Tätskum i gammalt timmerhus?
Min hustru och jag köpte 2012 ett vackert torp, ett timmerhus i ett och ett halvt plan, 100 kvm. Det byggdes någon gång vid sekelskiftet 1700-1800. Åren 2007-2008 renoverades det varsamt till fullt modern standard, med den gamla charmen och stilen bevarad. Huset värms med luft/luft värmepump, direktverkande el, vedspis och vedeldade kaminer. Energiåtgången är cirka 10 000 kwh per år och 6 kubikmeter björkved.,
Renoveringen gjordes av en hantverkare och hans fru, som är inredningsspecialist. Det mesta är snyggt och ordentligt gjort, men tyvärr verkar det ha varit en del slarv med isoleringen. Jag skaffade en infraröd termometer och upptäckte köldläckor både här och där. En del är lätta att åtgärda med lister och drevning, medan andra är knepigare att göra något åt utan stora ingrepp i väggar och golv.
Bland annat är de flesta golvhörnen cirka 10 grader kallare än rummet i övrigt. Vinkeln mellan golv och vägg är på sina ställen också kall.
Hur ska man åtgärda detta? Det enklaste vore att borra ett litet hål där det är köldbryggor och spruta in tätskum, som används bland annat för att täta kring fönster och dörrar. Men jag har blivit avrådd från att använda plast eller plastliknande material i ett gammalt timmerhus. Man vill ju att huset som har ett par hundra år på nacken ska kunna stå ytterligare ett par hundra år. Synpunkter och erfarenheter från de engagerade läsarna på Byggahus efterfrågas.
Anderssörmland
Renoveringen gjordes av en hantverkare och hans fru, som är inredningsspecialist. Det mesta är snyggt och ordentligt gjort, men tyvärr verkar det ha varit en del slarv med isoleringen. Jag skaffade en infraröd termometer och upptäckte köldläckor både här och där. En del är lätta att åtgärda med lister och drevning, medan andra är knepigare att göra något åt utan stora ingrepp i väggar och golv.
Bland annat är de flesta golvhörnen cirka 10 grader kallare än rummet i övrigt. Vinkeln mellan golv och vägg är på sina ställen också kall.
Hur ska man åtgärda detta? Det enklaste vore att borra ett litet hål där det är köldbryggor och spruta in tätskum, som används bland annat för att täta kring fönster och dörrar. Men jag har blivit avrådd från att använda plast eller plastliknande material i ett gammalt timmerhus. Man vill ju att huset som har ett par hundra år på nacken ska kunna stå ytterligare ett par hundra år. Synpunkter och erfarenheter från de engagerade läsarna på Byggahus efterfrågas.
Anderssörmland
Jodå, vi har satt in några, så nu finns det en tilluftsventil i alla fum där det finns eldstäder.
Jag vill säga nej.
Trä i alla former kan ta åt sig fukt, och avge fukten vid ändrat klimat, därför är tex kutterspån, cellulosaisolering mm så bra i äldre hus som inte är täta.
Skum som är en typ av plast kan det inte. När då varm innomhusluft möter kall luft bildas kondens som isolering av trä kan ta åt sig, men med plast kommer det bli vattendroppar med risk för att omgivande trä kommer att ruttna.
Nu behöver det inte bli så i ditt fall, men det finns risk.
Trä i alla former kan ta åt sig fukt, och avge fukten vid ändrat klimat, därför är tex kutterspån, cellulosaisolering mm så bra i äldre hus som inte är täta.
Skum som är en typ av plast kan det inte. När då varm innomhusluft möter kall luft bildas kondens som isolering av trä kan ta åt sig, men med plast kommer det bli vattendroppar med risk för att omgivande trä kommer att ruttna.
Nu behöver det inte bli så i ditt fall, men det finns risk.
Folk som tätar gamla hus med poluretanskum borde få käften tätad med skum långt ned i halsen så de inte kan få ur sig ett ljud och inte kan rekommendera eländet ät andra.
Skummet samlar fukt och ställer ofta till svåra rötskador i träet. Det har jag sett gång på gång i mitt yrke. Jag arbetar periodvis som timmerman och byter ruttna stockar i timmerhus.
Dessutom krymper poluretanskummet med åren så inte ens tätningsverkan är bestående.
Gamla timmerhus är alltid kalla i knutarna och i vinkeln mellan golv och vägg. Lindrev är bästa botemedlet men man får aldrig knutarna riktigt lika varma som resten av väggen.
Skummet samlar fukt och ställer ofta till svåra rötskador i träet. Det har jag sett gång på gång i mitt yrke. Jag arbetar periodvis som timmerman och byter ruttna stockar i timmerhus.
Dessutom krymper poluretanskummet med åren så inte ens tätningsverkan är bestående.
Gamla timmerhus är alltid kalla i knutarna och i vinkeln mellan golv och vägg. Lindrev är bästa botemedlet men man får aldrig knutarna riktigt lika varma som resten av väggen.
Helt normalt skulle jag vilja säga. Man ser det tydligt med värmekamera. Skall däremot inte säga att jag med säkerhet vet exakt varför det är så. Men min slutsats är att det delvis beror på att det inte blir samma luftrörelse i hörnen, men också pga att det är svårt att få tätt i övergången mellan golv och yttervägg.A Anderssörmland skrev:
Tack, det var ord och inga visor. Det är nog bäst att avstå från det till synes enkla sättet att spruta in skum o i stället ta bort några golvpaneler så att jag kommer åt att täta med lindrev. Lite drag får man stå ut med i ett gammalt hus.H heimlaga skrev:
Ja, har diskuterat lite med timmermannen vi anlitar och han är av uppfattningen att det lätt blir att man jagar sin egen svans så när man tätar på ett ställe desto mer luft kommer det in på något annat ställe. Någonstans måste ju tilluften komma ifrån - i synnerhet om man saknar dedikerade tillufts-ventiler. Så man får fundera på om det verkligen är ett olämpligt ställe när man springer runt och tätar.A Anderssörmland skrev:
Jag har gått med fogsvans och rivit ut fogskum och div isolering mellan varje stock från utsidan. Ersatt med mängder av lindrev, det är pga att förra ägaren försökte ta genvägar, har än så länge endast sett två syllar som bör bytas. Håller dock med heimlaga, allt skum verkar krympa och fyller inte ens sin funktion. Samma förra ägare la fogskum inne bakom golvsocklar, det är så där att sprätta 150 år gammal sockel spikad med 3” spik utan att skada sockeln eller tretex på väggen. Ren idioti som gjorts i vårt hus genom åren. Tittar jag på våra fönster läcker dom som såll, men där har man inte lagt någon kärlek.