Om det är under -10° så orkar bergvärmen med dåligt om det varar ett par dygn.
Hur tar man reda på om det är grundvattenströmning i berget? Det där med att återladda berget verkar det finnas mycket delade meningar om. En rapport som finns på nätet från LTH fastslog att styrningen måste vara bra utförd annars förlorar man mer på att driva pumparna än vad man senare tjänar ...
Ja, det är många saker att ta hänsyn till. En sak är klar, man kan alltid göra det bättre! /Johan
Lönsamheten jag pratatde om är den rent finansiella, med de energipriser vi har idag. Andra lönsamheter (att skippa k-kraft kan ju vara en sådan), liksom den egna gissningen om vart energipriserna tar vägen kan skapa egna förutsättningar. Jag baserar mina funderingar på att det finsn värden bortom insparad energikostnad. Dvs jag kan tänka mig att betala lite mer per kWh för att sova bättre om några år och säga att jag gjorde i alla fall vad jag kunde. Dessutom tror jag att energipriserna kommer att sticka iväg under de närmaste tioårsperioden.
När det gäller det där med hur mycket crikulationspumpen (mellan brunn och solpanel) tar, så har jag också hört/läst detta. Liksom påståenden om att det är en försumbar kostnad. Vet inte exakt hur anläggningen som man pratar om är konfigurerad, men om cirkpumpen går året om eller bara då det finns mycket överskottsvärme kanske kan ha betydelse. Möjligen kan man sätta en styrning på cirkpumpen så att den bara värmer tanken farm till en viss (hög) tröskelteperatur, då värmen istället också leds ned i berget. Återigen borde även bvattenföringen ha betydelse.
Jag har själv försökt få svar på hur man tar rätt på hur bra brunn man har. Jag brukar få svar i stil med "ja, det märker man" utan vidare detaljer. Det rakaste svaret hittills var en röris som hade tumregeln tre dagar, tre veckor och tre år efter start av hålet. Tre dagar efter start får man ett utgångsvärde, som kanske kan vara sådär 7 grader. Efter tre veckor har man en temperatur som är något lägre. Om man har bra vattenföring så sjunker temperaturen inte så mycket efter tre år. Vidare menade han att ett bra hål ger tre grader. Frysgrader är inget bra hål. Hur mycket av detta som var hans hemsnickrade syn på saken och hur mycket som var på riktigt, kan jag inte bedöma.
När det gäller det där med hur mycket crikulationspumpen (mellan brunn och solpanel) tar, så har jag också hört/läst detta. Liksom påståenden om att det är en försumbar kostnad. Vet inte exakt hur anläggningen som man pratar om är konfigurerad, men om cirkpumpen går året om eller bara då det finns mycket överskottsvärme kanske kan ha betydelse. Möjligen kan man sätta en styrning på cirkpumpen så att den bara värmer tanken farm till en viss (hög) tröskelteperatur, då värmen istället också leds ned i berget. Återigen borde även bvattenföringen ha betydelse.
Jag har själv försökt få svar på hur man tar rätt på hur bra brunn man har. Jag brukar få svar i stil med "ja, det märker man" utan vidare detaljer. Det rakaste svaret hittills var en röris som hade tumregeln tre dagar, tre veckor och tre år efter start av hålet. Tre dagar efter start får man ett utgångsvärde, som kanske kan vara sådär 7 grader. Efter tre veckor har man en temperatur som är något lägre. Om man har bra vattenföring så sjunker temperaturen inte så mycket efter tre år. Vidare menade han att ett bra hål ger tre grader. Frysgrader är inget bra hål. Hur mycket av detta som var hans hemsnickrade syn på saken och hur mycket som var på riktigt, kan jag inte bedöma.
Om vi nu antar att han har gedigen erfarenhet av bergvärme, kan det mycket väl vara en förvärvad kunskap, som är klart vederhäftig.