Bärighet för bjälklag
Hej, det drar ihop sig till vår köksrenovering, vilken också drar med sig att tre väggar ska rivas. Vi bor i en funkiskåk. Jag har enligt ritningen och tekniska beskrivningen klurar ut att bjälklaget mellan våningarna är 2" 7" och ligger med cc 50cm tvärs över huset. Det finns en hjärtvägg som går från gavel till gavel. Denna ska vi dock inte röra utan de väggar vi tänker riva är på ena sidan om denna vägg.. Bjälklaget, enligt ovan, kommer alltså löpa 4-4,5 meter mellan hjärtväggen och ytterväggen. Hur mycket bärighet har det egentligen? Vi har ett litet badrum på kanske 1,5x1,5 meter med gjutet golv och badkar ovanför. Detta badrum befinner sig i hörnet mellan gaveln på huset och hjärtväggen så det kanske avlastar rätt mycket. Men frågan är alltså om bjälklaget bär så det räcker?
Enligt Boverkets Konstruktionsregler får en 45x145 ha en maximal fri längd på ca 2,3 meter resp. ca 2,7 meter, beroende på om den är en K12 eller K24. Detta avser en bjälke med upplag i vardera ände.
Om dina bjälkar sträcker sig från vägg till vägg med ett upplag på mitten så är den maximala fria längden ca 4,4 meter resp. ca 4,6 meter.
Båda exemplen avser ett bjälklag på cc600 med en limmad 22 mm spånskiva som stombeklädnad.
Om dina bjälkar sträcker sig från vägg till vägg med ett upplag på mitten så är den maximala fria längden ca 4,4 meter resp. ca 4,6 meter.
Båda exemplen avser ett bjälklag på cc600 med en limmad 22 mm spånskiva som stombeklädnad.
Okej, det är ju alltså så som du skriver, från yttervägg till yttervägg med hjärtväggen i mitten. och avståndet tror jag är 4,20 (utan att plocka fram tumstocken igen). cc kan vara 600 eller så är mitt ögonmått åt fanders. Så här står det i beskrivningen till ritningen (från -42)ACME skrev:
"Ytterväggar av ett lag 2" samt ett lag 1½" spontad plank
Innerväggar av ett lag 2" spontad plank samt 1" utfyllnad, 1" råspont, samt åt båda sidor masonit
Andra bottens bjälklag 3x8" med blindbotten och papp samt 2x5 till ljudisolerande bjälklag
Vindsbjälklaget 2½x7"
Valv gjutes över hela källaren som korsarmeras
Ytterklädsel papp 1" spontade bräder samt patentläkt"
Så jag ljög nog, "andra bottens bjälklag" måste ju vara mellan våningarna,då är det ju till och med 3 tum 8 ?
Vad är bärigheten för en sådan konstruktion då?ACME skrev:
Det jag funderar över är ju att om det är rätt mått enligt boverkets regler så ska det ju bära upp allting, men frågan är ju hur MYCKET det bär upp? Tänkte just på badrummet som ligger på övervåningen med det gjutna golvet osv
Hur många kg din konstruktion kan bära är jag inte rätt man att svara på och jag gissar att en konstruktör behöver lite mer info för att kunna räkna på det. T.ex. hur stombeklädnaden ser ut och är infäst, och hur eventuella håltagningar och avväxlingar är utförda.
Siffrorna ovan har jag fått ur en lathund som Svenskt Trä har gett ut i pocketformat. Du kan registrera dig på http://www.traguiden.se/TGtemplates/TGLogin.aspx?id=144 och få tillgång till liknande tabeller, men jag tror inte att du hittar några uppgifter på tretumsvirke. Bredden påverkar inte styrkan hos en regel särskilt mycket -det är höjden som är avgörande. Jag har fått höra att man i en hållfasthetsberäkning endast räknar med breddmåttet en gång, men tre gånger med höjdmåttet.
Siffrorna ovan har jag fått ur en lathund som Svenskt Trä har gett ut i pocketformat. Du kan registrera dig på http://www.traguiden.se/TGtemplates/TGLogin.aspx?id=144 och få tillgång till liknande tabeller, men jag tror inte att du hittar några uppgifter på tretumsvirke. Bredden påverkar inte styrkan hos en regel särskilt mycket -det är höjden som är avgörande. Jag har fått höra att man i en hållfasthetsberäkning endast räknar med breddmåttet en gång, men tre gånger med höjdmåttet.
Så en 3x8" med upplag på mitten där längden från upplaget till ytterväggen är 4,2 meter borde utan några som helst problem klara av att hålla uppe ett badrum på 1,5x1,5 meter med gjutet golv och badkar? Badrummet är placerat i hörnet mellan upplaget och ytterväggen så det står ju inte mitt på ytan heller för den delenanaitis skrev:
Hur har du det med hållfen?jon_h skrev:
Glömt formlerna?
Böjmotstånd : W=b*h*h/6 (har glömt hur jag ska skriva kvadrat och kubbeteckningarna)
Tröghetsmoment I= b*h*h*h/12
dvs bredden i första potens i bägge formlerna.
Jag har nog aldrig läst formlerna. Men de hållfasthetstabeller jag läst visar inte detta. Till exempel är inte skillnaden mellan c/c 600 och c/c 300 särskilt stor när det gäller böjstyvhet, vilket ju exakt motsvarar att dubbla bredden på bjälken.
Sedan vet jag inte om böjmotstånd är det samma som böjstyvhet? Det jag pratar om är nedböjning vid en viss punktlast.
Edit: Men om dina formler stämmer har jag naturligtvis fel. (fast ska det inte vara en parentes före divisionstecknet?)
Sedan vet jag inte om böjmotstånd är det samma som böjstyvhet? Det jag pratar om är nedböjning vid en viss punktlast.
Edit: Men om dina formler stämmer har jag naturligtvis fel. (fast ska det inte vara en parentes före divisionstecknet?)
Då skulle jag rekommendera en studie!
Böjmotstånd är den storhet som påverkar hållfastheten, dvs de spänningar som lasten ger upphov till.
Tröghetsmomentet påverkar styvheten, dvs nedböjningen.
PS
Parenteser är inte nödvändiga i uttryck där det bara handlar om multiplikation o division.
DS
Böjmotstånd är den storhet som påverkar hållfastheten, dvs de spänningar som lasten ger upphov till.
Tröghetsmomentet påverkar styvheten, dvs nedböjningen.
PS
Parenteser är inte nödvändiga i uttryck där det bara handlar om multiplikation o division.
DS
Ska läsa på lite vid tillfälle.