Men samtidigt kan ju hantverkaren gjort en deal, och köpt saker väldigt billigt. Därför menar jag att även annars inte kan fungera så. Hantverkaren ska skriva hur mycket han vill ha för en köpt tjänst, eller vara. Sen är det upp till dig, som kund att avgöra om det är skäligt. Om det inte är skäligt, eller mycket mer än vad det brukar kosta. Då först är det upp till hanverkaren att påvisa varför han vill ha så mycket betalt.H hempularen skrev:
Ja i princip är det så, men om man avtalat ett upplägg med påslag på tjänster/varor som köps in så kommer man närmare ett upplägg när man kan behöva visa vad man betalat. I normalläget behöver du givetvis inte göra det.A AG A skrev:
Är det inget han säljer? Det är svårt att svara korrekt om man inte har alla detaljer.N NorrRomme skrev:
Om snickaren debiterar dig för sugbilen är det ju en tjänst han säljer (men han levererar den inte).
Vad har ni avtalat om priser, påslag osv? Skiljer sig slutpriset mot vad ni pratat om från början? Har du fått ett uppskattat pris?
Absolut, det jag skrev gäller när inköpspriset ligger till grund för avtalat pris.MathiasS skrev:
Men om man vill hålla inköpspriset hemligt och samtidigt meddelar att inköpspriset + 10% är 11 000 kr är man ju antingen en stolle eller en bedragare.
Hur är ditt svar egentligen?H Hans G2 skrev:
Alla företag och privatpersoner har ju rätt till att hålla förtjänsten konfidentiell och uppkomsten av den om det inte finns ett avtal om parterningavtal där pålägg gör på entreprenad fakturan.
Så i ett oavtalat fall så skall det ju bara styrkas att rätt material har använts i rätt mängd och på rätt sätt. Sedan uppkommer avtal om ändring tillägg och vad som är sagt under gång som naturligtvis ofta bara är muntligt för att det skall vara käckt eller något och det inte finns skriftligt på.
Det är hantverkarens skyldighet att styrka att priset är skäligt.Alfredo skrev:
När man inte avtalat om priset säger man i 36 § Konsumenttjänstlagen att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.
Vidare stadgas i 40 § ktjl att företag är skyldiga att specificera sina fakturor om konsumenten begär det. Specificeringen ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning.
Med det sagt så måste hantverkaren inte visa upp fakturan. Men han behöver då på annat sätt visa att det är skäligt nu när det ifrågasätts.
En enkel lösning är ju att bifoga fakturan. Men han skulle exempelvis kunna visa upp offerter från andra för samma tjänst, ev. ramavtal han har med sin leverantör, ev. offentliga listpriser eller någon annan kreativ lösning. Men då tid är pengar bifogar de flesta bara fakturan och så är det klart.
Alternativt kan TS betala det han tycker är skäligt, exempelvis vad han själv fått pris på för samma tjänst + adminpåslag på 8-14% om ni inte hantverkaren kan styrka sitt yrkande.
Fast det löser inget då detta inte styrker att priset är skäligt. Vad snickaren betalat för spånsugbilen har ingen självklar koppling till vad han skäligen kan debitera för den.H Hans G2 skrev:
Går ju att prova en fuling och ringa direkt till firman med spånsugbilen och fråga rakt ut. antingen får man ett ärligt svar eller så får man dålig undanflykt eller ett tvärnej. inte mycket att förlora på det
Men ska man betala faktiskt pris ofta med ett påslag så är det klart att underlaget lär med för att bevisa vad som betalats. men det går ju att köra en faktura som visas för dig och som sen makuleras och en billigare faktura redovisas.. eller som bygghandeln gjort i årtionden med olika cashback system
Men ska man betala faktiskt pris ofta med ett påslag så är det klart att underlaget lär med för att bevisa vad som betalats. men det går ju att köra en faktura som visas för dig och som sen makuleras och en billigare faktura redovisas.. eller som bygghandeln gjort i årtionden med olika cashback system
Det är med stor sannolikhet skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster om det är vad snickaren betalat. Så det löser ju problemet.
Om snickaren däremot vill ha mer så får han istället visa att det är skäligt på ett rimligt sätt. Men då tid är pengar är det nog mer lönsamt att debitera faktisk kostnad med påslag och istället göra ett jobb till istället för att tjafsa med sina kunder. Fast det förutsätter att man har kunder...
Jag försöker förtydliga min förra kommentar.H Hans G2 skrev:
Precis som du skriver ska priset vara skäligt, vilket lagen definierar som "vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.".
Om priset är skäligt har dock inte nödvändigtvis speciellt mycket att göra med vad näringsidkaren själv betalat för varan/tjänsten. Om näringsidkaren lyckats "fynda" och köpt in något rejält billigt kan priset vara skäligt även om påslaget i procent är rejält.
På motsvarande sätt kan ett pris vara oskäligt högt även utan minsta påslag om näringsidkarens själv köper in något till alldeles för högt (oskäligt) pris.
Med detta vill jag ha sagt att en näringsidkare inte kan visa att ett pris är skäligt enbart genom att visa upp sin inköpsfaktura då det inte är "procentsatsen" på ett eventuellt påslag som avgör skälighet.
Och som jag ser det bevisar detta inte att priset är skäligt och är därmed ingen lösning.H Hans G2 skrev: