U-värde och hundradelar, viktigt eller försumbart?

[Spanarn10]

Vi skall bygga lösvirkeshus i "sten", endera Leca eller Lättbetong.

En parameter som kommer upp är U-värdet och då ställer vi oss frågan: "Hur stor betydelse har några hundradelar egentligen - ger det stora skillnader på energiräkningen är eller det försumbart, d v s tar lång tid innan det blir några riktiga summor/kostnader av det?"

Funderar på HH Celcon, Lammi eller Finja (Ergothermblock) och undrar hur stor skillnaden egentligen (i kilowatt-timmar) är mellan U-värde 0,29 och 0,19 eller 0,23 i ett hus på ca 200 kvm boarea, allt annat givet (t ex takisolering)?

 

[Hans_Nordstrand]

Är väggarean tex 150 kvm blir skillnaden mellan u-värde 0,19 och 0,29 för väggen runt 1200 KWh/år för syd-mellansverige.

 

[Spanarn10]

OK, tack för det.

En beräkning utifrån planlösningsdokumentet (och med en uppskattad vägghöjd om 250 cm) så får jag det till ca 213 kvm väggyta i vårt fall. Huset är planerat att byggas i norra Skåne.

Om man nu kan räkna som så (213/150 = 1,42), så skulle det då innebära ca 1 700 kWh mer (1,42 x din uppgift om ca 1 200) med u-värde 0,29 i stället för 0,19 i ytterväggarna.

Nu vet man ju inte med säkerhet hur prisutvecklingen på el blir i framtiden men om man gör det lätt för sig och räknar med 1 kr så skulle det på 30 år då innebära ca 50 000 kr mer i energikostnad.

Den summan skall då jämföras med den sannolikt större totalkostnaden att bygga så att u-värde 0,19 uppnås i ytterväggarna (samt ev skillnad i andrahandsvärde, vilket säkert kan diskuteras med argument för och emot olika materialval).

 

[Spanarn10]

Är väggarean tex 150 kvm blir skillnaden mellan u-värde 0,19 och 0,29 för väggen runt 1200 KWh/år för syd-mellansverige.

Hur ser beräkningen/ekvationen ut för att komma fram till denna siffra (1 200 kWh/år)?

Hur mycket kan isolering nedåt (plattan mot marken) resp uppåt (taket/vinden) kompensera/påverka?

 

[andersmc]

U-värdet mäts i W/m²K och anger hur mycket effekt som passerar genom materialet. =m du har ett U-värde 0,29 och det är en grad kallare på utsidan än insidan, passerar 0,29W genom varje m² och timme. Har du 10° temperaturskillnad blir det 2,9W osv.
Sen behöver man veta den sammanlagda temperaturskillnaden under ett helt år. Det är en faktor som kallas gradtimmar. Den varierar med hur varmt du har inne, var du bor etc men den är i storleksordningen 100000. Större ju kallare det är där du bor och ju varmare du har inne.

Så formeln blir alltså: U-värde * ytan * gradtimmarna. Detta blir i Wh, så dela med 1000 för att få det i kWh.

Exempel: U-värde = 0,3, väggytan = 150², gradtimmar = 950000. Årsförlusten av energi blir då 0,3 * 150 * 95000 / 1000 = 4275 kWh.

 

[Spanarn10]

OK, tack för det andersmc.

Med mina förutsättningar (lite osäker på gradtimmarna för norra Skåne men säg 100 000 då) så ger en jämförelse mellan u-värde 0,29 (Celcons lättbetongblock) och 0,23 (Finjas leca/cellplastblock) följande uppställning:

Celcon: (0,29 x 213 x 100 000)/1000 = 6 177 kWh
Finja: (0,23 x 213 x 100 000)/1000 = 4 899 kWh

Diff: 6 177 - 4 899 = 1 278 kWh per år.

Kan tak- och/eller golvisolering påverka detta inbördes förhållande?

Ovanstående förutsätter ju då också att de u-värden som resp tillverkare har uppgivit är de rätta att beräkna efter. Har hört någon säga att Finjas siffra om 0,23 nog är mera av en uppgift för "bästa ytan" - d v s att genomsnittet på en hel vägg blir sämre - medan lättbetongsiffran (Celcons) på 0,29 är mera rättvisande vad gäller genomsnittet på hel vägg.

 

[andersmc]

Värdet du räknar fram för väggarna gäller just väggarna och påverkas inte av annan isolering.

Man brukar ju säga att det är bättre att lägga den mesta isoleringen i taket. Samma naturlagar gäller för tak, vägg och golv, men eftersom värmen stiger uppåt så är det större temperaturskillnad i taket än i väggarna. Det blir alltså fler gradtimmar för taket.

Som du beräknat så spar du bara 1278 kWh om året genom att använda väggarna med lägre u-värde. Det är ju inte så mycket och det är kanske tveksamt om det går att räkna hem de dyrare väggarna. Men tänk inte bara i kWh, kronor och ören här. Det är även ett annat värde i att ha ett välisolerat hus. Du får ett jämnare och behagligare inomhusklimat, du behöver inte känna av så mycket kallras från väggarna, du behöver inte skruva upp elementen så snart när det kyler på...

 

[Mats Bengtsson]

Värdet du räknar fram för väggarna gäller just väggarna och påverkas inte av annan isolering.

Man brukar ju säga att det är bättre att lägga den mesta isoleringen i taket. Samma naturlagar gäller för tak, vägg och golv, men eftersom värmen stiger uppåt så är det större temperaturskillnad i taket än i väggarna. Det blir alltså fler gradtimmar för taket.

Som du beräknat så spar du bara 1278 kWh om året genom att använda väggarna med lägre u-värde. Det är ju inte så mycket och det är kanske tveksamt om det går att räkna hem de dyrare väggarna. Men tänk inte bara i kWh, kronor och ören här. Det är även ett annat värde i att ha ett välisolerat hus. Du får ett jämnare och behagligare inomhusklimat, du behöver inte känna av så mycket kallras från väggarna, du behöver inte skruva upp elementen så snart när det kyler på...

Är det möjligt att fortsätta kalkylen ett steg till? Det finns en kostnadsbesparing att göra, men inte stor, mest beroende på att skillnaden i värmeförbrukning inte blir så stor. När du hänvisar till jämnare inomhusklimat funderar jag på hur mycket varmare insida på den bättre isolerade väggen blir än insidan på den sämre isolerade väggen? Det jag tänker är att om den skillnaden blir rätt liten, säg en halv grad eller så, så lär den inte märkas i behagligare inomhusklimat heller. Är skillnaden däremot säg 2 grader på insidan av väggen, då kan man åtminstone märka det.

--- Mats ---