Gemensamhetsanläggning väg. Vad gäller?

[frityreldarn]

Hej alla. Gemensam väg, gammalt beslut enligt ton kilometer. Nu vill vi få lite ordning i ledet och funderar på 43a.

Består av flera året runt hus, några sommar hus, tomt skogsfastighet.

Som jag förstår det, så ska värdet av anläggningen räknas fram.
Säg att det styckas av en tomt som någon ska bygga på. Då är det ju klart att de ska betala för vad värdet på vägen är genom sina andelar. Men om någon har en vanlig villa och delar av övervåning och undervåning och hyr ut övervåningen så får ju fastigheten ett högre andelstal på 60 % mer per lägenhet. Är det då skäligt ( Lantmäteriet gör en skälighetsbedömning) att ägaren till den fastigheten ska betala för värdet på vägen? Fastigheten finns ju redan och ser ut som förut men det är en lägenhet där.
Pratar inte om att betala mer i årsavgift, utan om värdet på vägen.

 

[Claes Sörmland]

Hej alla. Gemensam väg, gammalt beslut enligt ton kilometer. Nu vill vi få lite ordning i ledet och funderar på 43a.

Består av flera året runt hus, några sommar hus, tomt skogsfastighet.

Som jag förstår det, så ska värdet av anläggningen räknas fram.
Säg att det styckas av en tomt som någon ska bygga på. Då är det ju klart att de ska betala för vad värdet på vägen är genom sina andelar. Men om någon har en vanlig villa och delar av övervåning och undervåning och hyr ut övervåningen så får ju fastigheten ett högre andelstal på 60 % mer per lägenhet. Är det då skäligt ( Lantmäteriet gör en skälighetsbedömning) att ägaren till den fastigheten ska betala för värdet på vägen? Fastigheten finns ju redan och ser ut som förut men det är en lägenhet där.
Pratar inte om att betala mer i årsavgift, utan om värdet på vägen.

I grund och botten så ska ersättning betalas även i fallet att en befintlig delägare får ett ökat andelstal. Detta eftersom delägaren ju ökar sin endel i anläggningen. Ersättningsreglerna i anläggningslagen är inte dispositiva.

Men min erfarenhet från Lantmäteriet här i Nyköping är att man under många år inte alls tillämpade dessa ersättningsregler vid förrättningar för vägar. Och även vid en omprövning av en väganläggningen nyligen så var det endast de nya fastighetsägare som inträdde som fick betala ersättning, inte de som fick ändrat andelstal. Dessutom skrev man ned värdet på de gamla vägarna schablonmässigt rätt rejält. Tydligen standard för gamla vägar trots att Lantmäteriets egen värderingsmetod redan inkluderar äldre vägars... ålder!

Men det är ju en sak om en enskild lantmätare gör en liberal bedömning på en förrättning som blir ett myndighetsbeslut som vinner laga kraft och en annan sak om en myndighetens medarbetare ska granska det beslut som ni tar på stämman om ändrade andelstal och ersättningar. Ofta tenderar ju människor och vara pragmatiska när de själva ska hantera verkligheten (som en förrättningslantmätare måste göra) och rätt strikta när de ska granska andras beslut (som medarbetaren som hanterar ert 43a §-ärende).

 

[frityreldarn]

I grund och botten så ska ersättning betalas även i fallet att en befintlig delägare får ett ökat andelstal. Detta eftersom delägaren ju ökar sin endel i anläggningen. Ersättningsreglerna i anläggningslagen är inte dispositiva.

Men min erfarenhet från Lantmäteriet här i Nyköping är att man under många år inte alls tillämpade dessa ersättningsregler vid förrättningar för vägar. Och även vid en omprövning av en väganläggningen nyligen så var det endast de nya fastighetsägare som inträdde som fick betala ersättning, inte de som fick ändrat andelstal. Dessutom skrev man ned värdet på de gamla vägarna schablonmässigt rätt rejält. Tydligen standard för gamla vägar trots att Lantmäteriets egen värderingsmetod redan inkluderar äldre vägars... ålder!

Men det är ju en sak om en enskild lantmätare gör en liberal bedömning på en förrättning som blir ett myndighetsbeslut som vinner laga kraft och en annan sak om en myndighetens medarbetare ska granska det beslut som ni tar på stämman om ändrade andelstal och ersättningar. Ofta tenderar ju människor och vara pragmatiska när de själva ska hantera verkligheten (som en förrättningslantmätare måste göra) och rätt strikta när de ska granska andras beslut (som medarbetaren som hanterar ert 43a §-ärende).

Det jag i detta läget undrar är hur LM tolkar skälighetsbedömning, som jag förstår är en stor grej är de tittar på. Vi har ju ändrat andelstal (? tror jag, eller i alla fall ändrat från fritidshus till helår. ) flera gånger genom åren utan att någon får pengar tillbaka eller fått betala. Troligtvis har detta gjorts utan att anmäla till Lantmäteriet.

 

[Claes Sörmland]

Det jag i detta läget undrar är hur LM tolkar skälighetsbedömning, som jag förstår är en stor grej är de tittar på.

Ja, vi är alla nyfikna. 43a § är ju helt ny lagstiftning och det är mycket oklart hur dessa beslut på stämmor kommer att bedömas på Lantmäteriet. REV borde följa detta och t ex begära ut handlingarna från beslut i de fall som nu kommer in för att se hur mönstret ser ut vid myndighetens anläggning.

Eller ska vi göra det här på BH? Begära ut de senaste 20 besluten och se hur det ser ut?

Vi har ju ändrat andelstal (? tror jag, eller i alla fall ändrat från fritidshus till helår. ) flera gånger genom åren utan att någon får pengar tillbaka eller fått betala. Troligtvis har detta gjorts utan att anmäla till Lantmäteriet.

Då har ni troligen inte ändrat andelstal i verkligheten även om en och annan har trott det. Det är enkelt kollat genom att logga in på tjänsten Min fastighet. Där står andelstalen som är gällande, alltså de som har registrerats hos Lantmäteriet efter korrekta beslut och överenskommelser. Andra beslut på stämmor är s. k. nulliteter, de är inte lagligen gällande och har ingen betydelse.

https://www.lantmateriet.se/sv/fastighet-och-mark/information-om-fastigheter/Min-fastighet/

 

[Claes Sörmland]

REV har i sin tidning det första exemplet på en förening (Hynnö vägförening) som använde stämmobeslut för att ändra andelstalen. De höjde andelstalen för två fastigheter mot deras ägares vilja. De beslutade om att de inte skulle betala någon ersättning för de höjda andelstalen och Lantmäteriet godkände beslutet. Det kostade 6400 kr i avgift att handlägga detta hos Lantmäteriet.

Läs mer här (s. 6):

https://www.revriks.se/media/mlcm130a/bullen-no-3-2023-009-low.pdf