Jag håller inte riktigt med dig. Marktrycket påverkas av styvheten av betongbalkarna. Fönsterpartiet är tungt och förs ner i mitten på de tre balkarna och jag kan se hur balkarna böjts och orsakat förskjutning av fönsterpartiet. Jag menar att man bör ha flera balkar om man är det minsta osäker på hur stabilt underlaget är. Säkrast är ju dock sk kompensationsgrundläggning som är billigt i min mening.G Gillar att bygga skrev:
Husägare
· Stockholms län
· 286 inlägg
Nu börjar det bli riktigt intressant!jskoglu6 skrev:
Som konstruktionen är gjord kan man betrakta glaspartiets linjelast över ytan som 3 st punktlaster ungefär på mitten av varje "markbalk". Det du beskriver är en synlig nedböjning av balkarna. Det är i och för sig inte oväntat, men borde har upptäckts redan vid nybyggnation om detta påverkade partiet med glasdörrar. Om jag förstår situationen rätt så har denna nedböjning förvärrats över tid och nu har något "hoppat ur spår" eller separerat så att den ursprungliga funktionen har hämmats eller skadats.
Är ovanstående rätt uppfattat?
Nedböjningen måste vara konstant efter att fönsterpartiet och övrig död vikt installerades.
Om ett flertal personer ställer sig på balkongytan, går det då att se ytterligare nedböjning?
Kan du uppskatta hur stor den statiska nedböjningen är, alltså den som skedde under byggnationen?
Kan du också uppskatta ungefär vilken totalvikt som de 3 balkarna bär upp tillsammans?
Precis. Sättningen har pågått under sex år så att glaspartierna tillslut förlorat greppet i överkant.G Gillar att bygga skrev:
Nej, jag håller inte med dig om att nedböjningen är konstant. Den är ickelinjär, last- och tidsberoende om vi antar att vi har någon kohesionsjord under makadamen (lera, matjord etc)
Nedan finns en s.k reologisk modell av denna jordart som jag tycker är bra för att förstå sättningsegenskaperna.
Husägare
· Stockholms län
· 286 inlägg
Vi pratar lite bredvid varandra, jag syftade på nedböjningen som uppstod när konstruktionen belastades.
Jag känner mig ganska säker på att problemet kommer sig av att marken under grunden rör sig. Jag tror inte att en vek konstruktion ovan mark är problemet. Marken under grunden, och sannolikt varierande vatten under markytan, skapar olyckliga rörelser. Jag är med på teorin om reologi och jag tror att detta kan vara grundproblemet, det vill säga att hantverkarna tog inte bort material tillräckligt djupt innan de började bygga upp balkonggrunden.
Jag känner mig ganska säker på att problemet kommer sig av att marken under grunden rör sig. Jag tror inte att en vek konstruktion ovan mark är problemet. Marken under grunden, och sannolikt varierande vatten under markytan, skapar olyckliga rörelser. Jag är med på teorin om reologi och jag tror att detta kan vara grundproblemet, det vill säga att hantverkarna tog inte bort material tillräckligt djupt innan de började bygga upp balkonggrunden.
Vi är eniga! Jag menar också på att grundläggningen är problemet. Jag har aldrig jobbat i branschen och vet inte vad man kan förvänta sig av en entreprenör. Är det rimligt å hävda att man måste ta höjd för okända geotekniska förhållanden? (Jag har menar på att det finns flera bra och billiga grundläggningsmetoder där man inte behöver ha speciellt bra koll på geotekniken och jag är förbryllad över att de inte valde det)G Gillar att bygga skrev:
Egentligen handlar det väl om huruvida entreprenören (E) varit fackmässig eller inte, det är inte självklart att dom borde ha insett att dom borde ha gjort på ett annat sätt.
Ett extremt scenario, men ändå inte helt ovanligt, är att huset är pålat och marken runt omkring är uppfylld på lera, då sätter sig marken oavsett om det står en altan där eller inte. I så fall kan man kanske inte förvänta sig att E ska göra en geoteknisk utredning eller rota i arkiven efter hur man byggt, han gräver 1 m och hittar fast fyllning, att det under den ligger 30 m lera kräver ju lite effort eller lokalkännedom för att lista ut.
Ett annat scenario är att E gräver ur, hittar lös lera eller blandad fyllning av bös och byggrester eller matjord osv, i så fall borde dom ha sagt till beställaren att det här ser inte bra ut, det kostar extra och sedan grävt lite till, eller ringt en geotekniker.
Kontakta kommunen och se om ni kan få ut den geotekniska utredningen som bör ha gjorts i samband med bygglovet eller i detaljplanen. När är huset byggt? Har ni tur och huset är någorlunda nytt kanske ni kan få fatt i geoteknikern som skrev rapporten.
Ett extremt scenario, men ändå inte helt ovanligt, är att huset är pålat och marken runt omkring är uppfylld på lera, då sätter sig marken oavsett om det står en altan där eller inte. I så fall kan man kanske inte förvänta sig att E ska göra en geoteknisk utredning eller rota i arkiven efter hur man byggt, han gräver 1 m och hittar fast fyllning, att det under den ligger 30 m lera kräver ju lite effort eller lokalkännedom för att lista ut.
Ett annat scenario är att E gräver ur, hittar lös lera eller blandad fyllning av bös och byggrester eller matjord osv, i så fall borde dom ha sagt till beställaren att det här ser inte bra ut, det kostar extra och sedan grävt lite till, eller ringt en geotekniker.
Kontakta kommunen och se om ni kan få ut den geotekniska utredningen som bör ha gjorts i samband med bygglovet eller i detaljplanen. När är huset byggt? Har ni tur och huset är någorlunda nytt kanske ni kan få fatt i geoteknikern som skrev rapporten.
Det låter som att det är alldeles för få fundament…