Woods ds28f, kompressorproblem?
Finns det någon som kan hjälpa mig förstå vad som hänt min luftavfuktare? Ett missljud har uppstått som verkar relaterat till att kompressorn går igång, men jag kan såklart ha fel.
troligtvis har en av fjädrarna i kompressorn gått av, har du tappat eller vält den?Olle B skrev:
Ej tappat eller vält men min 1-åriga son lyckades ställa fläktreglaget mellan de två lägena. Efter detta uppstod missljudet. Jag undrar om det inneburit att avfuktaren varit igång utan fläkt? Kan det ha påverkat kompressorn tro?electroluxaren skrev:
svårt att tänka mig det, skulle iofs kunna innebära att kompressorn skulle fått vätskeslag och en ventil rykt
Som första svaret säger så verkar någon eller flera av kompressors fjädrar gått av. Det är inget i kompressorn som du kan byta då det är igensvetsat i tryckkärlsklass.
Tror inte något mellanläge på inställningar är orsak till detta då detta är ett rent mekaniskt problem, som att den ramlat från en bord eller stol och dunsat hårt i backen är en gissning varför det blivit fjäderbrott - men det kan också vara en utmattningsbrott pga. härdfel på någon eller flera fjädrar..
byte själv? - först titta vad en utbyteskompressor kostar, tror att en ny wood ligger i samma prisklass...
Insisterar du att reparera - har du vakumpump, rörkap, - kunna fylla systemet med syrefri skyddgas (kväve, argon eller mer tveksamt koldioxid) innan arbete med hårdlödning, helst acetylensvets med ren syre för hårdlödning (med mappgasbrännare är det svårt att få lågan tillräckligt liten och koncentrerad samt tillräckligt het för en snabb hårdlödning utan för mycket värmespridning) - klämdon för att helt kompaktera servicrörets ända till helt gastätt innan den löds igen - gissar att den är fylld med R600a (= Isobutan) vilket förvisso går att köpa via någon internationell site, sedan bör också en ny torkfilter lödas in och den sitter gärna med kapillärröret som utgående rör.
Nogran våg då det är på grammet när i hur mycket den skall fyllas samt stor fläkt som blåser hela tiden i samband med gasfyllningen för att ev. läcka snabbt skall spädas ut till obrännbar halt i luften.
Du kommer att behöva köpa grejor för minst en ny wood avfuktare innan du ens kan börja och vakumpumpen (som skall vara 2-stegs om du skall nå säkert under 0.1 mBar absoluttryck - ingen enstegs kinapump...) och med olika kopplingar och slangar är en av de större utgifterna
Och skall man vara noga så skall du också skaffa vakummätare som kan mäta inom hundradelar av mBar i absoluttryck (till runt 40 µtorr - även slarvigt kallad micron) - oftast en Pirani-mätare i någon form då du skall ner till runt 0.05 mBar absoluttryck.
- Den första veckans tid (om du har tur) går åt till att få sina saker vakumtäta och man finner snart att slang är inge bra på det då det dunstar ur fukt och andra gaser direkt ur gummit och det går aldrig att få en hållbar vakum med dessa oavsett hur länge du vakumpumpar, utan det är kopparrör hela vägen om du tex. skall kolla vakumtäthet under flera timmar... - jo det fins slangar som klarar låg vakum över längre tid men då är det inga kinaslangar som följer med kina-manometerstället man köper utan sådana som kostar 2000:- och uppåt styck...
Jo, jag har gjort den resan...
---
Med andra ord för 99.99% av fallen är att köpa en ny avfuktare den billigare lösningen om du inte tänker använda den som läromaterial där det inte spelar så stor roll om du får igång den eller inte. - och till sist och innan något av ovanstående, läs på innan om kylmaskiner så att du verkligeh förstår hur de fungerar...
Tror inte något mellanläge på inställningar är orsak till detta då detta är ett rent mekaniskt problem, som att den ramlat från en bord eller stol och dunsat hårt i backen är en gissning varför det blivit fjäderbrott - men det kan också vara en utmattningsbrott pga. härdfel på någon eller flera fjädrar..
byte själv? - först titta vad en utbyteskompressor kostar, tror att en ny wood ligger i samma prisklass...
Insisterar du att reparera - har du vakumpump, rörkap, - kunna fylla systemet med syrefri skyddgas (kväve, argon eller mer tveksamt koldioxid) innan arbete med hårdlödning, helst acetylensvets med ren syre för hårdlödning (med mappgasbrännare är det svårt att få lågan tillräckligt liten och koncentrerad samt tillräckligt het för en snabb hårdlödning utan för mycket värmespridning) - klämdon för att helt kompaktera servicrörets ända till helt gastätt innan den löds igen - gissar att den är fylld med R600a (= Isobutan) vilket förvisso går att köpa via någon internationell site, sedan bör också en ny torkfilter lödas in och den sitter gärna med kapillärröret som utgående rör.
Nogran våg då det är på grammet när i hur mycket den skall fyllas samt stor fläkt som blåser hela tiden i samband med gasfyllningen för att ev. läcka snabbt skall spädas ut till obrännbar halt i luften.
Du kommer att behöva köpa grejor för minst en ny wood avfuktare innan du ens kan börja och vakumpumpen (som skall vara 2-stegs om du skall nå säkert under 0.1 mBar absoluttryck - ingen enstegs kinapump...) och med olika kopplingar och slangar är en av de större utgifterna
Och skall man vara noga så skall du också skaffa vakummätare som kan mäta inom hundradelar av mBar i absoluttryck (till runt 40 µtorr - även slarvigt kallad micron) - oftast en Pirani-mätare i någon form då du skall ner till runt 0.05 mBar absoluttryck.
- Den första veckans tid (om du har tur) går åt till att få sina saker vakumtäta och man finner snart att slang är inge bra på det då det dunstar ur fukt och andra gaser direkt ur gummit och det går aldrig att få en hållbar vakum med dessa oavsett hur länge du vakumpumpar, utan det är kopparrör hela vägen om du tex. skall kolla vakumtäthet under flera timmar... - jo det fins slangar som klarar låg vakum över längre tid men då är det inga kinaslangar som följer med kina-manometerstället man köper utan sådana som kostar 2000:- och uppåt styck...
Jo, jag har gjort den resan...
---
Med andra ord för 99.99% av fallen är att köpa en ny avfuktare den billigare lösningen om du inte tänker använda den som läromaterial där det inte spelar så stor roll om du får igång den eller inte. - och till sist och innan något av ovanstående, läs på innan om kylmaskiner så att du verkligeh förstår hur de fungerar...
Nu är det ju inte fläkten här som är problemetM maxmsm skrev:
Felsökningen får nog anses vara klar, nu är det kompressor byte som gäller.
Inget märkvärdigt att göra, men det är ju bra om man har gjort det någon gång innan och har rätt grejjer
I bland kan dock kompressorn vara dyrare än en helt ny komplett maskin.
För att få bra effekt används R134a, lätt att arbeta med och enkel att fylla till rätt mängd med sugtrycksmetoden. Kompressorn är lätt att byta och tar inte många minuter, tömning och fyllning samt täthetskontroll tar längst tid. Lämnar du in den till en kyl nisse kanske det kostar runt 5-6000.-
Redigerat av moderator:
Suck!M maxmsm skrev:
Man får nog använda den köldmedie som maskinen laddades med från början - är den bara några år gammal (dvs. efter nyåret 2019) så är det troligen R600a (isobutan) medan innan dess kan det vara R134a.electroluxaren skrev:
Om jag minns rätt var det januari 2019 som säljförbud för maskiner med hög-GWP köldmedier (så som R134a, R410A, R407C, R404A) i enhetsmaskiner så som avfuktare, portabla AC och Restaurang-maskiner som is och dryckmaskiner, flyttbara kyl och frys etc. (och ersattes med R600a eller R290-fyllda maskiner istället) - det var en av orsaken till den våldsamma bristen på portabla AC sommaren 2018 då inga grossister eller vitvarukedjor ville ha sådana på lager till årets slut samt R290-maskiner var fortfarande en nich-produkt med okända varumärken&tillverkare och kunde inte levera ens procent av efterfrågan just då.
Att konvertera från det ena till det andra är osäkert företag både prestandamässigt och hållbarhetsmässigt då tex kapillär-rör måste justeras i längd och eventuell dimmension, rätt sorts torkmedel som inte går sönder och sprids i maskinen (en vanlig åkomma för de första R600a-kylarna) vid annan kölmedie och framför allt annan olja.
R600a-maskiner använder oftast mineralolja medans R134a-baserade maskiner har ofta en AB eller POE-olja som har polära egenskaper för att fungera väl i kylslingan liksom i kompressor.
En olja som passar HCF-gaser löser sig helt i tex. skvätt ren, torr isopropanol eftersom båda har polära delar i sig, medans mineralolja vill bara lösa till en liten del i isopropanol oavsett hur mycket man rör och skakar runt.
mineraloljor kan blandas med POE-oljor så längen andelen mineraolja är en bit under 50%. AB-oljor kan inte blandas alls med mineralolja, PAG-olja får inte användas i maskiner som har nakna elektriska anslutningar inne i tex. en kompressorkapsling (inlött på stiften i glasproppen för strömmatningen) då den lätt börja leda ström när fuktnivån går över en gräns. Det har blivit elbränder i bilar som Toyota Prius med helelektriska kompressorer just för att man tog fel olja och hällde i PAG-olja istället i samband med AC-reparationer.
Det finns inget förbud på R134A öhtX xxargs skrev:
Nej inte för köldmediet i sig, men förbud att sälja maskiner (kyl, frys etc,) för hushållsbruk med köldmedier över GWP 150 infördes år 2015, så har avfuktaren R134a så är det förmodligen äldre än 2015.
R134a har GWP 1420.
Senare kom förbud för portabla AC med köldmedier över GWP 150 år 2020
För kommersiella kyl och frysskåp så är det förbud för köldmedel över GWP 150 sedan 2022.
Nästa sväng är nu delade värmepumpar (split) där det införs förbud av köldmedier över GWP 750 från och med år 2025 - dvs. adjö R410A i luft- luft värmepumpar medans R32 är fortfarande gångbar.
På förslag att hermetiska kylaggregat, luftkonditioneringsenheter och värmepumpar inte får säljas med GWP högre än 150 från 2025 - vilket förmodligen slår på berg och markvärmepumpar som levereras som en enhet idag.
På förslag från 2027 är att splitanläggningar under 12 kW kapacitet så sätts gränsen max vid GWP 150 och för anläggningar över 12 kW får man ha upp till GWP 750. undantag kan göras av säkerhetskäl i avsende brännbara gaser vid läcka och rådande ventilationsmöjligheter...
Nu har jag inte dubbelkolla om 'förslagen' fortfarande är förslag eller om dessa har beslutats...
---
Från och med år 2024 så har hela EU ca 58 Megaton CO2-ekvivalenter att dela på när det gäller att importera köldmedel mätt i form av CO2-ekvivalenter, det är ca 30% mindre än hittills tom. 2023 - vilket kommer att göra att hög GWP-köldmedel som R404A, R407C, R410A, R134a troligen kommer att bli snordyra att köpa då de tar mycket av 'potten' per kg, som man hellre vill ha för att köpa R32 då man få typ 3 ggr mer av det för samma CO2e-mängd som med R410A och det kommer troligen bli bristsituation eller vart fall hög kilopris.
---
Man får gissa om förslagen har klubbats att efter 2027 så är det propan (R290) och propenfyllda (R1270) värmepumpar som gäller för majoriteten av de mindre splitmaskinerna. Har man 80% propylen (1270) och 20% etan (R170) så är trycket snarlik R410A och R32 och teoretiskt borde gå köra med samma byggteknik som R410A och R32-maskiner med lite justering av expansionsventiler mm.
Och det är inget problem med HC-gaser i LLVP rent lagligt då det finns sedan länge en ENxxxx-norm (initierat av Australien först, som EU sedan har tagit efter) för detta då det är tillåtet med fyllning upp till 1.5 kg HC i en maskin ovan jord med innerdel så länge nivån är mindre än 7 gram/m³ HC av rumsinnervolymen där innerdelen sitter vid en tänkt snabbtömmande läcka och för de flesta tillämpningar räcker ca 450 grams fyllning då det motsvarar 1 - 1.1 kg R410A som dagens LLVP och motsvarar då ett rum minium 26 m² golvyta om det är 2.5 m till tak.
Med tanke på att man lyckades skifta ut R407C/R410A till R290 i portabla AC på bara ett par år när förbuden sattes in skarpt så händer förmodligen samma sak med LLVP när förbuden sätter in skarpt även för dessa och lagren med maskiner med R32 börja ta slut - men dessvärre händer det nog inte mycket innan dess heller när det gäller tillgång till R290/R1270-laddade maskiner...
För under jord (typ källare) är maxfyllning max 1 kg HC och fortfarande 7 gr/m³ HC för rumsvolymen där utrustningen sitter. Där kan det bli knepigare för dem med sjö, jord och bergvärme då man ofta inte har dessa rumsvolymer där dessa är placerade, men kanske går att lösa med gasollarm och ventilations-teknik istället - problemet är att sådant ofta måste EX-klassas och blir lätt väldigt dyrt tills man hittat en common praxis.
---
Man får sälja slut existerande lager av produkter efter förbudstidpunkterna och som jag förstår också reparera och återfylla sådan utrustning.
Från 2024 föreslås förbud att att göra service och påfyllning med nytt köldmedie för maskiner över GWP 2500 (läs R404A baserade maskiner som sjö, berg och jordvärmepumpar) och från 2030 ej heller använda återvunnen och renad R404A för återfyllning.
Köldmedier som klarar GWP 150 och lägre är:
R454C
R455A
R152a (väldigt lik R134a i egenskaper, brännbar, har använts i tryckluft på burk länge)
R161
R1234ze (säljs som kylspray idag är förmodligen en biprodukt från HFO1234yf-tillverkningen, ger 100% triflouracetat vid nedbrytning i atmosfären vilket kan vara en framtida miljöproblem då det inte bryts ned märkbart biologiskt utan bara ackumuleras i haven)
R1234yf (den odugliga soppan som hälls i bil-AC idag, dock verka Tesla komma undan med R134a trots att det är förbud med R134a sedan 2013 för bilar, samma problem med trifloracetat som med R1234ze)
R1233zd (här 'bara' 20-30% triflouracetat vid nedbrytning i atmosfären, R134a har ca 20% trifloracetat vid nedbrytning...)
R600 (N-butan - används i princip inte idag)
R600a (isobutan, i prinsip alla vitvaror och mindre avfuktare och ismaskiner använder detta)
R1270 (propylen/propen, Rimac mappgas som säljs på Jula är 99.7% ren propylen)
R744 (CO2, har provat med rätt dålig framgång på värmepumpssidan och mycket krångel och låg COP för dem som provat - skall man ha ordentligt hett vatten så är dom dock rätt bra på detta)
R290 (propan, används sedan länge i många FTX-aggregat och är fyllnad i portabla AC och kommersiella frys och frysskåp mm. idag)
R717 (ammoniak, svårt att göra effektiva maskiner i liten skala)
R170 (etan, används i lågtemperaturmaskiner, kan användas som tryckhöjare i blandning tex. med R1270 för samma trycknivå som R410A/R32 och utan allt för mycket glide)
RE170 (dimetyleter, något bättre än R134a termodynamiskt och är ungefär samma tryckområde och samma kylkapacitet som R134a vid samma slagvolym trots 10% lägre sugtryck - förutom oljan i kompressorn så skulle den förmodligen fungera som direkt plugin istället för R134a i en bil-AC, hade varit bättre alternativ än den termodynamiskt eländiga HFO1234yf och dessutom brinner det inte giftigt som HFO1234yf gör med 5% väteflourid och stor andel flourfosgen i rökgaserna).
R134a har GWP 1420.
Senare kom förbud för portabla AC med köldmedier över GWP 150 år 2020
För kommersiella kyl och frysskåp så är det förbud för köldmedel över GWP 150 sedan 2022.
Nästa sväng är nu delade värmepumpar (split) där det införs förbud av köldmedier över GWP 750 från och med år 2025 - dvs. adjö R410A i luft- luft värmepumpar medans R32 är fortfarande gångbar.
På förslag att hermetiska kylaggregat, luftkonditioneringsenheter och värmepumpar inte får säljas med GWP högre än 150 från 2025 - vilket förmodligen slår på berg och markvärmepumpar som levereras som en enhet idag.
På förslag från 2027 är att splitanläggningar under 12 kW kapacitet så sätts gränsen max vid GWP 150 och för anläggningar över 12 kW får man ha upp till GWP 750. undantag kan göras av säkerhetskäl i avsende brännbara gaser vid läcka och rådande ventilationsmöjligheter...
Nu har jag inte dubbelkolla om 'förslagen' fortfarande är förslag eller om dessa har beslutats...
---
Från och med år 2024 så har hela EU ca 58 Megaton CO2-ekvivalenter att dela på när det gäller att importera köldmedel mätt i form av CO2-ekvivalenter, det är ca 30% mindre än hittills tom. 2023 - vilket kommer att göra att hög GWP-köldmedel som R404A, R407C, R410A, R134a troligen kommer att bli snordyra att köpa då de tar mycket av 'potten' per kg, som man hellre vill ha för att köpa R32 då man få typ 3 ggr mer av det för samma CO2e-mängd som med R410A och det kommer troligen bli bristsituation eller vart fall hög kilopris.
---
Man får gissa om förslagen har klubbats att efter 2027 så är det propan (R290) och propenfyllda (R1270) värmepumpar som gäller för majoriteten av de mindre splitmaskinerna. Har man 80% propylen (1270) och 20% etan (R170) så är trycket snarlik R410A och R32 och teoretiskt borde gå köra med samma byggteknik som R410A och R32-maskiner med lite justering av expansionsventiler mm.
Och det är inget problem med HC-gaser i LLVP rent lagligt då det finns sedan länge en ENxxxx-norm (initierat av Australien först, som EU sedan har tagit efter) för detta då det är tillåtet med fyllning upp till 1.5 kg HC i en maskin ovan jord med innerdel så länge nivån är mindre än 7 gram/m³ HC av rumsinnervolymen där innerdelen sitter vid en tänkt snabbtömmande läcka och för de flesta tillämpningar räcker ca 450 grams fyllning då det motsvarar 1 - 1.1 kg R410A som dagens LLVP och motsvarar då ett rum minium 26 m² golvyta om det är 2.5 m till tak.
Med tanke på att man lyckades skifta ut R407C/R410A till R290 i portabla AC på bara ett par år när förbuden sattes in skarpt så händer förmodligen samma sak med LLVP när förbuden sätter in skarpt även för dessa och lagren med maskiner med R32 börja ta slut - men dessvärre händer det nog inte mycket innan dess heller när det gäller tillgång till R290/R1270-laddade maskiner...
För under jord (typ källare) är maxfyllning max 1 kg HC och fortfarande 7 gr/m³ HC för rumsvolymen där utrustningen sitter. Där kan det bli knepigare för dem med sjö, jord och bergvärme då man ofta inte har dessa rumsvolymer där dessa är placerade, men kanske går att lösa med gasollarm och ventilations-teknik istället - problemet är att sådant ofta måste EX-klassas och blir lätt väldigt dyrt tills man hittat en common praxis.
---
Man får sälja slut existerande lager av produkter efter förbudstidpunkterna och som jag förstår också reparera och återfylla sådan utrustning.
Från 2024 föreslås förbud att att göra service och påfyllning med nytt köldmedie för maskiner över GWP 2500 (läs R404A baserade maskiner som sjö, berg och jordvärmepumpar) och från 2030 ej heller använda återvunnen och renad R404A för återfyllning.
Köldmedier som klarar GWP 150 och lägre är:
R454C
R455A
R152a (väldigt lik R134a i egenskaper, brännbar, har använts i tryckluft på burk länge)
R161
R1234ze (säljs som kylspray idag är förmodligen en biprodukt från HFO1234yf-tillverkningen, ger 100% triflouracetat vid nedbrytning i atmosfären vilket kan vara en framtida miljöproblem då det inte bryts ned märkbart biologiskt utan bara ackumuleras i haven)
R1234yf (den odugliga soppan som hälls i bil-AC idag, dock verka Tesla komma undan med R134a trots att det är förbud med R134a sedan 2013 för bilar, samma problem med trifloracetat som med R1234ze)
R1233zd (här 'bara' 20-30% triflouracetat vid nedbrytning i atmosfären, R134a har ca 20% trifloracetat vid nedbrytning...)
R600 (N-butan - används i princip inte idag)
R600a (isobutan, i prinsip alla vitvaror och mindre avfuktare och ismaskiner använder detta)
R1270 (propylen/propen, Rimac mappgas som säljs på Jula är 99.7% ren propylen)
R744 (CO2, har provat med rätt dålig framgång på värmepumpssidan och mycket krångel och låg COP för dem som provat - skall man ha ordentligt hett vatten så är dom dock rätt bra på detta)
R290 (propan, används sedan länge i många FTX-aggregat och är fyllnad i portabla AC och kommersiella frys och frysskåp mm. idag)
R717 (ammoniak, svårt att göra effektiva maskiner i liten skala)
R170 (etan, används i lågtemperaturmaskiner, kan användas som tryckhöjare i blandning tex. med R1270 för samma trycknivå som R410A/R32 och utan allt för mycket glide)
RE170 (dimetyleter, något bättre än R134a termodynamiskt och är ungefär samma tryckområde och samma kylkapacitet som R134a vid samma slagvolym trots 10% lägre sugtryck - förutom oljan i kompressorn så skulle den förmodligen fungera som direkt plugin istället för R134a i en bil-AC, hade varit bättre alternativ än den termodynamiskt eländiga HFO1234yf och dessutom brinner det inte giftigt som HFO1234yf gör med 5% väteflourid och stor andel flourfosgen i rökgaserna).