51 764 läst · 301 svar
52k läst
301 svar
Ekonomi i att elda ved i kamin under vintern
Frusen, t o m vårvåt av sav björkkubbe är lättkluven.
En smäll med en ordentlig klyvyxa,
t ex Fiskars brukar räcka.
Och enklast blir det om man klyver mitt i en kvist. Litet av ett hantverk.
Går mycket snabbare än att häva upp på vedklyven.
Har faktiskt kluvit några årsvedar med yxa.... Så gjorde min far innan det blev poppis med hydrauliska vedklyvar.
Rättare sagt han använde aldrig en sådan.
Min far berättade att det hände att det eldades kubbar av frusen vinterbjörk. Gick fint bara man hade en ordentlig glödbädd.
Finns ingen sav i träden på vintern, för då skulle de frostsprängas.
Så jag vet att fuktinnehållet är lågt relativt ved fälld på sommaren.
- Men hur mycket vätska är det i en kubbe som torkar bort, fram till hösten?
Här har Ni svaret:
En smäll med en ordentlig klyvyxa,
t ex Fiskars brukar räcka.
Och enklast blir det om man klyver mitt i en kvist. Litet av ett hantverk.
Går mycket snabbare än att häva upp på vedklyven.
Har faktiskt kluvit några årsvedar med yxa.... Så gjorde min far innan det blev poppis med hydrauliska vedklyvar.
Rättare sagt han använde aldrig en sådan.
Min far berättade att det hände att det eldades kubbar av frusen vinterbjörk. Gick fint bara man hade en ordentlig glödbädd.
Finns ingen sav i träden på vintern, för då skulle de frostsprängas.
Så jag vet att fuktinnehållet är lågt relativt ved fälld på sommaren.
- Men hur mycket vätska är det i en kubbe som torkar bort, fram till hösten?
Här har Ni svaret:
Redigerat:
Produkter som diskuteras: "klyvyxa"
Klyvyxa Bahco
Stål för vedklyvning
649 kr inkl moms
Läs mer
Nu läste jag inte alla inlägg i tråden, men vikten vid eldningstillfället var ju 1757 gram, vägde ursprungligen 2828gr. 1757 är ju inte vid 0% fukthalt. Eller framgick det nånstans i länkad tråd?
Så det var minst 38% fukthalt vid fällningen. Det är ju knappast bra att elda frusen björk som innehåller mer än 38% fukthalt, då eldar jag hellre torr ved...
Så det var minst 38% fukthalt vid fällningen. Det är ju knappast bra att elda frusen björk som innehåller mer än 38% fukthalt, då eldar jag hellre torr ved...
Nu blandar du äpplen med päron, vilket i o f s brukar vara vanligt på forum...
# Elda rå ved, som jag skrev ovan och i slutet av länkad tråd.
# Viktminskning på ett år, vilket tävlingen gällde.
-Vart har det påståtts 0 % fukthalt?
Minns inte att något sådant påstods i tråden.
Du får bemöda dig att läsa inledningen i tråden😙
Redan i första inläggen:
"Vad väger kubben om ett år?
14 februari 2022, kl 23.59.59"
# Elda rå ved, som jag skrev ovan och i slutet av länkad tråd.
# Viktminskning på ett år, vilket tävlingen gällde.
-Vart har det påståtts 0 % fukthalt?
Minns inte att något sådant påstods i tråden.
Du får bemöda dig att läsa inledningen i tråden😙
Redan i första inläggen:
"Vad väger kubben om ett år?
14 februari 2022, kl 23.59.59"
Redigerat:
Hahaha!!K Kane skrev:
Jag har så många träd att det inte går att vara selektiv i valen. Saknar dock stora Almar och har relativt lite tall på gården.
Tror på att blanda, sen som sagt när jag är ute och fumlar i mörkret så tar jag det som ligger överst i högen. Och inte minns jag hur jag travade eller i vilken trave jag har mest av specifikt träslag. Det blir finns i sjön varje gång 🤣
Trodde det var en röd tråd I @Hybro anekdot om hur bra det gick att elda rå ved, och fukthalten i den vinterklyvda veden som enligt @Hybro inte hade någon sav, trots att det förmodligen var mellan 40-50% fukthalt vid fällningstillfället (på den länkade exemplet).
Men då vet jag att ingen sådan röd tråd fanns... Och att den gamla devisen att veden ska klyva och torka även gäller vinterfälld björk.
Men då vet jag att ingen sådan röd tråd fanns... Och att den gamla devisen att veden ska klyva och torka även gäller vinterfälld björk.
Men ved som inte torkat går väl inte att elda, brinner knappt ute när div rishögar ska eldas. Ska inte säga att jag vet något, jag är inte nån erfaren gubbe. Mera city-unge som fått upp ögon för livet på landet. Men elda torr ved ingår i grundkursen till lärandet att kunna elda.
Har testat det som min far sa, flera gånger när jag tältat fritt även på vintern. Alltså utan eldstad.
Letar då upp en törstubbe och gärna lite näver att riva av en björk. Späntar ordentligt med tändved. Och kapar ibland klen björk i kubbar, som klyvs.
Men det är klart.... Hittar man då ett dött torrträd då är det plus.
Kan inte dra med ved ut i skogen.
Letar då upp en törstubbe och gärna lite näver att riva av en björk. Späntar ordentligt med tändved. Och kapar ibland klen björk i kubbar, som klyvs.
Men det är klart.... Hittar man då ett dött torrträd då är det plus.
Kan inte dra med ved ut i skogen.
Nog går det mesta att bränna men det är inte lämpligt att elda sur ved. Ekonomin i att torka ved är riktigt god om man låter sol,vind och tid göra jobbet.Norrtull skrev:
Jo, men så är det så klart.
Min far som jag refererade till, bodde hemma som ung i ett arrendetorp mitt i skogen.
Där fanns ingen el eller annat som vi är bekväma med i dag.
Bör ha varit runt slutet av 30-talet.
Glädjen var stor när man fick tag på fotogen och karbid till lamporna.
I arrendet ingick att inhysa hästskötare på vintern.
Det var dessa som kom med rå ved denna vinter, när den torra veden tröt. Vintern var sträng.
Det var hårt på den tiden... Minst en km till närmaste granne.
Ingen skola på vintern, i stället sommarskola. Skola typ centralt placerad i bygden.
F ö uppfödd just där. Kakelugn och köksspis.
Min far som jag refererade till, bodde hemma som ung i ett arrendetorp mitt i skogen.
Där fanns ingen el eller annat som vi är bekväma med i dag.
Bör ha varit runt slutet av 30-talet.
Glädjen var stor när man fick tag på fotogen och karbid till lamporna.
I arrendet ingick att inhysa hästskötare på vintern.
Det var dessa som kom med rå ved denna vinter, när den torra veden tröt. Vintern var sträng.
Det var hårt på den tiden... Minst en km till närmaste granne.
Ingen skola på vintern, i stället sommarskola. Skola typ centralt placerad i bygden.
F ö uppfödd just där. Kakelugn och köksspis.
Det var hårda tider förr. Tänker på alla jänkare som ska bygga upp diverse självförsörjande boenden ute i skogen, leva som på 1900-talets början. Välja ett liv där arbete är krav för överlevnad. Självförsörjande på el mat och värme. Nää där är jag som sthlmare för lat och för bekväm. Så fort det blir för kallt och veden sinat tar jag fru och barn hem till lghn där det är varmt och skönt med el 24/7-356.H Hybro skrev:Jo, men så är det så klart.
Min far som jag refererade till, bodde hemma som ung i ett arrendetorp mitt i skogen.
Där fanns ingen el eller annat som vi är bekväma med i dag.
Bör ha varit runt slutet av 30-talet.
Glädjen var stor när man fick tag på fotogen och karbid till lamporna.
I arrendet ingick att inhysa hästskötare på vintern.
Det var dessa som kom med rå ved denna vinter, när den torra veden tröt. Vintern var sträng.
Det var hårt på den tiden... Minst en km till närmaste granne.
Ingen skola på vintern, i stället sommarstuga.
Tur att alla är olika 😃
Vårt fritidshus byggdes av en Johan Johansson 1820-1850 ( lite oklart), 5 barn enligt kyrkböcker, arbetade på lokala gården. Fick mark för att bygga på innan barnen kom. Hade en så kallad homestead, spisar och en totalyta på ca 50kvm. Ca 2 hektar mark med kossa(or?) och en häst för skötseln. Men var denne Johans och snarare hans barn tog vägen förtäljer inte denna historia jag hittat. Men det går nog leta vidare om tid finns.