Vi är en radhuslänga med 9 fastigheter där allas vatten leds genom vårt i mitten av längan. Stupröret leds genom vårt garage. Är gjutjärnsröret som leder vattnet innanför garaget allas ansvar att bekosta eller kan dom undvika just denna del vid byte av hela hängrännesystemet? Dagvattnets bortförsel borde väl rimligen gälla hela sträckan från tak till kommunal brunn?
 
  • En brun takränna på en byggnad med tegeltak, brun fasad, ett fönster och en svart skylt.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Ett gammalt rum med vattenskada kring ett rör i taket, eluttag och diverse föremål.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Är det verkligen ett servitut? Låter mer som någon form av samfällighet där du själv också är medlem. Samfälligheter har en styrelse och ska hålla årsmöten.
Sen beror det lite på om det är ett jobb som ska beslutas om, ska genomföras eller om du vill klaga i efterhand.
Gå alltid på årsmöten är grundpriset.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
Beror nog helt på, kan ju också vara så att det inte finns något avtalat över huvud taget utan man bara byggt det så och att just denna fastighet var någon tusenlapp billigare för att den hade röret i hörnet. Men om du går in på mina fastigheter på lantmäteriets hemsida bör du kunna se om det finns något servitut som lastar din fastighet. Är det så att den (gemensamhetsanläggningar som du är medlem i) har servitut för att ha sitt rör genom ditt garage är den ansvarig för underhåll och byte av röret. Har du istället servitut för att hålla med rör så att anläggningen kan kopplas in på ditt tak är det du som äger röret och är skyldig att underhålla det så att anläggningen fungerar tillfredsställande från taket och ner.
 
Claes Sörmland
Jag håller med om att detta troligen är löst med en gemensamhetsanläggning och inte ett enkelt servitut. Alltså en samfälld lösning för alla husens takavvattning.

Vad har du för skriftlig dokumentation för denna gemensamma lösning?

Om det är en gemensamhetsanläggning så finns dokumentationen att läsa om du loggar in på Min fastighet:

https://www.lantmateriet.se/sv/fastighet-och-mark/information-om-fastigheter/Min-fastighet/

Gemensamhetanläggningen har ett namn av typen XXXX GA:X

Servitut finnas också oftast där,
 
Redigerat:
N
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag håller med om att detta troligen är löst med en gemensamhetsanläggning och inte ett enkelt servitut. Alltså en samfälld lösning för alla husens takavvattning.

Vad har du för skriftlig dokumentation för denna gemensamma lösning?

Om det är en gemensamhetsanläggning så finns dokumentationen att läsa om du loggar in på Min fastighet:

[länk]

Gemensamhetanläggningen har ett namn av typen XXXX GA:X

Servitut finnas också oftast där,
Det är faktiskt avtalservitut som också klargör underhållet

"Tomträttshavarna förbinder sig gemensamt och med lika delar svara för alla kostnader som är förknippade med underhåll av fastigheternas servisledningar. Detsamma gäller för andra gemensamma anordningar t ex hängrännor och stuprör."

Jag har hört några fackmän säga att det inte gäller delen inuti huset utan endast fram till fastighetens början och stuprörets slut.
 
T TypRätt skrev:
Beror nog helt på, kan ju också vara så att det inte finns något avtalat över huvud taget utan man bara byggt det så och att just denna fastighet var någon tusenlapp billigare för att den hade röret i hörnet. Men om du går in på mina fastigheter på lantmäteriets hemsida bör du kunna se om det finns något servitut som lastar din fastighet. Är det så att den (gemensamhetsanläggningar som du är medlem i) har servitut för att ha sitt rör genom ditt garage är den ansvarig för underhåll och byte av röret. Har du istället servitut för att hålla med rör så att anläggningen kan kopplas in på ditt tak är det du som äger röret och är skyldig att underhålla det så att anläggningen fungerar tillfredsställande från taket och ner.
Det finns servitut åt båda hållen för varje fastighet. Alltså att man måste ge plats till ledningar och att man får nyttja ledningar. Det är samma servitut för avlopp/vatten och på den tiden gas. Vi har ingen förening utan drivs helt och hållet när det behövs. Men vi lyckades ju göra ett stambyte för nått år sen så det gick bra att komma överens genom servitut. :)

Frågan är om dessa ledningar hör till stupröret eller inte....
 
Claes Sörmland
S Susanna D skrev:
N

Det är faktiskt avtalservitut som också klargör underhållet

"Tomträttshavarna förbinder sig gemensamt och med lika delar svara för alla kostnader som är förknippade med underhåll av fastigheternas servisledningar. Detsamma gäller för andra gemensamma anordningar t ex hängrännor och stuprör."

Jag har hört några fackmän säga att det inte gäller delen inuti huset utan endast fram till fastighetens början och stuprörets slut.
Kul och ovanligt från ett juridiskt perspektiv! Ni har ett s. k. gemensamt servitut, har aldrig sett ett sånt på detta forum, gemensamhetsanläggningar är så vanliga.

Jag skulle tolka servitutstexten som att ledningen även inne i ert hus har anlagts med stöd av servitutet och alltså förvaltas gemensamt i en form av samfällighet.

I och med att det är ett gemensamt servitut så gäller samfällighetslagen för förvaltningen av detta servitut. Ni kan antingen förvalta servituten genom s. k. delägarförvaltning då måste alla delägare vara överens om varje förvaltningsåtgärd. När ni har kommit överens om vad ni vill göra så uttaxerar ni medel för utgifterna, ni har enligt servitutstexten en andel var.

Om en av er, t ex du själv begär det så kan ni inrätta en samfällighetsförening att förvalta ert gemensamhetsservitut. Då är det styrelsen istället som beslutar om förvaltningsåtgärderna och uttaxerar medel genom att framlägga en debiteringslängd på en stämma för samfällighetsföreningen. Värt att överväga om enstaka granne trilskas.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
S Susanna D skrev:
N

Det är faktiskt avtalservitut som också klargör underhållet

"Tomträttshavarna förbinder sig gemensamt och med lika delar svara för alla kostnader som är förknippade med underhåll av fastigheternas servisledningar. Detsamma gäller för andra gemensamma anordningar t ex hängrännor och stuprör."

Jag har hört några fackmän säga att det inte gäller delen inuti huset utan endast fram till fastighetens början och stuprörets slut.
Ytterst blir det en tolkningsfråga, vad avses med "servisledningar", "andra gemensamma anordningar t ex hängrännor och stuprör". Utan att ha någon lokalkännedom om hur det ser ut i där du bor är min spontana tolkning att även den del av röret som går inuti huset omfattas av servitutet och blir därför tämligen nyfiken på hur fackmännen i fråga resonerade. Jag ser inget i den servitutstext du citerade här nämligen som indikerar att servitutsupplåtelsen bara gäller den del av röret som är utanför byggnaden.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
S Susanna D skrev:
Jag har hört några fackmän säga att det inte gäller delen inuti huset utan endast fram till fastighetens början och stuprörets slut.
Låter som en udda tolkning. Var det jurister eller hantverkare som tyckte detta? Vad hantverkare känner om juridik ska man nog inte ta på så stort allvar.
 
Jag håller med tidigare, avloppsstammar avses helt säkert och dessa går ju under någons fastighet så att detta rör inte skulle innefattas håller jag för osannolikt. Däremot tror jag du själv får stå för underhåll av taket, att tex åtgärda läckan kring röret ligger nog helt på dig även om det kan härledas till rörgenomföringen. Men att byta själva röret till plast vid behov bör täckas gemensamt.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Det ska ju påpekas att ett gemensamt servitut ger en rättighet för samtliga fastigheters ägare att t ex leda dagvatten på TS fastighet. Ett servitut omfattar inte själva anläggningen på samma sätt som en gemensamhetsanläggning. D v s ledningens historia spelar roll här för att tolka vilka delar som omfattas av det gemensamma servitutet och inte.

Den enkla tolkningen är ju att ledningen omfattas av servitutet. Men man kan ju tänka sig att tidigare ägare at TS fastighet själv har monterat röret utan att blanda in grannarna och deras servitutsrätt för ledningar av denna typ. Detta skulle t ex kunna hända om ägaren vid den tiden inte förstod eller kände till det gemensamma servitutet. Och då är ju röret TS och inte en servitutsägarnas.
 
Jag skulle fundera ett steg längre än stupröret om jag vore TS. Vart tar vattnet vägen sen? Jag gissar att det finns en dagvattenledning under betongplattan i TS garage (och kanske under en asfalterad uppfart framför det), och om den också behöver bytas lär väl kostnaderna dra iväg lite.

Den rimliga positionen för TS är nog att även en sådan ledning inspekteras och vid behov byts ihop med resten.
 
  • Gilla
Räknenisse och 1 till
  • Laddar…
Ja är det så att tex garaget är en efterkonstruktion kanske det kan vara så och dåvarande ägare ansåg sig inte bara vilja ha ett vanligt plåtrör (som då var relativt nytt och inte behövde något underhåll) genom garaget utan ett slutet med renslucka. Men även om så är fallet menar jag på att skrivelsen gör gällande att underhåll fortfarande ska ske gemensamt, möjligen skulle TS rör kunna hävdas vara dyrare än det ursprungliga och TS skulle själv behöva stå för större del av kostnaden om ett vanligt plaströr inte duger utan renslucka mm skulle göra det mycket dyrare.

(stort förbehåll för att detta är ett dåligt underbyggt antagande från min sida)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.