Servitut – lantmätaren reder ut begreppen

[Squall Leonhart]

Syftet med servitutet är ju att kunna transportera folk och ting till och från den härskande fastigheten. Det behovet finns ju också vid ett arrende så därmed följer det syftet.

Okej, det innebär alltså i praktiken att man kan låna ut servitut.

Anledningen att jag frågar är att den härskande fastigheten har börjat utföra högst tveksamma insatser mot växtligheten på vår mark med motivering att han har full rätt att göra så för att framtida fordon är mycket större än idag. Det står dock inget i själva servitutet om att den härskande fastigheten har rätt att bygga om vägen.

 

[b8q]

Det står dock inget i själva servitutet om att den härskande fastigheten har rätt att bygga om vägen.

Så vad står det då?
Normalt brukar ordalydelsen vara "anlägga och underhålla väg", så om det inte står något helt annat (typ: "begagna sig av befintlig väg") så gissar jag att i en tvist kommer det anses att ett vägservitut innebär rätten att både anlägga och underhålla vägen, t.ex. slyröja inom vägområdet, byta beläggning, och troligen även bredda den inom rimliga gränser (ofta är ju vägservitutet definierat till en yta eller en bredd, kanske 4 m).

 

[klimt]

Det är ju fastigheten som har servitut, inte en viss ägare, så om det arrenderas så bör arrendator ha samma rättighet. Vad gäller underhåll och bredd så beror det på vad servitutet anger. Ibland finns det en ritning bifogad där man kan se vägens bredd. Men en härskande fastighet bör kunna ha så bred väg att normala transporter kan genomföras.

 

[Squall Leonhart]

Så vad står det då?

Ungefär:

Fastighet X har rätt att nyttja väg genom fastighet Y (vår fastighet). Vägen underhålls av bägge fastigheterna.

Rätt så kort och koncist.

 

[b8q]

Ungefär:

Fastighet X har rätt att nyttja väg genom fastighet Y (vår fastighet). Vägen underhålls av bägge fastigheterna.

Rätt så kort och koncist.

Så ni använder vägen också? Den är ingen gemensamhetsanläggning då?

 

[AAndersch]

Hej
Tack för en bra artikel! Vi har just en situation då vi är två hus utan väg fram. Det finns ett officialsservitut sedan 1964 för vår granne som ger rätt att "taga" väg och ett officialservitut från samma period för vårt hus som ger rätt att "begagna väg" över stamfastighet. Vi har två fastigheter fram som vi måste bygga vägen över, en har vi löst med avtalsservitut och den andra har vi då redan dessa officialsservitut på.
Nu vill den fastigheten ha pengar, vi har egentligen ingenting emot att ge honom en slant med men hur är det rättsligt? Vi har kontaktat två olika personer på Lantmäteriet som bägge säger att det "torde vara så att vi kan anlägga väg" och olika lite vaga begrepp. Markägaren har å sin sida en släkting som jobbar som jurist på lantmäteriet som säger att ord användes på annorlunda sätt förr i tiden och att det inte ska utläsas som att vi har rätt att bygga väg. Hon har intresse i målet tänker jag.
Jag känner att ett officialservitut och de papper vi har klara på att bygga från Länstyrelse samt miljönämnd borde ge oss rätt att börja men vill ogärna bråka med denna person så vore supertacksam om du kan hjälpa oss reda ut detta.
Stort tack på förhand!
A

Finns det någon karta kopplad till avstyckningarna eller har ni tittat på gamla kartor om det funnits någon väg inritad då? För det troligaste är att det funnits en väg eller i alla fall en tänkt sträcka där vägen skulle gå.

Att betala stamfastigheten (igen, rimligen kan man se det som att denna fick betalt för servitutet vid avstyckningen) skulle jag inte göra. Däremot kan man kanske tänka sig att förhandla om en lämplig sträckning för vägen med markägaren.

Vi har hittat en karta med vägsträckning inritad nu! Men mannen vill fortfarande ha pengar..... börjar bli jobbigt det här. måste vi spendera massa pengar på ytterligare en jurist eller finns det en kunnig här?

 

[Squall Leonhart]

Så ni använder vägen också? Den är ingen gemensamhetsanläggning då?

Ja, vägen är en del av infarten till vår fastighet som förgrenas mitt på hållet. Jag vet inte om någon annan sorts benämning på lösningen annat än att det står "servitut" i papperna som skrevs på 60-talet.

 

[Nötegårdsgubben]

mannen vill fortfarande ha pengar

För vad? Vad är det han tror sig sälja till er som ni inte redan har rätt till? Bara säg nej och hänvisa till befintligt servitut.

 

[b8q]

Ja, vägen är en del av infarten till vår fastighet som förgrenas mitt på hållet. Jag vet inte om någon annan sorts benämning på lösningen annat än att det står "servitut" i papperna som skrevs på 60-talet.

Om ni har en väg över din fastighet, som ni båda använder er av och sköter (snöröjer mm) så är det ju bäst att ni tillsammans diskuterar vilka behov ni båda har. Är det enda tillfarten är det t.ex. så att räddningstjänst (brandbilar etc) ska kunna ta sig fram, så den kan ju inte vara hur smal som helst även om en av er bara kör personbilar och den andra har lastbil.

Grundtanken för er båda tycker jag borde vara att de grundläggande behov som båda har står ni gemensamt för, men om en av er har ytterligare behov eller önskemål (t.ex. vill ha en viss beläggning, eller att vägen måste vara plogad senast kl 8 varje morgon för att man ska kunna sköta sin firma) så får den personen stå för de kostnaderna.

OM vägen vore en gemensamhetsanläggning skulle ni kunna sätta andelstal på den, t.ex. utifrån hur mycket trafik varje fastighet genererar, vliket är till hjälp när det gäller kostnader för underhåll. Tänk t.ex. om den ena har en verksamhet som genererar 50 fordon per dygn, och den andra bara 2.

 

[Squall Leonhart]

För det mesta har det funkat bra för alla inblandade parter. Det var först i år som det blev dåligt stämning när bonden helt plötsligt gått loss med motorsågen. Vägen har ju nyttjats av oss till betydligt större ekipage än vad bonden kör, även backandes, så utrymmet och sikten har det inte varit något fel på, men nu hade det tydligen helt plötsligt blivit ett jätteproblem.
Aja, grundfrågan var väl mest om den nämnda bonden kunde arrendera ut servitutet också. Det skulle väl isåfall också innebära att arrendatorn blir underhållsskyldig av vägen.

 

[b8q]

Aja, grundfrågan var väl mest om den nämnda bonden kunde arrendera ut servitutet också. Det skulle väl isåfall också innebära att arrendatorn blir underhållsskyldig av vägen.

Det är väl en fråga mellan dem, eftersom servitutet är knutet till fastighet och inte person. Det är alltid fastighetsägaren som är ansvarig, men han kan naturligtvis skriva in ett arrendeavtal att skötsel och underhåll av väg ska utföras av arrendatorn.

 

[FGLIN]

Ett avtalsservitut kan du skriva själv, medan det är lantmäteriet som tar hand om officialservituten. Här berättar juristen och lantmätaren Emil Karlsson om servitut, vad de kostar och annat som är viktigt att veta om servitut för dig som äger en tomt.

Du kan läsa artikeln här: Servitut – lantmätaren reder ut begreppen

Kan en fastighet vara både härskande och tjänande i samma servitut?

Man kan tänka sig en väg som går över två fastigheter där ägarna kommer överens om att båda ska få nyttja hela vägens längd i valfri riktning. Räcker det med ett där bägge blir både härskande och tjänande eller krävs två servitut för att hålla dem renodlade?

Man kan också tänka sig att B får använda A:s väg medan A får använda B:s brunn, går dessa två olika saker bra att behandla i samma servitut? Det kan ju tänkas vara bra att det tydligt framgår att rättigheterna är kopplade till varandra.

 

[Claes Sörmland]

Kan en fastighet vara både härskande och tjänande i samma servitut?

Man kan tänka sig en väg som går över två fastigheter där ägarna kommer överens om att båda ska få nyttja hela vägens längd i valfri riktning. Räcker det med ett där bägge blir både härskande och tjänande eller krävs två servitut för att hålla dem renodlade?

Nu är du inne på "servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt" som det står i samfällighetslagen. Ganska rörigt om man tittar i den juridiska litteraturen (doktrin) vad som är möjligt och inte. Det finns väl typ heller nästan ingen rättsfall så vem vet vad som gäller egentligen?!

 

[Nötegårdsgubben]

Rent tekniskt blir det väl bara två olika servitut. A blir härskande över vägen på B. B blir härskande över vägen på A.

Fördelen med att ha dem på samma papper blir ju att ingen rimligen kan hävda rätt till servitut över grannens väg utan att själv erkänna en korresponderande skyldighet (jo, det finns förstås teoretiska fall där det ändå kan bli det rättsliga läget, men det känns ytterst osannolikt att det hävdas).

Än bättre är förstås att låta skrivs in de servitut man har. Då gäller de ju oavsett hur grannfastigheten köps och säljs.

 

[Skopan]

Exempel från verkligheten på ömsesidiga servitut som gäller vad som de flesta skulle kalla en och samma väg som går precis på gränsen mellan de två berörda fastigheterna:

(Citat från avstyckningen av ena fastigheten från den andra)

Med lotten A (härskande) följer rätt att för utfart begagna körbana på stamfastigheten (tjänande) längs gränsen mot lotten A.

Med stamfastigheten (härskande) följer rätt att för utfart begagna körbana på lotten A (tjänande) längs gränsen mot stamfastigheten.