ALT 1 Man monterar en dragbegänsare ,endel av skorstenens rökgaser kommer då att spädas ut med friskluft från pannrummet
fungerar bra på en panna med självdrag eller toppfläkt.
ALT 2 En varvtalsregulator dvs.man sänker spänningen till rökgasfläkten några tiotals volt ock varvet på fläkten sjunker,
draget genom pannan minskar och om man har en "bra panna"sjunker rökgaserna .
Jag tror inte effekten sjunker man laddar ju pannan med x kg ved =xantal kw utan F-styrning= för bra drag- får man en högre
rökgas =en del av effekten går ut i skorsten
Med F-styrning =mindre drag lägre rökgas temp pannan hinner ta åtsig /kyla gaserna mera.
En bra vedpanna på 40kw bör ha rökgastemp mellan180--230*c sotad---osotad.
fungerar bra på en panna med självdrag eller toppfläkt.
ALT 2 En varvtalsregulator dvs.man sänker spänningen till rökgasfläkten några tiotals volt ock varvet på fläkten sjunker,
draget genom pannan minskar och om man har en "bra panna"sjunker rökgaserna .
Jag tror inte effekten sjunker man laddar ju pannan med x kg ved =xantal kw utan F-styrning= för bra drag- får man en högre
rökgas =en del av effekten går ut i skorsten
Med F-styrning =mindre drag lägre rökgas temp pannan hinner ta åtsig /kyla gaserna mera.
En bra vedpanna på 40kw bör ha rökgastemp mellan180--230*c sotad---osotad.
Nej man sänker inte effekten med en dragbegränsare.Matss skrev:
Möjligen på en självdragspanna. Det är inte V33.
Monterar man en dragbegränsare så brinner ju pannan med det drag som tillverkaren rekomenderar.
Sänker du varvtalet på fläkten minskar effekten men du har ingen koll på draget.
Verkar vara en konstig lösning.
Har man för stort drag så vill man ju sänka detta, antigen genom att sänka fläkten, eller genim att att släppa in luft efter fläkten.
Skulle effekten vara direkt avhängig med fläkten skulle man ju bara öka varvtalet på den, ochj få hur stor panna som helst
Hu fungerar det med en dragregulator direkt efter fläkten då, har man inte ett övertryck där?
pr95:
Det var ju en god tanke att koppla så man får full fart under uppstart!
Tack för tipset!
PS, det är inte spänningen till fläkten man reglerar, utam man "klipper bort" en del av sinusvågen i växelströmmen.
Skulle effekten vara direkt avhängig med fläkten skulle man ju bara öka varvtalet på den, ochj få hur stor panna som helst
Hu fungerar det med en dragregulator direkt efter fläkten då, har man inte ett övertryck där?
pr95:
Det var ju en god tanke att koppla så man får full fart under uppstart!
Tack för tipset!
PS, det är inte spänningen till fläkten man reglerar, utam man "klipper bort" en del av sinusvågen i växelströmmen.
När dragbegränsaren öppnar sjunker pannans effekt jämfört med om man inte hade dragbegränsaren där, det man vill uppnå är ju att det ska brinna lagom fort. Varje panna har en optimal effekt där pannan brinner bra och hinner ta vara på rökens värme. Ökar man draget (=undertrycket i pannans utlopp) kommer det att brinna fortare dvs effekten ökar men det som också sker är att rökgastemperaturen stiger och flödet av rökgaser ökar. Detta gör att en större effekt går ut i skorstenen dvs verkningsgraden sjunker, MEN effekten som avges till vattnet ökar också, tro inget annat!
En fläktpannas effekt beror av både självdraget i skorstenen och fläktens varvtal, det ger ju samma sak, ett flöde av gaser genom pannan. Det optimala vore att varvtalsstyra fläkten efter undertrycket i eldstaden, men man gör det näst bästa, låter fläkten gå för fullt och minskar draget med en dragregulator.
Nackdelen med att manuellt styra varvtalet är att man måste ändra fläktvarvtalet efter rådande omständigheter som vind och temperatur om man vill ha optimal verkningsgrad. Annars är det ingen skillnad på att reglera vartal eller ha dragregulator, elden kan ju inte "känna nån skillnad" på om draget kommer termiskt via skorstenen eller från en fläkt.
PS, när man klipper bort en del av sinusvågen minskar spänningens effektivvärde
En fläktpannas effekt beror av både självdraget i skorstenen och fläktens varvtal, det ger ju samma sak, ett flöde av gaser genom pannan. Det optimala vore att varvtalsstyra fläkten efter undertrycket i eldstaden, men man gör det näst bästa, låter fläkten gå för fullt och minskar draget med en dragregulator.
Nackdelen med att manuellt styra varvtalet är att man måste ändra fläktvarvtalet efter rådande omständigheter som vind och temperatur om man vill ha optimal verkningsgrad. Annars är det ingen skillnad på att reglera vartal eller ha dragregulator, elden kan ju inte "känna nån skillnad" på om draget kommer termiskt via skorstenen eller från en fläkt.
PS, när man klipper bort en del av sinusvågen minskar spänningens effektivvärde
Japp det var det jag menade. Sänker man fläktens hastighet så har man ju ingen koll på draget.Matss skrev:
Har man en dragbegränsare så håller pannan samma effekt hela tiden. Dragluckan öppnar när draget blir för högt
Ja men sänker du varvtalet på fläkten har du ju ingen koll på vad pannan har för dragGravforsarn skrev:
Varje panna har ju sin bästa effekt vid ett visst drag/undertryck i skorstenen,den är ju inte lika i varje installation.
Panntillverkaren rekomenderar oftast en minsta diameter o. längd, men hur många annläggningar kan byggas
efter dessa rekomendationer ofta får man ansluta en panna i en befintlig skorsten.
Torr ved innehåller ca.50% kol ,för fullständig förbränning av 1kg kol erfodras teoretiskt 2,67kg syre denna syremängd
finns i 11,6 kg luft eller 8,96m3 luft ,vid fullständig förbränning bildas KOLDIOXID=obrännbar gas
Tillför man en för liten luftmängden uppkommer ofullständig förbränning kolet och syret förenar sig till KOLOXID=brännbar gas
vilket avgår oförbrännd till skorsten=pyreldning man får inte gaserna att brinna.
Tillför man för stor luftmängd får man visserligen fullständig förbränning men endel syre+kväve försvinner ut
med hög temperatur och betydande mängder värme försvinner i skorstenen.
Panntillverkaren rekomenderar oftast en minsta diameter o. längd, men hur många annläggningar kan byggas
efter dessa rekomendationer ofta får man ansluta en panna i en befintlig skorsten.
Torr ved innehåller ca.50% kol ,för fullständig förbränning av 1kg kol erfodras teoretiskt 2,67kg syre denna syremängd
finns i 11,6 kg luft eller 8,96m3 luft ,vid fullständig förbränning bildas KOLDIOXID=obrännbar gas
Tillför man en för liten luftmängden uppkommer ofullständig förbränning kolet och syret förenar sig till KOLOXID=brännbar gas
vilket avgår oförbrännd till skorsten=pyreldning man får inte gaserna att brinna.
Tillför man för stor luftmängd får man visserligen fullständig förbränning men endel syre+kväve försvinner ut
med hög temperatur och betydande mängder värme försvinner i skorstenen.
Jo, jag råkar ha en tryckgivare medlämpligt område liggande, och resten styrs redan via PLC, så i förlängningen blir det nog varvtalsstyrtMatss skrev:Nackdelen med att manuellt styra varvtalet är att man måste ändra fläktvarvtalet efter rådande omständigheter som vind och temperatur om man vill ha optimal verkningsgrad.
PS, när man klipper bort en del av sinusvågen minskar spänningens effektivvärde
Men att manuellt sänka varvtalet är ju som att kapa skorstenen en bit, men lite mindre oåterkallerligt
PS. Du kan din ellära!
Citerar mig själv:
Innan jag tätade min överföring ordentligt rykte det nämligen in lite under första spännande proveldning.
Då kan ju en dragregulator inte tillföra något?
Jag tror bestämt att det är övertryck där rökröret möter muren, eller har jag fel?Gravforsarn skrev:
Innan jag tätade min överföring ordentligt rykte det nämligen in lite under första spännande proveldning.
Då kan ju en dragregulator inte tillföra något?
Innan du har fått upp draget i skorstenen kan det det vara övertryck. I slutet på eldningen kan man ha ett jäkla drag.När skorstenen är varm.
Visst måste det vara ett övertryck fläkten blåser ju ut gaserna där,ofta har man ett övertryck i skorstenen med
rökgasfläkt utan att veta om det.(upptäcks när det börjar lukta rök)därför är det en god ide` att isolera skorsten
dels mot brand men också så att den håller värmen bättre, rökgaserna kyls inte ner på mellantak/vind.
Jag har inte mätt mina rökgaser -de går rätt upp även fast det är lågtryck,regn eller blåsväder.
Grannen kan ha problem ibland vid lågtryck osv. men han har inte isolerat.
rökgasfläkt utan att veta om det.(upptäcks när det börjar lukta rök)därför är det en god ide` att isolera skorsten
dels mot brand men också så att den håller värmen bättre, rökgaserna kyls inte ner på mellantak/vind.
Jag har inte mätt mina rökgaser -de går rätt upp även fast det är lågtryck,regn eller blåsväder.
Grannen kan ha problem ibland vid lågtryck osv. men han har inte isolerat.
Visst har alla pannor ett minimidrag men hur många rörmokare/installatörer och hempulare vet eller ens tänker på det.
Det är väl därför man börjat lamdastyra?
Tillbaka till grundfrågan" hög rökgas" så lägger sig panntillverkaren på den säkra sidan med fläktkapaciteten,vilket
i de flesta fall ger ett överdrag med onödig effektförlust.
Om man sedan beaktar att de flesta dessutom har spjället för mycket öppet dvs:syresätter mera än behov får man en
onödigt hög rökgastemp.
Ett alltför vanlig orsak är att många inte förstår/sätter sig in i hur pannan ska ställas in om -det går några klabbar mer eller
mindre har väl ingen betydelse-tycks råda .
Det är väl därför man börjat lamdastyra?
Tillbaka till grundfrågan" hög rökgas" så lägger sig panntillverkaren på den säkra sidan med fläktkapaciteten,vilket
i de flesta fall ger ett överdrag med onödig effektförlust.
Om man sedan beaktar att de flesta dessutom har spjället för mycket öppet dvs:syresätter mera än behov får man en
onödigt hög rökgastemp.
Ett alltför vanlig orsak är att många inte förstår/sätter sig in i hur pannan ska ställas in om -det går några klabbar mer eller
mindre har väl ingen betydelse-tycks råda .
Nja draget löser man enkelt med en draglucka.pr95 skrev:
Lamda styr gör man väl för att reglera sek o primär luft optimalt .
Medlem
· Västra Götalands Län
· 460 inlägg
Om man följer panntillverkarens installationskrav på skorstenen vad gäller undertryck i skorstenen (variant med avseende på driftskede i eldningscykeln samt meteorologiska omständigheter) och har säkerställt tilluft till utrymmet där pannan står så är pannan i samma miljö som det var när den testades på SP för miljögodkännande.pr95 skrev:
Att panntillverkaren skulle välja att dimensionera komponenter i syfte att sänka verkningsgraden på en panna faller på sin egen orimlighet eftersom verkningsgrad är en av de viktigaste tekniska parametrarna som man konkurrerar med på marknaden. Visst skulle panntillverkaren kunna byta ut fläkten mot en saftigare pjäs, men varför skulle han göra pannan dyrare efter godkännandet? Dessutom tippar jag att det skulle bryta mot typgodkännandet.
Om folks kunskap kring hur man eldar skulle falla så att man öppnar spjället för mycket så vore väl allt väl. Problemet är väl snarare tvärtom d.v.s. att man ligger och sureldar antingen för att man har en panna av äldre modell som är dimensionerad för sureldning, dvs utan ackumulatortank, eller att man av ren okunskap vrider på fel variabel i systemet, t.ex. minskar tilluften i stället för att stabilisera undertrycket i skorstenen.
Så tycker jag man kan se på det hela.