Mura skorsten själv
Här följer en kort beskrivning om hur vi sommaren 2007 murade upp skorstenen från nock.
Utgångspunkt
Jag har ett gammalt hus från 1860-talet med en rejäl murstock. På 1980-talet lades taket om och i samband med detta revs skorstenen ner till strax under nock. Tidigare ägaren hade installerat en skorsten för kaminen i vardagsrummet, dvs för en kanal.
Förberedelser
Murning är inget jag tidigare sysslat med så det gällde att försöka lära sig så mycket som möjligt via böcker. Tyvärr känner jag ingen murare så blev till att försöka läsa sig till hantverkets konst. Biblioteket hade ett mycket begränsat antal böcker i ämnet och de flesta hade många år på nacken. Jag fick tag i ett par böcker om skorstensbygge som båda var från 1960-talet. Det var nyttigt att läsa igenom dessa även om man blev avskräckt i kapitlet hur själva murningen ska gå till.
Dag 1
Det tog en dag att bygga en ställning. Ställningen gjorde vi som ett uppochnervänt V över nock och sedan spikade vi upp reglar och sittbrädor (eller avställningsbrädor för sten). En presenning surrades fast som tak för att skydda mot regn. (behövdes verkligen denna sommar).
Dag 2
Gamla skorstenen revs. Det var en sk färdig skorsten av typen byggsats där lekablocksstenar med hål i sätt i varandra. Vi bilade sedan bort bruk och jämnade till där de nya stenarna skulle läggas. Här ska jag lyfta ett varningens finger. En gammal skorsten är ofta byggt med lerbruk eller kalkbruk och börjar man bila i denna så spricker många fogar. Vår var dessutom murad med vanlig natursten så många stenar lossnade. Vi murade fast de flesta igen med Murbruk A som är hårdare och biter bättre på natursten. Jag vet inte om det är rätt eftersom jag har läst att man inte ska blanda olika brukssorter. I vårt fall blandas dock inte ett bruk med ett annat eftersom det ligger sten emellan.
Vi upptäckte efter rivning av den nya skorstenen att murstocken innehöll sex kanaler. Jag hade bara sett fyra så två gömde sig över spillt bruk. Kanalväggarna var murade med stående tegelsten och inte liggande. Det innebär att kanalväggen blir 6 cm bred istället för 12 som det egentligen ska vara. Det blir också problem eftersom murning ska ske med överlappande skarvar (murning i förband). Detta är inte så enkelt som det låter, speciellt när man ska mura kanaler. Vi satt med ungarnas lego på kvällen och provade. Eftersom en sten stående på högkant blir 12 cm jämfört mot 6 cm för en liggande sten går det två ytterskift på ett kanalskift...drygt. Man måste också räkna med fogarna. Alternativet blir då att ha jättetjocka fogar för kanalerna för att komma i jämn nivå vartannat skift. Sedan ska man egentligen låta kanalstenen gå ut i ytterväggen (mantel eller omslutningsvägg) för att få armering. Vi löste inte detta utan valde att emellanåt lägga ett armeringsjärn som ett S mellan manteln och genom kanalstenarna. Det stod i någon bok att det var olämpligt utförande men jag såg inte något alternativ. Nu oroar jag mig för att sten, bruk och järn utvidgar sig olika vid temperaturförändringar och att allt därför kommer att spricka. Jag ringde en del samtal till byggnadskontor och murare och kom fram till att 1) det är OK att ha stående sten i skorstenen om det var gjort så tidigare och 2) att armeringsjärn kan användas. Jag är dock smått oroad fortfarande.
Dag 3-6. Murningen
Om murningsteknik - från en glad amatör
I böcker kan man läsa att bruket inte ska vara för hårt och inte för löst. Bruket ska kort och gott vara smidigt. Dessa relativa termer blir helt betydelselösa eftersom man inte har en aning om var gränsen mellan smidighet och ett för hårt bruk går. Stenen ska också vara lagom sugande (?). När man lägger stenen ska tillräckligt med bruk finnas för att fylla ut fogarna då man lägger stenen. Man ger stenen ett knack med handtaget av mursleven för att sätta stenen. Man får inte justera fram och tillbaka eftersom stenen suger upp vattnet i bruket och om man då slår på stenen lossnar den helt. Detta var det svårt eftersom varje sten skulle ligga rakt och vi höll på med vattenpasset en hel del. Om stenen lossnar ska allt bruk bort och man får börja om. Mot slutet av murningen kom vi fram till att en starkt sugande sten (dvs som stenen är när den kommer från byggvaruhuset) behöver vätas (vi använde blomspruta med vatten i). Alternativt (eller som komplement) kan man använda ett lösare bruk där man tillsatt mer vatten vid blandningen. Man får då lite mer tid på sig innan stenen sätter sig. Jag valde ny sten för jag trodde innan att stenen måste vara sugande. En sten som legat ute i regn och rusk en lång tid torde inte vara sugande. Jag vet inte hur det är med den saken och jag tror idag att det går bra att använda gammal sten. Man kan då istället använda ett mindre vått bruk.
Som amatör blev varje sten unik och krävde inpassning och vattenpassning. Det gjorde att varje skift (en rad runt hela skorstenen) i början tog ca 1 timma, ibland längre. Varje skift (inkl. kanalväggar) var i genomsnitt 13 stenar. Vi använde skorstenstegel för yttervarven (sten med 7 hål i) och massiv sten för kanalväggar eftersom de stod på kant. Vi använde Puts- och Murbruk C.
Inga direkta problem tillstöttes vid uppmurning men det tog längre tid än förväntat. Att bära upp ett ton sten upplevdes inte som jobbigt dels eftersom sommaren var kall och att det bara behövdes ett par vändor med en gammal ryggsäck varje timma. En bra stege är viktigt. Vår fästes vid takkant och hade stödben. Man måste vara försiktig speciellt mot slutet av dagen då man börjar bli trött i musklerna.
Putsning under nock
En skorsten ska putsas under nock. Detta för att ytterliga öka tätheten. Detta görs enklast i samband med murningen, dvs efter att ha lagt ett eller ett par skift så kletar man på bruk på utsidan av skorstenen. Om man inte putsar över nock så får man borsta. Erfarenheten vi fick var att detta lättast gjordes med en torr skurborste i skiftet under det man just murat. I en bok läste jag att man med fördel ska borsta kanalerna invändigt med en våt borste, dvs doppa borsten i en hink innan man borstning. Erfarenheten här vara att vänta en stund så att bruket hårdnar. Vid dagens slut funkar ganska bra. Vid dagens slut eller med rester av bruk innan påfyllning gick vi över fogar och efterfyllde dessa.
Avslutningen
De sista skiften kragade vi ut vilket var något besvärligare eftersom det var fler vinklar att hålla reda på. Murning och speciellt puts ska torka långsamt och eftervattnas med fördel (blomspruta går fint). Det går åt vatten när bruk härdar. Vi täckte skorsten med presenning efter varje arbetsdags slut. Ett tips är att bestämma höjden innan genom att räkna antal skift på andra hus. Det är annars stor risk att man bygger en skorsten som är för kort.
KOSTNAD
En sten kostar ca 7-8 kr och det gick åt ca 300 stenar. En säck C-bruk kostar ca 40 kr och det gick åt ca 10-12 säckar. Billigare att blanda sand och cement själv förstås. Vi hyrde blandare för 50 kr dagen totalt 250 kr. Ca 150 kr till kapskivor för vinkelslipen (Ska du skaffa en vinkelslip så välj en med stor kapskiva. De billigaste har ofta en för liten diameter och det blir lätta att stenen spricker fel. Vi klarade oss utan murhammare (den är dyr). Ett par riktiga murhandskar med gummibeklädd framsida är väl värt sin kostnad (90 kr). Händarna blir annars mycket fuktiga under lång tid och bruket gör händerna lite trasiga på ytan. Smörj in händerna med Helosansalva på kvällen så är de som nya på morgonen.
Plåtslagaren ska ha ca 4000 kronor för plåtarbetet. Sedan ska den provtryckas för en tusenlapp. Totalt räknar jag alltså med att arbetet och materialet kommer att gå på 8000 kr. Idag har jag full förståelse för att det kostar 38000 kr om entreprenören gör arbetet från början till slut. Det är dock kul att göra saker själv och att lära sig nya saker .
Ska tillägga att ryggen repade sig efter ca en vecka efter arbetet var klart.
/Christer
Utgångspunkt
Jag har ett gammalt hus från 1860-talet med en rejäl murstock. På 1980-talet lades taket om och i samband med detta revs skorstenen ner till strax under nock. Tidigare ägaren hade installerat en skorsten för kaminen i vardagsrummet, dvs för en kanal.
Förberedelser
Murning är inget jag tidigare sysslat med så det gällde att försöka lära sig så mycket som möjligt via böcker. Tyvärr känner jag ingen murare så blev till att försöka läsa sig till hantverkets konst. Biblioteket hade ett mycket begränsat antal böcker i ämnet och de flesta hade många år på nacken. Jag fick tag i ett par böcker om skorstensbygge som båda var från 1960-talet. Det var nyttigt att läsa igenom dessa även om man blev avskräckt i kapitlet hur själva murningen ska gå till.
Dag 1
Det tog en dag att bygga en ställning. Ställningen gjorde vi som ett uppochnervänt V över nock och sedan spikade vi upp reglar och sittbrädor (eller avställningsbrädor för sten). En presenning surrades fast som tak för att skydda mot regn. (behövdes verkligen denna sommar).
Dag 2
Gamla skorstenen revs. Det var en sk färdig skorsten av typen byggsats där lekablocksstenar med hål i sätt i varandra. Vi bilade sedan bort bruk och jämnade till där de nya stenarna skulle läggas. Här ska jag lyfta ett varningens finger. En gammal skorsten är ofta byggt med lerbruk eller kalkbruk och börjar man bila i denna så spricker många fogar. Vår var dessutom murad med vanlig natursten så många stenar lossnade. Vi murade fast de flesta igen med Murbruk A som är hårdare och biter bättre på natursten. Jag vet inte om det är rätt eftersom jag har läst att man inte ska blanda olika brukssorter. I vårt fall blandas dock inte ett bruk med ett annat eftersom det ligger sten emellan.
Vi upptäckte efter rivning av den nya skorstenen att murstocken innehöll sex kanaler. Jag hade bara sett fyra så två gömde sig över spillt bruk. Kanalväggarna var murade med stående tegelsten och inte liggande. Det innebär att kanalväggen blir 6 cm bred istället för 12 som det egentligen ska vara. Det blir också problem eftersom murning ska ske med överlappande skarvar (murning i förband). Detta är inte så enkelt som det låter, speciellt när man ska mura kanaler. Vi satt med ungarnas lego på kvällen och provade. Eftersom en sten stående på högkant blir 12 cm jämfört mot 6 cm för en liggande sten går det två ytterskift på ett kanalskift...drygt. Man måste också räkna med fogarna. Alternativet blir då att ha jättetjocka fogar för kanalerna för att komma i jämn nivå vartannat skift. Sedan ska man egentligen låta kanalstenen gå ut i ytterväggen (mantel eller omslutningsvägg) för att få armering. Vi löste inte detta utan valde att emellanåt lägga ett armeringsjärn som ett S mellan manteln och genom kanalstenarna. Det stod i någon bok att det var olämpligt utförande men jag såg inte något alternativ. Nu oroar jag mig för att sten, bruk och järn utvidgar sig olika vid temperaturförändringar och att allt därför kommer att spricka. Jag ringde en del samtal till byggnadskontor och murare och kom fram till att 1) det är OK att ha stående sten i skorstenen om det var gjort så tidigare och 2) att armeringsjärn kan användas. Jag är dock smått oroad fortfarande.
Dag 3-6. Murningen
Om murningsteknik - från en glad amatör
I böcker kan man läsa att bruket inte ska vara för hårt och inte för löst. Bruket ska kort och gott vara smidigt. Dessa relativa termer blir helt betydelselösa eftersom man inte har en aning om var gränsen mellan smidighet och ett för hårt bruk går. Stenen ska också vara lagom sugande (?). När man lägger stenen ska tillräckligt med bruk finnas för att fylla ut fogarna då man lägger stenen. Man ger stenen ett knack med handtaget av mursleven för att sätta stenen. Man får inte justera fram och tillbaka eftersom stenen suger upp vattnet i bruket och om man då slår på stenen lossnar den helt. Detta var det svårt eftersom varje sten skulle ligga rakt och vi höll på med vattenpasset en hel del. Om stenen lossnar ska allt bruk bort och man får börja om. Mot slutet av murningen kom vi fram till att en starkt sugande sten (dvs som stenen är när den kommer från byggvaruhuset) behöver vätas (vi använde blomspruta med vatten i). Alternativt (eller som komplement) kan man använda ett lösare bruk där man tillsatt mer vatten vid blandningen. Man får då lite mer tid på sig innan stenen sätter sig. Jag valde ny sten för jag trodde innan att stenen måste vara sugande. En sten som legat ute i regn och rusk en lång tid torde inte vara sugande. Jag vet inte hur det är med den saken och jag tror idag att det går bra att använda gammal sten. Man kan då istället använda ett mindre vått bruk.
Som amatör blev varje sten unik och krävde inpassning och vattenpassning. Det gjorde att varje skift (en rad runt hela skorstenen) i början tog ca 1 timma, ibland längre. Varje skift (inkl. kanalväggar) var i genomsnitt 13 stenar. Vi använde skorstenstegel för yttervarven (sten med 7 hål i) och massiv sten för kanalväggar eftersom de stod på kant. Vi använde Puts- och Murbruk C.
Inga direkta problem tillstöttes vid uppmurning men det tog längre tid än förväntat. Att bära upp ett ton sten upplevdes inte som jobbigt dels eftersom sommaren var kall och att det bara behövdes ett par vändor med en gammal ryggsäck varje timma. En bra stege är viktigt. Vår fästes vid takkant och hade stödben. Man måste vara försiktig speciellt mot slutet av dagen då man börjar bli trött i musklerna.
Putsning under nock
En skorsten ska putsas under nock. Detta för att ytterliga öka tätheten. Detta görs enklast i samband med murningen, dvs efter att ha lagt ett eller ett par skift så kletar man på bruk på utsidan av skorstenen. Om man inte putsar över nock så får man borsta. Erfarenheten vi fick var att detta lättast gjordes med en torr skurborste i skiftet under det man just murat. I en bok läste jag att man med fördel ska borsta kanalerna invändigt med en våt borste, dvs doppa borsten i en hink innan man borstning. Erfarenheten här vara att vänta en stund så att bruket hårdnar. Vid dagens slut funkar ganska bra. Vid dagens slut eller med rester av bruk innan påfyllning gick vi över fogar och efterfyllde dessa.
Avslutningen
De sista skiften kragade vi ut vilket var något besvärligare eftersom det var fler vinklar att hålla reda på. Murning och speciellt puts ska torka långsamt och eftervattnas med fördel (blomspruta går fint). Det går åt vatten när bruk härdar. Vi täckte skorsten med presenning efter varje arbetsdags slut. Ett tips är att bestämma höjden innan genom att räkna antal skift på andra hus. Det är annars stor risk att man bygger en skorsten som är för kort.
KOSTNAD
En sten kostar ca 7-8 kr och det gick åt ca 300 stenar. En säck C-bruk kostar ca 40 kr och det gick åt ca 10-12 säckar. Billigare att blanda sand och cement själv förstås. Vi hyrde blandare för 50 kr dagen totalt 250 kr. Ca 150 kr till kapskivor för vinkelslipen (Ska du skaffa en vinkelslip så välj en med stor kapskiva. De billigaste har ofta en för liten diameter och det blir lätta att stenen spricker fel. Vi klarade oss utan murhammare (den är dyr). Ett par riktiga murhandskar med gummibeklädd framsida är väl värt sin kostnad (90 kr). Händarna blir annars mycket fuktiga under lång tid och bruket gör händerna lite trasiga på ytan. Smörj in händerna med Helosansalva på kvällen så är de som nya på morgonen.
Plåtslagaren ska ha ca 4000 kronor för plåtarbetet. Sedan ska den provtryckas för en tusenlapp. Totalt räknar jag alltså med att arbetet och materialet kommer att gå på 8000 kr. Idag har jag full förståelse för att det kostar 38000 kr om entreprenören gör arbetet från början till slut. Det är dock kul att göra saker själv och att lära sig nya saker .
Ska tillägga att ryggen repade sig efter ca en vecka efter arbetet var klart.
/Christer
Tack Chrille! Nu vågar jag ge mig på min skorsten. Den måste plockas ner några varv och muras upp på nytt. Kan man göra det tror du eller är det värt att riva mer än synligt för att se om det finns skador längre ner i kanalerna? Huset är mycket gammalt men jag vet att skorstenen användes för ca 10 år sedan.
http://bp3.blogger.com/_sIKWBZnWw1M/RuqAqhxp96I/AAAAAAAAAO0/KaYbbhlXAmY/s1600-h/DSC00588.JPG
Mvh
Jojje
http://bp3.blogger.com/_sIKWBZnWw1M/RuqAqhxp96I/AAAAAAAAAO0/KaYbbhlXAmY/s1600-h/DSC00588.JPG
Mvh
Jojje
Hej Jojje!
Antagligen räcker det att plocka ner de stenar som verkar vara helt söndervittrade i fogarna. Jag antar att du också skulle kunna slipa bort en del av fogarna längre ner på skorstenen och fylla dem igen med nytt bruk. Det finns en suverän tråd här i forumet om hur man glidgjuter kanalerna på ett billigt och enkelt sätt. Kolla här. /Chrille
Antagligen räcker det att plocka ner de stenar som verkar vara helt söndervittrade i fogarna. Jag antar att du också skulle kunna slipa bort en del av fogarna längre ner på skorstenen och fylla dem igen med nytt bruk. Det finns en suverän tråd här i forumet om hur man glidgjuter kanalerna på ett billigt och enkelt sätt. Kolla här. /Chrille
Chrille K!
Vart i landet bor du? Läste att en entreprönör tar 38 000:- för jobbet... Vi bor i Uppsala och ska bygga nytt och velar mellan murstock och modern skorsten, cill mkt hellre ha en riktigt murstock men fått för mig att det är väldigt dyrt!
/Sofie
Vart i landet bor du? Läste att en entreprönör tar 38 000:- för jobbet... Vi bor i Uppsala och ska bygga nytt och velar mellan murstock och modern skorsten, cill mkt hellre ha en riktigt murstock men fått för mig att det är väldigt dyrt!
/Sofie
Tack för informationen! Jag har själv en skorsten som behöver renoveras/i värsta fall rivas och muras om från nock . Jag tänkte testa att knacka ur de gamla fogarna först och trycka in nytt bruk. Förhoppningsvis så räcker det. Tyvärr har det även gått ur lite större flisor (frostskador?) ur några stenar så dessa borde egentligen bytas helt.
En idé jag fick var att krossa en sten och färga in bruket med detta pulver och använda det till att fylla upp hålrummet där flisorna gått ur. Kanske kan vara en idé? Bör se bättre ut än grått bruk iaf!
En idé jag fick var att krossa en sten och färga in bruket med detta pulver och använda det till att fylla upp hålrummet där flisorna gått ur. Kanske kan vara en idé? Bör se bättre ut än grått bruk iaf!
Hej!
Jag kan nu berätta att plåtarbetet kostade 5300:-. Jag valde en galvad plåt, alltså inte en plastbestruken variant (plåtisol?). Min tanke är att måla själv om ett par år när linoljan fäster fint på den ärjade plåten. Plåtarbetet blev snyggt med huv och allt. Takplåten är infälld i fogarna mellan stenarna. Jag fyllde fogarna med bruk. Jag valde också att klippa plåten efter formen hos takpannorna. Det känns mycket säkert mot regn och enkelt att åtgärda om man i framtiden skulle få frostsprickor. Om ni väljer huv så finns en del att tänka på. Ska den t.ex. vara löstagbar för att underlätta sotning? Min är det inte. Det är också viktigt att kolla stabiliteten så att den klarar stormar. Min huv har en (falsad) kant och känns mycket stabil. Det finns många saker man bör ha kolla på innan man kontaktar plåtslagaren. Man måste komma ihåg att det är du som bestämmer hur det ska vara, givetvis ger plåtslagaren goda råd men dom har ofta så mycket att göra så jag undrar om dom ibland inte hellre tar genvägar och väljer en enklare och sämre lösning om man inte beskriver hur man vill ha det.
Provtryckningen gick bra. Jag hade några anmärkningar längre ner på murstocken. Det läckte lite på andra våningen men inte tillräckligt för att få annat än en anmärkning i protokollet. Jag har för avsikt att rätta till detta. Troligtvis använder jag kalkbruk här eftersom det är lite mer tåligt mot rörelser och att jag tror det är vad man använt tidigare.
Det är härligt att gå upp på morgonen och tända i köksspisen. Har man smala stickor att elda med blir spisen snabbt varm. Min dotter (6 år) satt och värmde sig intill spisen i morse vilket jag tror hon kommer att minnas med värme i även framtiden.
Jag tänkte lägga ut lite bilder så småning om bara brorsan kan få tummen ur och skicka dom till mig.
Jag kan nu berätta att plåtarbetet kostade 5300:-. Jag valde en galvad plåt, alltså inte en plastbestruken variant (plåtisol?). Min tanke är att måla själv om ett par år när linoljan fäster fint på den ärjade plåten. Plåtarbetet blev snyggt med huv och allt. Takplåten är infälld i fogarna mellan stenarna. Jag fyllde fogarna med bruk. Jag valde också att klippa plåten efter formen hos takpannorna. Det känns mycket säkert mot regn och enkelt att åtgärda om man i framtiden skulle få frostsprickor. Om ni väljer huv så finns en del att tänka på. Ska den t.ex. vara löstagbar för att underlätta sotning? Min är det inte. Det är också viktigt att kolla stabiliteten så att den klarar stormar. Min huv har en (falsad) kant och känns mycket stabil. Det finns många saker man bör ha kolla på innan man kontaktar plåtslagaren. Man måste komma ihåg att det är du som bestämmer hur det ska vara, givetvis ger plåtslagaren goda råd men dom har ofta så mycket att göra så jag undrar om dom ibland inte hellre tar genvägar och väljer en enklare och sämre lösning om man inte beskriver hur man vill ha det.
Provtryckningen gick bra. Jag hade några anmärkningar längre ner på murstocken. Det läckte lite på andra våningen men inte tillräckligt för att få annat än en anmärkning i protokollet. Jag har för avsikt att rätta till detta. Troligtvis använder jag kalkbruk här eftersom det är lite mer tåligt mot rörelser och att jag tror det är vad man använt tidigare.
Det är härligt att gå upp på morgonen och tända i köksspisen. Har man smala stickor att elda med blir spisen snabbt varm. Min dotter (6 år) satt och värmde sig intill spisen i morse vilket jag tror hon kommer att minnas med värme i även framtiden.
Jag tänkte lägga ut lite bilder så småning om bara brorsan kan få tummen ur och skicka dom till mig.
Hej, Angående att du hade problem med att få bruket rätt så har jag som murare svaret på hur man vet detta.
och jag ber på förhand om ursäkt för detta, men det är vad vi lärde oss i skolan, samt att alla murare vet vad det innebär med en "mur (tjejens underliv)"
Man blandar bruket (oftast 1/3 dvs) för att när det blandats och hällts upp i en skottkärra testas, genom att man gör ett "V" med ett "i" i mitten så det ser ut som ett dåligt ritat kvinnligt könsorgan uppifrån (där av namnet),
stoppar ned sleven just under "V:et" och för böjer sleven så "v:et" öppnar sig. Stoppar ner fingret och släpper på sleven, känner man då att fingret sugs ner (som att det är ett vakuum) så är bruket perfekt!.
Som sagt, ber om ursäkt för lite obra ord, men vafan, så har jag fått lära mig, och nu lär jag de vidare.
och jag ber på förhand om ursäkt för detta, men det är vad vi lärde oss i skolan, samt att alla murare vet vad det innebär med en "mur (tjejens underliv)"
Man blandar bruket (oftast 1/3 dvs) för att när det blandats och hällts upp i en skottkärra testas, genom att man gör ett "V" med ett "i" i mitten så det ser ut som ett dåligt ritat kvinnligt könsorgan uppifrån (där av namnet),
stoppar ned sleven just under "V:et" och för böjer sleven så "v:et" öppnar sig. Stoppar ner fingret och släpper på sleven, känner man då att fingret sugs ner (som att det är ett vakuum) så är bruket perfekt!.
Som sagt, ber om ursäkt för lite obra ord, men vafan, så har jag fått lära mig, och nu lär jag de vidare.
HejC Chrille K skrev:Här följer en kort beskrivning om hur vi sommaren 2007 murade upp skorstenen från nock.
Utgångspunkt
Jag har ett gammalt hus från 1860-talet med en rejäl murstock. På 1980-talet lades taket om och i samband med detta revs skorstenen ner till strax under nock. Tidigare ägaren hade installerat en skorsten för kaminen i vardagsrummet, dvs för en kanal.
Förberedelser
Murning är inget jag tidigare sysslat med så det gällde att försöka lära sig så mycket som möjligt via böcker. Tyvärr känner jag ingen murare så blev till att försöka läsa sig till hantverkets konst. Biblioteket hade ett mycket begränsat antal böcker i ämnet och de flesta hade många år på nacken. Jag fick tag i ett par böcker om skorstensbygge som båda var från 1960-talet. Det var nyttigt att läsa igenom dessa även om man blev avskräckt i kapitlet hur själva murningen ska gå till.
Dag 1
Det tog en dag att bygga en ställning. Ställningen gjorde vi som ett uppochnervänt V över nock och sedan spikade vi upp reglar och sittbrädor (eller avställningsbrädor för sten). En presenning surrades fast som tak för att skydda mot regn. (behövdes verkligen denna sommar).
Dag 2
Gamla skorstenen revs. Det var en sk färdig skorsten av typen byggsats där lekablocksstenar med hål i sätt i varandra. Vi bilade sedan bort bruk och jämnade till där de nya stenarna skulle läggas. Här ska jag lyfta ett varningens finger. En gammal skorsten är ofta byggt med lerbruk eller kalkbruk och börjar man bila i denna så spricker många fogar. Vår var dessutom murad med vanlig natursten så många stenar lossnade. Vi murade fast de flesta igen med Murbruk A som är hårdare och biter bättre på natursten. Jag vet inte om det är rätt eftersom jag har läst att man inte ska blanda olika brukssorter. I vårt fall blandas dock inte ett bruk med ett annat eftersom det ligger sten emellan.
Vi upptäckte efter rivning av den nya skorstenen att murstocken innehöll sex kanaler. Jag hade bara sett fyra så två gömde sig över spillt bruk. Kanalväggarna var murade med stående tegelsten och inte liggande. Det innebär att kanalväggen blir 6 cm bred istället för 12 som det egentligen ska vara. Det blir också problem eftersom murning ska ske med överlappande skarvar (murning i förband). Detta är inte så enkelt som det låter, speciellt när man ska mura kanaler. Vi satt med ungarnas lego på kvällen och provade. Eftersom en sten stående på högkant blir 12 cm jämfört mot 6 cm för en liggande sten går det två ytterskift på ett kanalskift...drygt. Man måste också räkna med fogarna. Alternativet blir då att ha jättetjocka fogar för kanalerna för att komma i jämn nivå vartannat skift. Sedan ska man egentligen låta kanalstenen gå ut i ytterväggen (mantel eller omslutningsvägg) för att få armering. Vi löste inte detta utan valde att emellanåt lägga ett armeringsjärn som ett S mellan manteln och genom kanalstenarna. Det stod i någon bok att det var olämpligt utförande men jag såg inte något alternativ. Nu oroar jag mig för att sten, bruk och järn utvidgar sig olika vid temperaturförändringar och att allt därför kommer att spricka. Jag ringde en del samtal till byggnadskontor och murare och kom fram till att 1) det är OK att ha stående sten i skorstenen om det var gjort så tidigare och 2) att armeringsjärn kan användas. Jag är dock smått oroad fortfarande.
Dag 3-6. Murningen
Om murningsteknik - från en glad amatör
I böcker kan man läsa att bruket inte ska vara för hårt och inte för löst. Bruket ska kort och gott vara smidigt. Dessa relativa termer blir helt betydelselösa eftersom man inte har en aning om var gränsen mellan smidighet och ett för hårt bruk går. Stenen ska också vara lagom sugande (?). När man lägger stenen ska tillräckligt med bruk finnas för att fylla ut fogarna då man lägger stenen. Man ger stenen ett knack med handtaget av mursleven för att sätta stenen. Man får inte justera fram och tillbaka eftersom stenen suger upp vattnet i bruket och om man då slår på stenen lossnar den helt. Detta var det svårt eftersom varje sten skulle ligga rakt och vi höll på med vattenpasset en hel del. Om stenen lossnar ska allt bruk bort och man får börja om. Mot slutet av murningen kom vi fram till att en starkt sugande sten (dvs som stenen är när den kommer från byggvaruhuset) behöver vätas (vi använde blomspruta med vatten i). Alternativt (eller som komplement) kan man använda ett lösare bruk där man tillsatt mer vatten vid blandningen. Man får då lite mer tid på sig innan stenen sätter sig. Jag valde ny sten för jag trodde innan att stenen måste vara sugande. En sten som legat ute i regn och rusk en lång tid torde inte vara sugande. Jag vet inte hur det är med den saken och jag tror idag att det går bra att använda gammal sten. Man kan då istället använda ett mindre vått bruk.
Som amatör blev varje sten unik och krävde inpassning och vattenpassning. Det gjorde att varje skift (en rad runt hela skorstenen) i början tog ca 1 timma, ibland längre. Varje skift (inkl. kanalväggar) var i genomsnitt 13 stenar. Vi använde skorstenstegel för yttervarven (sten med 7 hål i) och massiv sten för kanalväggar eftersom de stod på kant. Vi använde Puts- och Murbruk C.
Inga direkta problem tillstöttes vid uppmurning men det tog längre tid än förväntat. Att bära upp ett ton sten upplevdes inte som jobbigt dels eftersom sommaren var kall och att det bara behövdes ett par vändor med en gammal ryggsäck varje timma. En bra stege är viktigt. Vår fästes vid takkant och hade stödben. Man måste vara försiktig speciellt mot slutet av dagen då man börjar bli trött i musklerna.
Putsning under nock
En skorsten ska putsas under nock. Detta för att ytterliga öka tätheten. Detta görs enklast i samband med murningen, dvs efter att ha lagt ett eller ett par skift så kletar man på bruk på utsidan av skorstenen. Om man inte putsar över nock så får man borsta. Erfarenheten vi fick var att detta lättast gjordes med en torr skurborste i skiftet under det man just murat. I en bok läste jag att man med fördel ska borsta kanalerna invändigt med en våt borste, dvs doppa borsten i en hink innan man borstning. Erfarenheten här vara att vänta en stund så att bruket hårdnar. Vid dagens slut funkar ganska bra. Vid dagens slut eller med rester av bruk innan påfyllning gick vi över fogar och efterfyllde dessa.
Avslutningen
De sista skiften kragade vi ut vilket var något besvärligare eftersom det var fler vinklar att hålla reda på. Murning och speciellt puts ska torka långsamt och eftervattnas med fördel (blomspruta går fint). Det går åt vatten när bruk härdar. Vi täckte skorsten med presenning efter varje arbetsdags slut. Ett tips är att bestämma höjden innan genom att räkna antal skift på andra hus. Det är annars stor risk att man bygger en skorsten som är för kort.
KOSTNAD
En sten kostar ca 7-8 kr och det gick åt ca 300 stenar. En säck C-bruk kostar ca 40 kr och det gick åt ca 10-12 säckar. Billigare att blanda sand och cement själv förstås. Vi hyrde blandare för 50 kr dagen totalt 250 kr. Ca 150 kr till kapskivor för vinkelslipen (Ska du skaffa en vinkelslip så välj en med stor kapskiva. De billigaste har ofta en för liten diameter och det blir lätta att stenen spricker fel. Vi klarade oss utan murhammare (den är dyr). Ett par riktiga murhandskar med gummibeklädd framsida är väl värt sin kostnad (90 kr). Händarna blir annars mycket fuktiga under lång tid och bruket gör händerna lite trasiga på ytan. Smörj in händerna med Helosansalva på kvällen så är de som nya på morgonen.
Plåtslagaren ska ha ca 4000 kronor för plåtarbetet. Sedan ska den provtryckas för en tusenlapp. Totalt räknar jag alltså med att arbetet och materialet kommer att gå på 8000 kr. Idag har jag full förståelse för att det kostar 38000 kr om entreprenören gör arbetet från början till slut. Det är dock kul att göra saker själv och att lära sig nya saker .
Ska tillägga att ryggen repade sig efter ca en vecka efter arbetet var klart.
/Christer
Gammal tråd men ger det ett försök. Murat ca 6m skorsten till timrad bastu. Har nu bara kronan kvar som jag tänkte kragar ut de sista två skiften. Har förstått att rökkanalen bör vara samma storlek hela vägen. Men förstår inte hur jag skall kapa stenarna för att åstadkomma det. Finns det någon snäll själ som kan rita 2 sista skiften? Skorstenen har 2 kanaler med halvstens rökkanaler .
Jonas