AkutLumbago: "återstår 13000kr till uppvärmning och försäkring."
Jag vet inte vad ni har för försäkringsbolag, men en fullvärdesförsäkrad villa i de här prisklasserna, med lösöre, brukar kosta ganska många tusenlappar att försäkra. Själv betalar jag c:a 7500kr/år.
Återstår värme för 500kr/månad, och då får man duscha kallt, och ha många yllekoftor på sig.
Även om du kan leda i bevis att dina millimeteruträkningar är korrekta, så är det väldigt få människor som klarar av att leva ett så korrekt millimeteruträknat liv som det kräver. Ett liv som inte skall fyllas av ideliga ekonomiska besvikelser kräver att man har lite marginaler från början.
Jag vill inte skrämma någon, men heller inte mana på någon till att ta sig vatten över huvudet, där man sedan sitter utan hus, därför att det sålts billigt på exekutiv auktion, men man har kvar hundratusentals kronor i skulder.
Jag vet inte vad ni har för försäkringsbolag, men en fullvärdesförsäkrad villa i de här prisklasserna, med lösöre, brukar kosta ganska många tusenlappar att försäkra. Själv betalar jag c:a 7500kr/år.
Återstår värme för 500kr/månad, och då får man duscha kallt, och ha många yllekoftor på sig.
Även om du kan leda i bevis att dina millimeteruträkningar är korrekta, så är det väldigt få människor som klarar av att leva ett så korrekt millimeteruträknat liv som det kräver. Ett liv som inte skall fyllas av ideliga ekonomiska besvikelser kräver att man har lite marginaler från början.
Jag vill inte skrämma någon, men heller inte mana på någon till att ta sig vatten över huvudet, där man sedan sitter utan hus, därför att det sålts billigt på exekutiv auktion, men man har kvar hundratusentals kronor i skulder.
Man kan antingen räkna med hög inflation, eller låga räntor. Däremot kommer vi garanterat inte att ha en inflation som på 70-talet när lånen åts upp av inflationen samtidigt som vi har 4-5% bankränta som idag. Du får välja - antingen äta kakan eller ha den kvar!AkutLumbago skrev:
Med 1% inflation skulle det ta 70 år för inflationen att äta upp halva huslånet.
ErikL,
jag räknar med en inflation på 2 till 3%. Och det med ett ränteläge som idag.
Det är väl där vi ligger nu?
En av två saker kan ju hända när det gäller räntan /inflationen.
Båda stiger och därmed äter inflationen upp lånen.
Båda sjunker, vilket leder till lägre räntekostnader.
Vilket som så är den som äger sitt eget hus en vinnare.
Swetrot, 7500kr i försäkring?
Låt mig gissa, du har 300kvm boyta, dubbelgarage, pool samt lösöre på 2millar?
Samt bor i Stockholm?
jag räknar med en inflation på 2 till 3%. Och det med ett ränteläge som idag.
Det är väl där vi ligger nu?
En av två saker kan ju hända när det gäller räntan /inflationen.
Båda stiger och därmed äter inflationen upp lånen.
Båda sjunker, vilket leder till lägre räntekostnader.
Vilket som så är den som äger sitt eget hus en vinnare.
Swetrot, 7500kr i försäkring?
Låt mig gissa, du har 300kvm boyta, dubbelgarage, pool samt lösöre på 2millar?
Samt bor i Stockholm?
Man kan ju räkna hur man vill när det gäller detta. Huvudsaken är, enligt mig, att den som gör kalkylen försöker att vara så ärlig mot sig själv som möjligt och hellre då "salta" kostnader och utgifter och bli glatt överaskad än tvärt om.
Så gjorde vi och det känns väldigt bra i efterhand.
Så gjorde vi och det känns väldigt bra i efterhand.
Oj, detta är ett känsligt ämne med många bestämda åsikter. Det är väl knappt att jag vågar säga något, men jag vill ändå bidra lite 
1. Det är inte rimligt att räkna räntekostnaden utan att ta in skattereduktionen i kalkylen. Oavsett om man jämkar eller ej så är det inte en kostnad. Om man inte jämkar och ser det som ett sparande, så ska det ligga på sparandebudgeten, inte på bolåneränte-budgeten. När ni beräknar inkomsterna, struntar ni med att räkna in skatten då också?
2. Det är rimligt att räkna med viss inflation när man lägger upp amorteringsplan för huset. Riksbankens inflationsmål är 2% och detta är rimligt att räkna med ett utfall någorlunda nära detta på lång sikt.
Låt säga att man lånar 2 miljoner och köper ett hus för 2,5 miljoner och alltså har belånat huset till 80%. Låt oss vidare anta att man är 30 år gammal och att man vill ha möjligheten att gå i pension när man är 60 år (även om man kanske tror att man vill jobba till 65 eller längre). När man är 60 år vill man då ha amorterat ner lånet till 1 miljon kronor i dagens penningvärde, det vill säga till 40% av det inflationsjusterade inköpspriset.
Med 2% inflation kommer lånet om 30 år, om man inte amorterar alls, vara värt ca 1,1 miljoner i 2007 års penningvärde. Man behöver alltså också amortera lite på lånet utöver det man amorterar via räntan (en del av räntan är inflations-kompensation och alltså ett tvångssparande), för att nå sitt mål. Närmare bestämt behöver man amortera ca 0,33% av beloppet varje år för att uppnå målet, vid normal inflation. Det betyder att man första året amorterar 6600 kr, det vill säga 550 kr per månad.
I dagsläget skulle jag nog vilja räkna med att man ska klara av en ränta på 7% under ett till två år, men att man på sikt inte behöver klara mer än inflationen + 3 procentenheter.
Givetvis bör man i sin totalbudget också räkna med drift och reparationskostnader och var dessa hamnar beror på husspecifika egenskaper, som hur man värmer huset och i vilket skick det är.
Låneutgiften för de 2 miljoner i lån jag nämnde ovan, med en amortering som trycker ner lånet till 1 miljons värde i dagens penningvärde på 30 år, blir vid 7% ränta, 8717 kr, inklusive amortering.
Swetrot: 7500 i försäkring för dig som bor i Norrland, det låter otroligt dyrt?
1. Det är inte rimligt att räkna räntekostnaden utan att ta in skattereduktionen i kalkylen. Oavsett om man jämkar eller ej så är det inte en kostnad. Om man inte jämkar och ser det som ett sparande, så ska det ligga på sparandebudgeten, inte på bolåneränte-budgeten. När ni beräknar inkomsterna, struntar ni med att räkna in skatten då också?
2. Det är rimligt att räkna med viss inflation när man lägger upp amorteringsplan för huset. Riksbankens inflationsmål är 2% och detta är rimligt att räkna med ett utfall någorlunda nära detta på lång sikt.
Låt säga att man lånar 2 miljoner och köper ett hus för 2,5 miljoner och alltså har belånat huset till 80%. Låt oss vidare anta att man är 30 år gammal och att man vill ha möjligheten att gå i pension när man är 60 år (även om man kanske tror att man vill jobba till 65 eller längre). När man är 60 år vill man då ha amorterat ner lånet till 1 miljon kronor i dagens penningvärde, det vill säga till 40% av det inflationsjusterade inköpspriset.
Med 2% inflation kommer lånet om 30 år, om man inte amorterar alls, vara värt ca 1,1 miljoner i 2007 års penningvärde. Man behöver alltså också amortera lite på lånet utöver det man amorterar via räntan (en del av räntan är inflations-kompensation och alltså ett tvångssparande), för att nå sitt mål. Närmare bestämt behöver man amortera ca 0,33% av beloppet varje år för att uppnå målet, vid normal inflation. Det betyder att man första året amorterar 6600 kr, det vill säga 550 kr per månad.
I dagsläget skulle jag nog vilja räkna med att man ska klara av en ränta på 7% under ett till två år, men att man på sikt inte behöver klara mer än inflationen + 3 procentenheter.
Givetvis bör man i sin totalbudget också räkna med drift och reparationskostnader och var dessa hamnar beror på husspecifika egenskaper, som hur man värmer huset och i vilket skick det är.
Låneutgiften för de 2 miljoner i lån jag nämnde ovan, med en amortering som trycker ner lånet till 1 miljons värde i dagens penningvärde på 30 år, blir vid 7% ränta, 8717 kr, inklusive amortering.
Swetrot: 7500 i försäkring för dig som bor i Norrland, det låter otroligt dyrt?
Ordain,
håller med ditt inlägg till nästan 100%.
Jag tycker nämligen du räknar inflationens inverkan på lånevärdet åt fel håll(tid).
Anser det mer rimlig att räkna fram hur lång tid det tar innan inflationen har gjort så att de 2millar i dagens penningvärde motsvarar 4millar i framtiden.
Dvs räkna som ett rent sparandekonto med 2% ränta.
Då tar det nästan exakt 35år innan dagens 2millar kommer motsvara 4millar.
Då räknar jag med 2% inflation, vilket kommer motsvara en rörlig ränta på cirka 5%. Detta är ett rimligt antagande.
Men i vilket fall,blir räntan högre så räntekostnaderna ökar så har man igen det på att inflationen snabbare äter upp lånet.
Sjunker inflationen så det tar längre tid för den att äta upp lånet så får man minskade räntekostnader.
Alla scenarion så vinner den som äger sitt egna hem.
Undantaget är om det blir deflation, då sätts de flesta regler ur spel på penningmarknaden.
Så rådet till trådskaparen är att bygga i ett attraktivt område. Det är det viktigaste.
håller med ditt inlägg till nästan 100%.
Jag tycker nämligen du räknar inflationens inverkan på lånevärdet åt fel håll(tid).
Anser det mer rimlig att räkna fram hur lång tid det tar innan inflationen har gjort så att de 2millar i dagens penningvärde motsvarar 4millar i framtiden.
Dvs räkna som ett rent sparandekonto med 2% ränta.
Då tar det nästan exakt 35år innan dagens 2millar kommer motsvara 4millar.
Då räknar jag med 2% inflation, vilket kommer motsvara en rörlig ränta på cirka 5%. Detta är ett rimligt antagande.
Men i vilket fall,blir räntan högre så räntekostnaderna ökar så har man igen det på att inflationen snabbare äter upp lånet.
Sjunker inflationen så det tar längre tid för den att äta upp lånet så får man minskade räntekostnader.
Alla scenarion så vinner den som äger sitt egna hem.
Undantaget är om det blir deflation, då sätts de flesta regler ur spel på penningmarknaden.
Så rådet till trådskaparen är att bygga i ett attraktivt område. Det är det viktigaste.
Hoppas att du bara menar själva kostanden för boendet, för det är inte många som bor i villa idag som skulle klara sig på bara en lön. De flesta har som sagt fasta kostnader som motsvara minst den ena lönen, och därefter så skall man leva månaden ut också.anton_holton@hotma skrev:
Jag håller med alla läsare som tycker att det är bättre att salta räkningarn lite än att tro att man kan komma billigare undan. Vi har lån på 1.9 Miljoner och har "fasta" utgifter i månaden på ca: 23.000
(inkl räntor och amortering (3.000)). Utöver dessa utgifter så tillkommer Mat och Kläder och nöjen. F-n man betalar ju mer än 2.000 i månaden bara i försäkringar, och 2.000 i månaden på dagis avgifter. Det är rätt enkelt att "glömma" många utgifter när man gör en budget för att se om man har råd med drömhuset. Vi skulle enligt banken kunna få lånat 3.8 Miljoner och gissa om jag är glad att vi inte gjorde det och köpte det huset, då hade man suttit och vänt på varenda krona i slutet av månaden. Det är betydligt roligare att se att det finns pengar kvar när lönen kommer än att de varit slut i 2-3 dagar.Så slutsatsen är helt enkelt, att den budget ni gör med banken inte kommer att hålla i det långa loppet, speciellt inte om man inte redan har barn, för de kommer oftast och de är inte billiga i drift
- M
Mitt intryck är att de kalkylerna man får på banken är bra, men det kanske beror på vilken bank man har vänt sig till? Vår bankman räknade med mer luft i budgeten än standardsiffrorna, han tyckte att man skulle ha ett par tre tusen över utöver bankens standardberäkning t.ex. och vi har följt hans råd.
Hur mkt ni får låna beror bl.a på var ni ska köpa hus, i Sth får man betydligt högre lånelöfte än i Norrland, t.ex. (bostad i Sth = större säkerhet för banken). Sen spelar det även roll hur mkt man kan lägga i insats efter att man har betalat för lagfart och pantbrev (som lätt landar på strax under 100 000).
Vi bor i en mellanstor stad på V-kusten, tjänar ungefär som ni men har inga lån och har ett barn. Våra lånelöften senaste halvåret har legat på på 2,7 om vi lägger 100 000 i insats och 3,1 om vi lägger 200 000.
Hur mkt ni får låna beror bl.a på var ni ska köpa hus, i Sth får man betydligt högre lånelöfte än i Norrland, t.ex. (bostad i Sth = större säkerhet för banken). Sen spelar det även roll hur mkt man kan lägga i insats efter att man har betalat för lagfart och pantbrev (som lätt landar på strax under 100 000).
Vi bor i en mellanstor stad på V-kusten, tjänar ungefär som ni men har inga lån och har ett barn. Våra lånelöften senaste halvåret har legat på på 2,7 om vi lägger 100 000 i insats och 3,1 om vi lägger 200 000.
Tycker man ska låna så mycket så man känner sig bekväm. Tror ej man ska hålla på och ha för mycket hängslen och livremmar, som någon skrev ovan att man ska klara sig på en lön och då den minsta. Då kommer man aldrig få något man vill ha, dessutom är det ju så att bankerna har sina egna säkerhetssystem lösen av lån om man dör eller hjälp vid arbetslöshet.
Jag tror vår bank räknade att det skulle vara 5.000 per vuxen och 2.500 per barn över efter man betalt huskostnaden, och det är alldeles för lite, då sitter man och vänder och vrider på pengarna i slutet av månaden. Det är riktigt många kostnader som skall täckas av de pengarna.Cyphera skrev:
- M
Antar att du tänker på låneskydds-försäkringar som låntagaren frivilligt betalar, annars lär bankens säkerhetssystem heta "exekutiv auktion"bumpaberra skrev:
Problemet med låneskydd är att det oftast bara täcker rena olycksfall och inte de absolut vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning som graviditet, utbrändhet, psykiska sjukdom, etc. Det brukar dessutom upphöra efter ett år, så det är snarast att se som en omställningsförsäkring medan man byter till ett billigare boende.
Att tänka på är också att de extra "försäkringspengarna" ofta är rejält dyrt och att det ofta kan var billigare med en livförsäkring och en sjuk- och olycksfallsförsäkring med tillräckligt ersättningsbelopp - värt att kolla upp iafErikL skrev:Antar att du tänker på låneskydds-försäkringar som låntagaren frivilligt betalar, annars lär bankens säkerhetssystem heta "exekutiv auktion"
Problemet med låneskydd är att det oftast bara täcker rena olycksfall och inte de absolut vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning som graviditet, utbrändhet, psykiska sjukdom, etc. Det brukar dessutom upphöra efter ett år, så det är snarast att se som en omställningsförsäkring medan man byter till ett billigare boende.
Däremot brukar inte försäkringen upphöra efter ett år (om man inte fått det som "prova på gratis") - utan så länge du betalar premien gäller den - men premien kan innebära många tiondelar "extraränta" på lånebeloppet - det blir mkt pengar på ett miljonlån...
/K
Kanske lite slarvigt uttryckt av mig. Vad jag menade var att flera av försäkringarna bara betalar ut _ersättning_ under högst ett år när de väl faller ut.klaskarlsson skrev:
Så de där fina orden om "trygghet" och "skydd" är i praktiken inte värda så mycket - om man har räntor på t.ex. 5000kr i månaden är det totala värdet då bara 60000kr. Ytterliggare en sak som gör att det bara fungerar som omställning!