Vågar jag elda med ek?
Vi har förvärvat ett hus med vedpanna. Jag har i princip fri tillgång till ekved, men har hört att man pga. garvsyra inte ska elda om den inte torkar i 2 år. Hur ofta vågar jag elda med den utan att förstöra pannan? Vi ska inom 5 år sätta in bergvärme. Vågar jag elda 1 gång i veckan? 3 gånger? Hela tiden? 🥺
Jag ska köpa björkved också, men vill ni kunna spara nån slang genom att elda med gratis ek.
Jag ska köpa björkved också, men vill ni kunna spara nån slang genom att elda med gratis ek.
Bästa svaret
Ek ger en hög värme, du ska blanda med annan ved och se till att elda efter rökgaserna. Vet inte om det finns en rökgastermometer på din panna. Köp en, men inte en som är digital, det ska vara en som visar twmpen hela tiden. Borra ett hål i rörkröret och sen läser du av tempen, lagom temp är omkring 200 C till 220C för en självdragspanna och vid rökgasfläkt ca 150 C. Blir det för hög temp stryper du sekundären lite.
Finns det något spjäll på utgående rör, så går det bra att strypa där, om inte så sätt i ett. Perfekt för att hålla ner tempen till rätt nivå. Det hjälper inte att sprängelda en panna, bara kråkorna gillar det.
Finns det något spjäll på utgående rör, så går det bra att strypa där, om inte så sätt i ett. Perfekt för att hålla ner tempen till rätt nivå. Det hjälper inte att sprängelda en panna, bara kråkorna gillar det.
Jag skulle definitivt våga elda 2års torr ekved, i pannan varje eldning de närmaste 5 åren, det är ett utmärkt energirikt bränsle som med fördel kan blandas med nått enklare/ mindre energirikt som rötgran eller al om man lyckas fylla acctankarna utan att ha perfekt ekved.J JonazThern skrev:
Björkved är ofta onödigt dyrt per kWh då många trivseleldare inbillar sig att de måste ha björk till sina designkaminer.
Redigerat:
När ni säger ”elda efter rökgastemp”, innebär det att jag ska elda sålänge de inte uppnår viss temp? Googlade lite, 300-350 verkar vara magisk gräns. Eken är ca. 1 år gammal, så kanske ska blanda ut med 50/50 Björk eller annan löv?
De 2 åren handlar nog mest om att veden skall vara ordentligt torr när den eldas - det för att inte för mycket vatten skall ånga av och sätta sig på insidan av panna och rökgångarna och vid survedseldning som det gärna blir med för fuktig ved att garvsyra följer med vattenångan och sätter sig på de ännu inte ordentligt uppvärmda metalldelarna i pannan och stocken och börja agera som just syra på cement och annat som innehåller kalk eller metall som järn...
en vattenmantlad vedpanna har ju per definition rätt kalla ytor mot eldstadssidan så länge vattnet inte är speciellt värmd - det finns anledning varför oljepannor var satta på typ 80 grader C då eldningsolja på 70 talet och tidigare hade rätt mycket svavel i sig - som vid eldning blir svaveldioxid, löst i vatten svavelsyrlighet som kunde oxideras vidare till svavelsyra och det i sin tur käkade på stålet i pannan. Vid 80 grader C i pannans vattenmantel så var det väldigt liten risk att det fällde ut någon fukt på ytan av rökgaserna från oljelågan - och detsamma gällde också skorstenen och att rökgastemperaturen och därmed skorstenstemperaturen inte blev för låg när det närmade sig toppen av skorstenen just för att det inte skulle fälla ut kondens med svavelsyra i sig. oftast fodrades rökgången med mindre rördiameter för oljepannan för att det är mycket mindre luftvolym när olja eldades gentemot vedpanna och detta för att hålla värmen hela vägen upp.
garvsyra är en organisk syra och vid tillräckligt hög värme sönderfaller på samma sätt som annan ved.
en vattenmantlad vedpanna har ju per definition rätt kalla ytor mot eldstadssidan så länge vattnet inte är speciellt värmd - det finns anledning varför oljepannor var satta på typ 80 grader C då eldningsolja på 70 talet och tidigare hade rätt mycket svavel i sig - som vid eldning blir svaveldioxid, löst i vatten svavelsyrlighet som kunde oxideras vidare till svavelsyra och det i sin tur käkade på stålet i pannan. Vid 80 grader C i pannans vattenmantel så var det väldigt liten risk att det fällde ut någon fukt på ytan av rökgaserna från oljelågan - och detsamma gällde också skorstenen och att rökgastemperaturen och därmed skorstenstemperaturen inte blev för låg när det närmade sig toppen av skorstenen just för att det inte skulle fälla ut kondens med svavelsyra i sig. oftast fodrades rökgången med mindre rördiameter för oljepannan för att det är mycket mindre luftvolym när olja eldades gentemot vedpanna och detta för att hålla värmen hela vägen upp.
garvsyra är en organisk syra och vid tillräckligt hög värme sönderfaller på samma sätt som annan ved.
Det är för hög temp, blir bara mer till kråkorna, du ska blanda lite med veden, 75 ek och 25 övrigt är bra. Att googla är en sak, verklighet en annan. Vad för panna har du eller är det en kamin. Med panna se till att du inte kommer över 240 C.
Nu blev det "jobbigt". 😂 Det ser ut som att vi vann budet på det huset jag pratar om, så nu måste jag börja kika på ved. jaghar ca. 1 kubik ek hemma. Hur mycket ved totalt behöver jag för att klara vintern? Svår fråga kanske, men generellt hur många kubik går det åt för en normalvinter?
Ja, men blir nog kanske så. Eller så använder jag den till grillplatsen på baksidan.F fribygg skrev:
Om du bara ska elda ute för nöjes skull behöver du inte ekved, torka den ett år till och använd den till husets uppvärmning när det är extrakallt nån gång.J JonazThern skrev:
Om du får tag i tillräckligt mycket torr eldningsklar ved för rimliga pengar nu har du tur, jag skulle nog överväga värmepumpsdrift och komplettera med ved när elpriset är orimligt högt eller när pumpen inte räcker till.
Jag har blandat in ungefär 10% ek i många år utan problem, men det beror helt enkelt på att jag får in ungefär 10% ek på lång sikt när jag köper blandved, även om det olika år varierar.
Korrosionsmässigt är det klart sämre för pannan att elda 100% ek under en period och elda ekfri ved resten av tiden, jämfört med att låginblanda under lång tid.
Eken låter jag torka minst 2år efter klyvning.
Korrosionsmässigt är det klart sämre för pannan att elda 100% ek under en period och elda ekfri ved resten av tiden, jämfört med att låginblanda under lång tid.
Eken låter jag torka minst 2år efter klyvning.