Hej

Jag har en fundering som någon kanske kan bidra med lite bra input kring. Vi har ägt en villa från -29 nu i tre år, huset är 1,5-plan med källare och brutet tak (mansardtak).

När vi köpte huset visste vi att det påväxt på vinden, nu såhär i efterhand inser jag att det är mer än vi först trodde. Förra ägarna har tillägsisolerat vinden med 40cm mineralull på befintligt spån, slutat elda och haft bristfällig ventilation i bostaden, det vanliga. Själva vindens ventilation består av gavelventiler samt takfotsventilation i en mindre ny tillbyggnad i vinkel.

Vi har nu öppnat befintliga ventiler i bostade samt satt i fläktar i våtutrummen (ingen ventilation alls tidigare). Vi har nu i sommar rivit ut tilläggsisoleringen samt sputat all påväxt med mögelfri (gjort av en firma). Tanken var att i första steget återisolera med cellulosa som är hygroskopisk samt att ha koll på vindens fuktighet samt i vinter kolla eventuella läckor. Ett andra steg kan vara tex trygghetsvakten. Förhoppningsvis har våra åtgärder gjort situationen till det bättre.

Det är tre sovrum med snedtak på övervåningen. När vi tog bort tilläggsisoleringen så såg man ner i facken för snedtaket i vårt sovrum. I de andra två sovrummet har det tydligen varit kattvindar som nu är öppnade. Efter att ha provborrat lite uppifrån och inifrån rummen ser snedtaken ut som följer:

A: Sovrum som vetter mot söder: Snedtaksfacken är fyllt med spån och öppet mot vinden, ingen luftspalt. Råsponten mot yttertaket verkar klarat sig bra.

B: Gästrum som vetter mot norr: Snedtaksfacken är stängda från vinden med en bräda. Facket är halvfyllt med spån och ordentligt svart på sponten mot yttertaket. Där det legat sågspån ser det bättre ut. Innanför takstolarna sitter det spontade plank och innanför det 45mm stenull och sedan panel direkt på det.

C: Sonens sovrum mot söder: Snedtaksfacken är stängda från vinden med en bräda. Snedtaken verkar ha en stor luftspalt, dock ej uppöppnat i takfoten vad jag kan se. Svart av påväxt på råsponten mot taket. Innanför luftspalten stenull och sen plast samt panel innerst.

Har haft ett antal besiktningsmän hos mig, ingen lukt kan kännas. Jag kan tänka mig att dessa luftfickor i snedtaken har bidrait till ett ökat drag upp på vinden. Påväxten är troligen gammal, kan inte se att det blivit värre på vinden under våra år. Möglet på vinden är nu sanerat som sagt.

Problemen är snedtaken...
Antar att det enda rätta är att öppna upp de två snedtaken infifrån, samt sanera infifrån rummen och sedan bygga upp väggen igen. Men hur ska man göra med nya isoleringen? Enklaste vore ju celulosa i facken utan luftspalt och någon form av ångbroms samt öppna så att snedtaket är öppet mot vinden. Detta är iallafall vad isoleringsfirman föreslog. Ska man ha en luftspalt måste jag ordna takfoten samt är rädd att jag kyler ner vinden ytterligare.

Någon med erfarenheter av liknande problematik?
 
Jag har bott 30 år i ett 2,5 planshus från 1929 (dock inte längre) så viss erfarenhet har jag... Ideallösningen är enkel. Diffusionsöppen duk på yttertaket. Ny cellulosaisolering utan luftspalt och ångbroms på insidan. I min samlade erfarenhet ingår också att man brukar kunna se tydliga skillnader vad gäller mögelpåväxt beroende på väderstreck. Söderlägen brukar klara sig bättre.
Den ursprungliga konstruktionen klarade sig bra av flera skäl. Sågspånen i snedtaket hade inte packat ihop sig. Man eldade för kråkorna, dvs hög grad av värmeläckage. Murstocken var alltid varm så att kallvinden var uppvärmd. All isolering bstod av hygroskopiska material.
Att snedtaket är öppet mot vinden tror jag är bra. Det är bättre att rikta in sig på diffusionsöppen takduk än att sträva efter luftspalter och öppningar i takfoten.
 
  • Gilla
Joak
  • Laddar…
Tack för ditt svar!

Är på din linje, dock har jag gammalt plåttak som med nya betongpannor som beläggning.

/Jonas
 
Nej, plåttak (= band- eller skivtäckning) går inte ihop med diffusionsöppen duk, eftersom det är diffusionstätt i sig. Om plåten är från 1929 har nog pappen sett sina bästa dagar, så det kan nog vara skäl att ta bort det.
 
plåttaket ligger alltså under nya pannorna istället för papp, plåten ligger direkt mot råsponten. Man tyckte antagligen det var för mycket jobb att byta plåten vid läggning av panntaket som gjordes -07. Är ju ett helt annat typ av jobb att byta tak.

Om man nu gör så att snedtaket och vinden har kontakt borde inte den eventuellt fuktiga luften kunna vandra upp på vinden. har ett litet snedtak mot norrsidan som är fyllt av spån, svårt att komma åt men det ser faktiskt bra ut där,,,
 
Inte någon superlösning att ha plåten direkt mot råsponten. Det måste bli kondens där. Har plåten legat så sedan 1929? Så länge du inte tilläggsisolerar brukar sågspånen klara sig. Jag beskrev en ideallösning, det är inte säkert att du når dit genast, men det är bra med en överordnad idé.
 
Ja det tror jag, möjligen man bytt plåttak någon gång.

Nej det är ju svårt att nå en ideallösning utan att börja om från början...

Tilläggsisolering på vinden i form av cellulosa var tanken, och ha koll på vinden efteråt enligt ovan.. Tilläggsisolering i snedtaken vet jag ej, kanske bäst att bara isolera takstolens djup på ca 17cm.

Klurar på om man kan hävda detta som "dolt fel".
 
J Jonas Davidsson skrev:
Klurar på om man kan hävda detta som "dolt fel".
Möjligen tilläggsisoleringen, men inte sågspånen i snedtaken.
Tilläggsisolera vinden med cellulosa är riskfritt. Där ska du lägga krutet. Snedtaken är mer tveksamt. Det gäller i så fall att hitta en cellulosaleverantör som kan garantera resultatet.
 
Hej bygger ut tråden lite.

Jag funderar på varför det blivit påväxt i snedtaken då de nästan saknar isolering, har hört flera som har tomma "snedtaksfack" utan påväxt, tänker att råsponten i yttertaket borde bli uppvärmt av huset... Kan det vara så att uteluft har strömmat in i facken pga avsaknaden av isolering och på så vis kylt ner facket ytterligare?

Har gjort en enkel skiss. Där den tidigare innerväggen stod är har man inte tätat upp mot vinden, det enda som skiljer vinden mot rummet nu är 45mm isolering och innerpanel. Detta känns som en stor möjlighet till luftläckare upp mot vinden. Vad tror ni? Iochmed att jag river ner väggarna inifrån som jag skrev tidigare ska självklart någon form av ångbroms/spärr upp mot snedtaken.

Sågspånet ligger som sagt kvar på vinden, ser fräscht ut även om de legat direkt mot råsponten. Är det värt att suga ut allt detta för att även kunna sätta någon form av ångspärr uppe på vinden mellan takstolarna? Har fått olika råd hurvida detta är bra eller ej. Kostanad för utsug är ca 10ksek.

Man blir förvirrad av alla olika bud när det kommer till vinds- och isoleringsfrågor i gamla hus. Tacksam för råd!

Skiss av snedtak i hus med anteckningar om isolering, vindisolering och potentiell luftläckage.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Problemet är svåranalyserat eftersom det finns så många parametrar. Det går inte att beskriva det med en enkel formel. De sågspånsfyllda facken släpper inte igenom så mycket fukt (i form av vattenånga som är bunden i luften) som ett luftfyllt. Mineralull släpper igenom mer fukt än sågspån. Utvändig värme från solen är en annan viktig faktor. Den bästa lösningen är som jag tidigare skrivit diffusionstätt på insidan och diffusionsöppet.på utsidan.
 
J Jonas Davidsson skrev:
Hej

Jag har en fundering som någon kanske kan bidra med lite bra input kring. Vi har ägt en villa från -29 nu i tre år, huset är 1,5-plan med källare och brutet tak (mansardtak).

När vi köpte huset visste vi att det påväxt på vinden, nu såhär i efterhand inser jag att det är mer än vi först trodde. Förra ägarna har tillägsisolerat vinden med 40cm mineralull på befintligt spån, slutat elda och haft bristfällig ventilation i bostaden, det vanliga. Själva vindens ventilation består av gavelventiler samt takfotsventilation i en mindre ny tillbyggnad i vinkel.

Vi har nu öppnat befintliga ventiler i bostade samt satt i fläktar i våtutrummen (ingen ventilation alls tidigare). Vi har nu i sommar rivit ut tilläggsisoleringen samt sputat all påväxt med mögelfri (gjort av en firma). Tanken var att i första steget återisolera med cellulosa som är hygroskopisk samt att ha koll på vindens fuktighet samt i vinter kolla eventuella läckor. Ett andra steg kan vara tex trygghetsvakten. Förhoppningsvis har våra åtgärder gjort situationen till det bättre.

Det är tre sovrum med snedtak på övervåningen. När vi tog bort tilläggsisoleringen så såg man ner i facken för snedtaket i vårt sovrum. I de andra två sovrummet har det tydligen varit kattvindar som nu är öppnade. Efter att ha provborrat lite uppifrån och inifrån rummen ser snedtaken ut som följer:

A: Sovrum som vetter mot söder: Snedtaksfacken är fyllt med spån och öppet mot vinden, ingen luftspalt. Råsponten mot yttertaket verkar klarat sig bra.

B: Gästrum som vetter mot norr: Snedtaksfacken är stängda från vinden med en bräda. Facket är halvfyllt med spån och ordentligt svart på sponten mot yttertaket. Där det legat sågspån ser det bättre ut. Innanför takstolarna sitter det spontade plank och innanför det 45mm stenull och sedan panel direkt på det.

C: Sonens sovrum mot söder: Snedtaksfacken är stängda från vinden med en bräda. Snedtaken verkar ha en stor luftspalt, dock ej uppöppnat i takfoten vad jag kan se. Svart av påväxt på råsponten mot taket. Innanför luftspalten stenull och sen plast samt panel innerst.

Har haft ett antal besiktningsmän hos mig, ingen lukt kan kännas. Jag kan tänka mig att dessa luftfickor i snedtaken har bidrait till ett ökat drag upp på vinden. Påväxten är troligen gammal, kan inte se att det blivit värre på vinden under våra år. Möglet på vinden är nu sanerat som sagt.

Problemen är snedtaken...
Antar att det enda rätta är att öppna upp de två snedtaken infifrån, samt sanera infifrån rummen och sedan bygga upp väggen igen. Men hur ska man göra med nya isoleringen? Enklaste vore ju celulosa i facken utan luftspalt och någon form av ångbroms samt öppna så att snedtaket är öppet mot vinden. Detta är iallafall vad isoleringsfirman föreslog. Ska man ha en luftspalt måste jag ordna takfoten samt är rädd att jag kyler ner vinden ytterligare.

Någon med erfarenheter av liknande problematik?
Hej Jonas,

Jag hittade denna tråd då jag har liknande problem som du haft. Hur löste du det till slut? Finns det möjlighet skulle jag gärna kontakta dig för att höra mer om hur du resonerade.

Mvh,
Joakim
 
Hej

Vi gjorde om väggarna i 2 steg. Först så rev vi innerpanelen, sanerade det med påväxt och satte upp en ångbroms på insidan som kunde andas åt båda håll (isocell) då vi saknade luftspalt. Cellulosa sprutades sedan från vinden ner i facken (lite meckigt). Efter något år blev det ändå aktuellt med takbyte av olika anledningar. Då passade vi på att ta bort det gamla plåttaket och alla takbrädor som hade en del påväxt. Skönt att få bort allt gammalt. Sen i samråd med takläggaren och konstruktör så byggde vi på med en 22mm luftspalt på takstolarna med hjälp av board/masoniten skivor samt ny råspont . Den tidigare isoleringen åkte delvis bort och vi fick spruta snedtaken på nytt egentligen. Återigen svårt att få det perfekt uppifrån vinden när man inte ser isoleringen, lite gissningslek. De fick bättra på på ett par ställen efter första vintern. Luftspalten behövs nog inte egentligen eftersom vi har ångbromsen på insidan men snickarna ville inte strunta i denna. I ett rum där vi inte gjort något tidigare sattes faktiskt ångbromsen utifrån när man hade rivit taket.

Vad gäller vinden så tätade vi alla kända hålrum upp mot vinden och ökade på ventilationen i bostaden. Det finns alltså ingen plast eller papp upp mot vindsbjälklaget. Efter montering av ångbromsen hjälpte en polare att täthetsprova och det var inget läckage direkt mot vinden så det verkar kunna bli tätt ändå med korslagda brädor, spån mm 😀 Det har sett bra ut på vinden efter takbytet för 3 år sen. Några tendenser till påväxt finns vid vindsluckan och på ett par andra ställen, men jag har dom under uppsikt och tätat luckan. Luftfuktigheten på vinden är ok och följer fuktigheten ute, med lite förhöjd RH vid hög fuktighet ute, kanske då att det är för bra ventilerat. Eventuellt stänger jag gavelventilerna nästa år för att se om fuktigheten minskar något .
Långt svar men kanske beskrev lite hur jag gjorde …
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.