Från självdrag till mekanisk ventilation
Vi har problem med självdragssystemet i vår villa, byggd 1947, och har fått rådet att gå över ett mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeväxlare, ett FTX-system.
Är det någon som har erfarenhet av en sådan övergång? Finns det några nackdelar - utöver investeringskostnaden?
Vad bör man tänka på? Finns det mekanisk ventilation som inte väsnas?
Är det någon som har erfarenhet av en sådan övergång? Finns det några nackdelar - utöver investeringskostnaden?
Vad bör man tänka på? Finns det mekanisk ventilation som inte väsnas?
Om man ska få ett tyst system så ska man inte snåla med dimensionerna. Gå hellre upp en dimension både vad det gäller rördiameter, fläktar och värmeväxlare. Snåla inte heller med ljuddämparna.
Viktigt är också att man får ett tätt system och isolerar ordentligt.
Viktigt är också att man får ett tätt system och isolerar ordentligt.
Varför inte ett frånluftsystem (F-ventilation) med tilluftventiler?
FTX bygger på att huset är så tätt byggt att nästan all luft kommer in via värmeväxlaren, som då kan återvinna en hel del energi. Minsta otätheter gör att kall utomhusluft läcker in och värmeväxlaren gör då ingen nytta. Fördelen med FT eller FTX är ju att man säkerställer att alla rum blir ventilerade. Men det blir många och grova rör som inte med lätthet kan döljas och dessutom kostar det en hel del att installera.
/Pontus
FTX bygger på att huset är så tätt byggt att nästan all luft kommer in via värmeväxlaren, som då kan återvinna en hel del energi. Minsta otätheter gör att kall utomhusluft läcker in och värmeväxlaren gör då ingen nytta. Fördelen med FT eller FTX är ju att man säkerställer att alla rum blir ventilerade. Men det blir många och grova rör som inte med lätthet kan döljas och dessutom kostar det en hel del att installera.
/Pontus
skulle det räcka att montera utblåsfläktar i badrummen? som går på lågfart hela tiden utom när man duschar då de kan öka till fullfart.
Det beror väl helt och hållet på hur du värmer huset idag och vad du har för uppvärmnigskostnad. Ett FTX system är förhållandevis dyrt att installera men sänker husets behov av värmetillskott genom att ta tillvara värmen i frånluften. Ett mekaniskt frånluftssystem däremot är billigt att installera men höjer husets värmebehov något mot vad du har idag eftersom du förbättrar luftväxlingen och därmed ventilerar ut en del varmluft som måste ersättas med kalluft utifrån. Fläktar i badrummen är inget som jag skulle rekommndera, de som finns låter mycket och håller inte länge (om inget revolutioneraden hänt det senaste halvåret på den fronten) . Gör du arbetet själv kan du lätt komma under 10.000.- för en kanalfläkt och några strategiskt placerade don. Ska du smälla på med ett FTX hamnar det mellan 30.000.- och >40.000.- beroende på hur stor boyta som ska ventileras eftersom du måste dra kanaler både för till och frånluft. Du kan räkna med att ca 30% av din årsförbrukning av värme försvinner via ventilationen och av det kan du kanske återvinna runt 80% vilket innebär en besparing på värmenotan på ungefär 25% grovt räknat. Ta din värmeräkning och dela med 4. dividera 25.000.- med det tal du nyss fick fram och du får antal år som anläggningen måste gå innan du kan räkna hem den. Ränteeffekter och underhålls samt driftskostnad borträknad givetvis.
Du skrev att du bor villa, kommer du inte åt hela huset från vinden så blir det oundvikligen rördragningar som behöver gömmas på något fiffigt sätt...
Du skrev att du bor villa, kommer du inte åt hela huset från vinden så blir det oundvikligen rördragningar som behöver gömmas på något fiffigt sätt...
Som sagt, ett FTX-system bygger på att huset är tätt, vilket jag inte tror ditt hus från 1947 är tyvärr. T o m helt nybyggda hus med plastade väggar och tätade genomföringar har problem med tjuvluft som smyger sig in genom otätheter och minskar effektiviteten. Klart är att du inte kommer att återvinna några 80%, även om verkningsgraden på aggregatet må vara 80%. Ett FT- eller FTX-system installerar man för att ha full koll på ventilationen, vare sig det är för att man vill säkerställa ventilationen i varje rum eller undvika att få i sig radon. Det är i alla fall min uppfattning!
/Pontus
/Pontus
Nu hänger inte jag med på resonemanget. Ett FTX aggregat jobabr väl inte upp något större undertryck i huset (det är ungefär samma luftmängd in som ut)? Och hur kan innåtläckande luft påverka återvinningsgraden? All den uppvärmda luft som lämnar huset via aggregatet passerar ju genom växlaren som har en optimal verkningsgrad runt 80%. Låt gå för att systemverkningsgraden inte kommer upp i aggregatets vekningsgrad p.g.a. förluster, men det tycker jag inte borde påverkas i någon större grad av om huset är tätt eller inte. Så länge som det inte blåser genom väggarna på kåken så har jag svårt att se hur påverkan blir på systemets verkningsgrad.Pongu skrev:
Förklara gärna hur det häger ihop...
Citerar ur rapporten "Energianvändning och livscykelkostnad för ventilations- och uppvärmningssystem i småhus" av Richard Torssell
(http://www.hvac.lth.se/publikationer/TVIT-5000/TVIT-5004.pdf)
Från slutsatsen sist i rapporten:
"En av anledningarna till att energibesparingen med FTX-ventilation är lägre än den
energibesparing som görs med FVP-ventilation beror på den luftläckageförlust som uppstår i
byggnaden. Denna förlust är svår att eliminera helt men den kan åtminstone reduceras
väsentligt genom att bygga ett tätare byggnadsskal och genom att skapa ett litet undertryck i
byggnaden. Merkostnaden för att göra byggnadsskalet tätare är ej stor utan är mer en fråga om
noggrannhet vid byggnationen."
/Pontus
(http://www.hvac.lth.se/publikationer/TVIT-5000/TVIT-5004.pdf)
Från slutsatsen sist i rapporten:
"En av anledningarna till att energibesparingen med FTX-ventilation är lägre än den
energibesparing som görs med FVP-ventilation beror på den luftläckageförlust som uppstår i
byggnaden. Denna förlust är svår att eliminera helt men den kan åtminstone reduceras
väsentligt genom att bygga ett tätare byggnadsskal och genom att skapa ett litet undertryck i
byggnaden. Merkostnaden för att göra byggnadsskalet tätare är ej stor utan är mer en fråga om
noggrannhet vid byggnationen."
/Pontus
Utdrag från rapporten:
7.2 Luftläckage
Ett problem som kan uppstå i byggnader med FTX-ventilation är att luftläckageförlusterna
genom byggnadsskalet riskerar att bli relativt stora och därmed minska den potentiella
energibesparingen. Alltså trots värmeväxlarens relativt stora energiåtervinning, minskar inte
uppvärmningsbehovet så mycket, jämfört med FVP-ventilation. Luftläckning finns även i
byggnader med FVP-ventilation men är obetydligt små. (Svensson, 1984)
Av denna anledning har denna parameter undersökts noga i litteraturen samt har simuleringar
i VIP+ genomförts. Tilluftsflöde och byggnadens täthet har varierats i simuleringen då dessa
har betydande inverkan på luftläckaget. För förklaring av luftläckage se kapitel 3.2.2.
Luftläckning är särskilt allvarligt i FTX-system, eftersom tilluften där värms av frånluften och
luftläckning sker vid sidan om värmeväxlaren. Denna luftläckning värmeväxlas ej och medför
därför extra värmning. (Svensson, 1985)
I F/FVP-system kommer luftflödet genom byggnaden att styras av frånluftsfläkten och
luftläckning kan inte exakt skiljas från luftflödet som tas in som tilluftsflöde. I en byggnad
med F-system är undertrycket större än i ett FTX-system och luftläckageförlusterna blir av
den anledningen mindre. Luftläckning har därför mindre påverkan uppvärmningsmässigt
jämfört med ett FTX-system. Klimatskalets täthet blir med F-ventilation i högre grad en fråga
om komfort för att undvika drag. Görs byggnaden tätare minskar luftläckaget genom otätheter
i väggar och tak och luftflödet genom ventiler kommer istället att öka. Då luften tas in via
ventiler har man större möjlighet att värma denna och risken för kallras minskar (Johansson,
2004).
Enligt Sune Häggbom undviks FTX-system idag då de ej ger någon större återvinning. FTXsystemen
blev på 70-talet vanliga då de ansågs kunna återvinna en stor del värme. Det fanns
då inga datorprogram som kunde behandla parametrar som t ex luftläckage. Glädjekalkyler
gjorde att man satsade på FTX eftersom de på pappret såg ut att kunna ge en relativt stor
energiåtervinning. Dock visade det sig att det inte riktigt blev så när de användes i praktiken.
Vid mätningar såg man att värmeväxlarens funktion var det inget fel på, men trots detta gav
den ingen större förändring på den totala mängden återvunnen energi. Det stod då klart att det
måste finnas andra faktorer som är avgörande och det upptäcktes så småningom att
luftläckaget i byggnader med FTX-system blev relativt stort, vilket åt upp stora delar av
värmen som återvanns. (Häggbom, 2004)
7.2.1 Åtgärder för att minska luftläckaget
Täthet
För att minska luftläckaget kan byggnaden byggas tätare. Boverket har idag som
rekommendation att byggnader ska ha en täthet på 0,8 l/sm2. Enligt Arne Elmroth borde detta
krav minskas till en tredjedel, det vill säga till cirka 0,3 l/sm2. Dels för att öka komforten
inomhus men också för att återvinningspotentialen då också skulle öka. Görs en byggnad
tätare får man även bättre möjlighet att styra luftflödena i ventilationssystemet. (Elmroth,
2004)
Sune Häggbom gör idag på uppdrag av byggföretag täthetsmätningar i byggnader. 0,8 l/sm2 är
ett normalt täthetsvärde men värden ner mot 0,4-0,6 l/sm2 förekommer (Häggbom, 2004). Det
förekommer dock också täthetsvärden som ligger långt ovan Boverkets rekommendation
(Warfvinge, 2004). Vid nybyggnation är det alltså av flera anledningar viktigt att husen byggs
täta.
Läckageförluster kan minskas genom att lägga extra uppmärksamhet vid klimatskalets täthet.
Ofta ligger väggens tätskikt innanför isoleringen så att spikar och skruvar från uppsättning av
tavlor och hyllor perforerar folien. Ett sätt att undvika detta är att placera skiktet längre in i
väggen utom räckhåll för spikar. (Anger och Ohlsson, 2004) Stora förbättringar på en
byggnads täthet kan relativt enkelt åstadkommas vid byggnationen om tätskiktet noggrant
appliceras. Det behöver alltså inte till några dyrare eller fler material för att få byggnadsskalet
tätare utan det är snarare en fråga om noggrannhet vid byggnationen. (Warfvinge, 2005)
Undertryck i byggnaden
En annan åtgärd för att minska luftläckaget är skapa ett undertryck i byggnaden. Detta görs
genom att sätta tilluftsflödet något lägre än frånluftsflödet. På så sätt kommer inläckande luft
inte kunna tryckas ut genom väggarna eftersom byggnadens undertryck håller kvar denna luft.
Det krävs då ett undertryck, motsvarande det som finns i byggnaden, på någon av byggnadens
utsidor för att luften ska börja sugas ut genom ytterväggarna. Ju större undertryck som råder i
byggnaden desto mindre blir det ofrivilliga luftläckaget. (Häggbom, 2004)
7.2 Luftläckage
Ett problem som kan uppstå i byggnader med FTX-ventilation är att luftläckageförlusterna
genom byggnadsskalet riskerar att bli relativt stora och därmed minska den potentiella
energibesparingen. Alltså trots värmeväxlarens relativt stora energiåtervinning, minskar inte
uppvärmningsbehovet så mycket, jämfört med FVP-ventilation. Luftläckning finns även i
byggnader med FVP-ventilation men är obetydligt små. (Svensson, 1984)
Av denna anledning har denna parameter undersökts noga i litteraturen samt har simuleringar
i VIP+ genomförts. Tilluftsflöde och byggnadens täthet har varierats i simuleringen då dessa
har betydande inverkan på luftläckaget. För förklaring av luftläckage se kapitel 3.2.2.
Luftläckning är särskilt allvarligt i FTX-system, eftersom tilluften där värms av frånluften och
luftläckning sker vid sidan om värmeväxlaren. Denna luftläckning värmeväxlas ej och medför
därför extra värmning. (Svensson, 1985)
I F/FVP-system kommer luftflödet genom byggnaden att styras av frånluftsfläkten och
luftläckning kan inte exakt skiljas från luftflödet som tas in som tilluftsflöde. I en byggnad
med F-system är undertrycket större än i ett FTX-system och luftläckageförlusterna blir av
den anledningen mindre. Luftläckning har därför mindre påverkan uppvärmningsmässigt
jämfört med ett FTX-system. Klimatskalets täthet blir med F-ventilation i högre grad en fråga
om komfort för att undvika drag. Görs byggnaden tätare minskar luftläckaget genom otätheter
i väggar och tak och luftflödet genom ventiler kommer istället att öka. Då luften tas in via
ventiler har man större möjlighet att värma denna och risken för kallras minskar (Johansson,
2004).
Enligt Sune Häggbom undviks FTX-system idag då de ej ger någon större återvinning. FTXsystemen
blev på 70-talet vanliga då de ansågs kunna återvinna en stor del värme. Det fanns
då inga datorprogram som kunde behandla parametrar som t ex luftläckage. Glädjekalkyler
gjorde att man satsade på FTX eftersom de på pappret såg ut att kunna ge en relativt stor
energiåtervinning. Dock visade det sig att det inte riktigt blev så när de användes i praktiken.
Vid mätningar såg man att värmeväxlarens funktion var det inget fel på, men trots detta gav
den ingen större förändring på den totala mängden återvunnen energi. Det stod då klart att det
måste finnas andra faktorer som är avgörande och det upptäcktes så småningom att
luftläckaget i byggnader med FTX-system blev relativt stort, vilket åt upp stora delar av
värmen som återvanns. (Häggbom, 2004)
7.2.1 Åtgärder för att minska luftläckaget
Täthet
För att minska luftläckaget kan byggnaden byggas tätare. Boverket har idag som
rekommendation att byggnader ska ha en täthet på 0,8 l/sm2. Enligt Arne Elmroth borde detta
krav minskas till en tredjedel, det vill säga till cirka 0,3 l/sm2. Dels för att öka komforten
inomhus men också för att återvinningspotentialen då också skulle öka. Görs en byggnad
tätare får man även bättre möjlighet att styra luftflödena i ventilationssystemet. (Elmroth,
2004)
Sune Häggbom gör idag på uppdrag av byggföretag täthetsmätningar i byggnader. 0,8 l/sm2 är
ett normalt täthetsvärde men värden ner mot 0,4-0,6 l/sm2 förekommer (Häggbom, 2004). Det
förekommer dock också täthetsvärden som ligger långt ovan Boverkets rekommendation
(Warfvinge, 2004). Vid nybyggnation är det alltså av flera anledningar viktigt att husen byggs
täta.
Läckageförluster kan minskas genom att lägga extra uppmärksamhet vid klimatskalets täthet.
Ofta ligger väggens tätskikt innanför isoleringen så att spikar och skruvar från uppsättning av
tavlor och hyllor perforerar folien. Ett sätt att undvika detta är att placera skiktet längre in i
väggen utom räckhåll för spikar. (Anger och Ohlsson, 2004) Stora förbättringar på en
byggnads täthet kan relativt enkelt åstadkommas vid byggnationen om tätskiktet noggrant
appliceras. Det behöver alltså inte till några dyrare eller fler material för att få byggnadsskalet
tätare utan det är snarare en fråga om noggrannhet vid byggnationen. (Warfvinge, 2005)
Undertryck i byggnaden
En annan åtgärd för att minska luftläckaget är skapa ett undertryck i byggnaden. Detta görs
genom att sätta tilluftsflödet något lägre än frånluftsflödet. På så sätt kommer inläckande luft
inte kunna tryckas ut genom väggarna eftersom byggnadens undertryck håller kvar denna luft.
Det krävs då ett undertryck, motsvarande det som finns i byggnaden, på någon av byggnadens
utsidor för att luften ska börja sugas ut genom ytterväggarna. Ju större undertryck som råder i
byggnaden desto mindre blir det ofrivilliga luftläckaget. (Häggbom, 2004)
Hej.
Om man ska installera någon form av mekanisk ventilation i ett hus som ursprungligen byggts enligt självdragsprincipen.
Och som byggts innan plastfolien gjort sitt inträde, går det att tätt nog för att hantera mekanisk ventilation?
Om man ska installera någon form av mekanisk ventilation i ett hus som ursprungligen byggts enligt självdragsprincipen.
Och som byggts innan plastfolien gjort sitt inträde, går det att tätt nog för att hantera mekanisk ventilation?
Är det ett hus som ursprungligen värmts upp av värmepanna och nu är det i stället installerat en värmepump? En enkel mekanisk frånluftsventilation brukar vara tillräckligt. Värmeförlusten i en sådan konstruktion får man ta. Den ursprungliga ventilationen som uppkom genom en varm murstock förbrukade också värme även om det inte märktes.
Det är ovanligt att man installerar FTX i hus av den här typen.
Det är ovanligt att man installerar FTX i hus av den här typen.
Hej!
Har ett hus från -38. Mäladalen. Vattenburen värme. Fjärrvärme.
Har låtit installera ett mekaniskt frånluftssystem i huset. Proffs. Tagit tid (nackdel med muntliga avtal) men det är proffessionellt utfört. Snyggt. Snickarn ska bara ordna sista inluftsdonen på plats. Kan rekommendera ljuddämpad variant om du har fönster mot gata. Blir lite större håltagning, men det blir tystare. Grova spirorör. Tyst takmonterad fläkt. Visserligen ett rör på utsidan av huset (från badrum i källarplan) isolerat, gömt bakom brädor, bakom stuprör. Kanonlösning. Rekommenderas. Totalpris hamnar omkring 50T. Ingår håltagning av betongborrare i källarplan. Blir säkert något dyrare uppvärmningskostnad, men frisk luft. Definitivt skönt slippa PAX-liknande små ljudande fläktar med liten kapacitet.
Se till att montera inluftsdonen ovanför fönster för att slippa kallras.
Hantverkarna har utfört ett kanonarbete, städat bort överflödigt mtrl. Bara tagit lååååång tid att slutföra arbetet.
/R
Har ett hus från -38. Mäladalen. Vattenburen värme. Fjärrvärme.
Har låtit installera ett mekaniskt frånluftssystem i huset. Proffs. Tagit tid (nackdel med muntliga avtal) men det är proffessionellt utfört. Snyggt. Snickarn ska bara ordna sista inluftsdonen på plats. Kan rekommendera ljuddämpad variant om du har fönster mot gata. Blir lite större håltagning, men det blir tystare. Grova spirorör. Tyst takmonterad fläkt. Visserligen ett rör på utsidan av huset (från badrum i källarplan) isolerat, gömt bakom brädor, bakom stuprör. Kanonlösning. Rekommenderas. Totalpris hamnar omkring 50T. Ingår håltagning av betongborrare i källarplan. Blir säkert något dyrare uppvärmningskostnad, men frisk luft. Definitivt skönt slippa PAX-liknande små ljudande fläktar med liten kapacitet.
Se till att montera inluftsdonen ovanför fönster för att slippa kallras.
Hantverkarna har utfört ett kanonarbete, städat bort överflödigt mtrl. Bara tagit lååååång tid att slutföra arbetet.
/R