Nibe 16kw istället för 12kw
Jag kan få tag i en Nibe S1255-16 för 10tkr mindre än en S1255-12 till mitt borrhål på 220m. Förutom det här med olika effektintervall som kan ge mer start stopp, finns det någon annan nackdel med att välja en 16?
Vissa reservdelar blir givetvis något dyrare eftersom de har högre effekt men annars borde det inte vara någon nackdel. -16 ställer krav på ett stabilt elnät där man bor och det bör inte vara jättelångt till transformatorstationen.
Men du verkar veta allt om VP och borrhål tydligen. Och mitt svar var att få svar från dig om verkligheten på den effekt, som du säger är 50 W per meter. Har bara info om att det inte går, så rätta mig och ställ mig i skamvrån med ditt kunnande och exspertutlåtande.B Boende45 skrev:
Det går att tvista om värmeeffekten är 40 eller 50W per meter borrhål. Det är inte ett exakt värde.J jonaserik skrev:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bergvärme
En korrekt dimensionering för att få ut 12 kW värmeeffekt kortsiktigt (utan eltillskott, med enbart värmeeffekt från berget) ur en värmepump ansluten till berg är således ca 240m.
Du har en annan uppfattning och skriver om värmeeffekt i vulkaner.
Eftersom du inte vet utan hänvisar till någon text, så har jag ytterligare frågor till dig, som enligt din text är en mantra för dig att påpeka för andra om din kunskap i ämnet.B Boende45 skrev:
1 Hur många kW kan tas ur ett hål innan det fryser
2 Hur mång kW tas från ett hål , när VP är på 12 kW
3 Är det beroende på temp i hålet som gör att värmen kan växlas till brukbar beräknad kW
4 Om hålet är i en vulkan så måste det ge bra med temp på KB, är det riktigt.
Som sagt skamvrån väntar på någon av oss två, verkar det som.
Det beror lite på var du bor också. Och typ av berggrund. Och husets värmebehov.M Muuuuurtin skrev:
Vi har en Nibe F1255-12 sedan 5 år. Denna kopplades på vårt gamla 180-metershål. Anläggningen har sen dess aldrig behövt använda elpatron. Den står i Mälardalen i ett hus med 270 m² boyta och som mestadels är hyggligt isolerat. Om ditt hus skulle ha mindre behov av värme än mitt vore det dumt med en kraftigare pump än 12 kW.
Stora skillnaden mellan 12 och 16kW-pumpen är att starteffekten är högre på 16kW.D datja skrev:
12kW pumpen kan leverera 2-12kW och 16kW-pumpen kan leverera 4-16kW.
Dvs, 12kW pumpen kan leverera lägre effekt vilket betyder att den kan gå något mindre som än on/off tidig höst och sen vår.
Men däremellan är skillnaden i princip ingenting. S1255-16 är ju en inverter, så den kommer aldrig behöva ta maxuttag av effekten ur ditt hål och kommer belasta hålet precis likadant som en 12kW gör. Du kan t.o.m. begränsa max frekvens på kompressorn så den motsvarar en 12kW om du så vill.
Med brasklappen för varmvatten, det är möjligt att 16kW:aren värmer upp ditt varmvatten snabbare (?).
Bortsett från någon märklig vulkandiskussion som enbart islänningar kanske hade varit intressant för, så tycker jag att det här med W/m man kan ta ut ur borrhålet är en märklig pseudovetenskap.J jonaserik skrev:
När jag skaffade bergvärme så googlade jag en hel del på detta ämne, och som jag förstår det kan berg leverera allt från 20W-50W per meter, beroende på bergart och var man bor. Men mer normalt är väl snarare 30-40W. Vad jag förstår kan man ta ut mer energi ur berget än så under kortare perioder dessutom.
Men sen hur man räknar ut vad detta innebär i praktiken är en annan femma, många menar att COP är en faktor att ta hänsyn till när man räknar W/m. En formeln jag sett är följande:
Effekt x (COP - 1) / COP. Då får man ut vad effektuttaget ur berget är. Det betyder att med COP = 4 så tar man ut 12x3/4 = 9kW ur berget.
Med aktivt berg på 220m betyder det att berget belastas med 9/220 = 0,041 = 41W/m.
Detta värde, 41W/m, är vad hålet belastas max med. Men över säsongen så belastas ju inte hålet med 41W/m i snitt direkt.
Kanske kan någon expert reda ut det här
Du har lite rätt JockeHX i det stora hela, det talas alltid om värmeeffekt på en VP från alla håll och framhålls som något som tas från hålet, delvis rätt.
En gammal kylgubbe sa till mig "" skitsnack det med värmen från hålet, hålet är till för att ta hand om kylan som VP producerar """ Blir det för mycket kyla ner så kommer hålet att frysa kanske på dom första 10 metrarna, inte bra då slangarna kan klämmas.
Han gav ett exempel på uttag. Ska det vara bra så ska uttaget inte vara över max 35 watt per meter. Uträkning han gjorde, tex, en 9 kW VP dividerat med 3 ( är en tredjedel värme från själva kompressorn, resten från hålet ) = 3 kW X 2 = 6 kW dividerat med meter aktivt hål, då är man sanningen närmast. Sen har jag inte fått klart för mig hur dom räknar en VP, är det bara kompressorn eller är det tillsammans med tillskottet, nu viss skillnad på äldre och nyare VP i inkoppling av tillskott. Nibe hade iaf en patron som inte var kopplad på sista elementet 1,5 kW och då för att få till sista effekten, fick man dra en tamp från kontaktorn och koppla på elementet, varför förstår jag inte att utelämna något. Men i nya är det flera steg, så viss skillnad.
Det finns säkert olika uppfattningar om det som ska växlas i hålen och då kan en viss oenighet uppkomma mellan dom som diskuterar detta.
Men som kontenta av det hela, så ska hålet ta hand om kylan.
En gammal kylgubbe sa till mig "" skitsnack det med värmen från hålet, hålet är till för att ta hand om kylan som VP producerar """ Blir det för mycket kyla ner så kommer hålet att frysa kanske på dom första 10 metrarna, inte bra då slangarna kan klämmas.
Han gav ett exempel på uttag. Ska det vara bra så ska uttaget inte vara över max 35 watt per meter. Uträkning han gjorde, tex, en 9 kW VP dividerat med 3 ( är en tredjedel värme från själva kompressorn, resten från hålet ) = 3 kW X 2 = 6 kW dividerat med meter aktivt hål, då är man sanningen närmast. Sen har jag inte fått klart för mig hur dom räknar en VP, är det bara kompressorn eller är det tillsammans med tillskottet, nu viss skillnad på äldre och nyare VP i inkoppling av tillskott. Nibe hade iaf en patron som inte var kopplad på sista elementet 1,5 kW och då för att få till sista effekten, fick man dra en tamp från kontaktorn och koppla på elementet, varför förstår jag inte att utelämna något. Men i nya är det flera steg, så viss skillnad.
Det finns säkert olika uppfattningar om det som ska växlas i hålen och då kan en viss oenighet uppkomma mellan dom som diskuterar detta.
Men som kontenta av det hela, så ska hålet ta hand om kylan.
När en 12kW-pump levererar 12kW gör den det tillsammans med tillförd effekt. Tex om COP = 4 så puttar man in 3kW från elnätet till kompressorn och resten, 9kW, kommer från berget.
35W/m är säkert en bra riktlinje, men är det snittet över en säsong eller vad man max bör ta ut på de kallaste dagarna? Jag tror att det är snittet, men vet inte säkert.
En sak är i alla fall säker, när man går igenom trådar skapade innan energikrisen på detta ämne var konsensus att det inte var lönt att borra extra djupt för att få bättre prestanda ur sin bergvärmepump. Efter energikrisen är det nog bra att överdimensionera djupet på hålet.
35W/m är säkert en bra riktlinje, men är det snittet över en säsong eller vad man max bör ta ut på de kallaste dagarna? Jag tror att det är snittet, men vet inte säkert.
En sak är i alla fall säker, när man går igenom trådar skapade innan energikrisen på detta ämne var konsensus att det inte var lönt att borra extra djupt för att få bättre prestanda ur sin bergvärmepump. Efter energikrisen är det nog bra att överdimensionera djupet på hålet.
Redigerat:
Tack för alla svar. Lutar åt 16kw, den kommer ju som ni säger inte ta ut mer effekt än vad huset behöver och kommer aldrig gå nära max effekt med 16kw ändå. Tror 3 eller 4 kw som lägsta effekt inte gör så stor skillnad i praktiken med start och stopp. Dock undrar jag om varmvattenproduktion, vilken effekt kör 12kw vs 16kw-modellen då? Brassar de på full effekt med kompressorn vid varmvattenproduktion?