Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 059 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 059 inlägg
När det byggdes i grannskapet så kollade jag vilken storlek på stenkistor som föreslogs i deras dagvattenutredningar. Det gäller tre hus kring 100 kvm och det föreslogs stenkistor som kunde lagra 2 eller 2,5 kubikmeter vatten. Och sen en massa oklart mummel om att tomten borde inte hårdgöras utan grusas eller gräsmattas och att svackdiken borde anläggas. Det senare struntade naturligtvis byggherren helt i, leran plattades ut och sen var det bra med det.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 059 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 059 inlägg
För att beräkna storlek på stenkistan så måste man ju dels veta tillflödet av vatten till den vid dimensionerat regn och dels veta acceptanshastigheten som marken har vid infiltration. Tillflödet går ju att räkna ut utifrån takarea och en bestämd regnvolym under en viss tid. Precis som redovisats i tråden.
Hur mycket som går att infiltrera beror på jordartens genomsläpplighet. Lera knappt alls, sand bättre och grus är bäst. Detta kan anges som hydraulisk konduktivitet (K) med enheten m/s, alltså hur snabbt vattnet tar sig igenom materialet. Några exempel på jordarters K (tiopotenser):
Som synes är det en enorm skillnad i genomsläpplighet mellan fingrus och siltig morän. Typ miljon gångers skillnad eller mer i K.
Sen kommer det faktum att infiltrationsytan i botten på stenkistans grop geggar igen när den används.
Inom avloppsvattensreningsbranschen finns därför termen long-term acceptance rate (LTAR) för infiltration som anger i l/m2/dygn volymen slamavskiljt och genom rötning stabiliserat avloppsvatten som marken långsiktigt kan infiltrera. Dessa LTAR-värden är riktiga pessimistvärden om man tänker på dagvatten eftersom de tar hänsyn till den bakteriefilm som byggs upp och som långsiktigt minskar infiltrationsmöjligheten. Och det byggs mycket bakteriefilm med avloppsvatten jämfört med nästan rent dagvatten. Men de ger en utgångspunkt för dimensioneringen:
Man hamnar således på många tätare jordar i att man kanske kan infiltrera 20-50 liter vatten per kvadratmeter och dygn. Har man t ex en stenkista med bottenytan 3*3 (l*b) så kan man i så fall infiltrera 180-450 l/dygn. Är det rent grus eller grov sand så finns inte dessa begränsningar.
Hur mycket som går att infiltrera beror på jordartens genomsläpplighet. Lera knappt alls, sand bättre och grus är bäst. Detta kan anges som hydraulisk konduktivitet (K) med enheten m/s, alltså hur snabbt vattnet tar sig igenom materialet. Några exempel på jordarters K (tiopotenser):
- Fingrus: 10-1 - 10-3 m/s
- Grovsand: 10-2 - 10-4 m/s
- Mellansand: 10-3 - 10-5 m/s
- Finsand: 10-4 - 10-6 m/s
- Grovsilt: 10-5 - 10-7 m/s
- Grusig morän: 10-5 - 10-7 m/s
- Sandig morän: 10-6 - 10-8 m/s
- Siltig morän: 10-7 - 10-9 m/s
Som synes är det en enorm skillnad i genomsläpplighet mellan fingrus och siltig morän. Typ miljon gångers skillnad eller mer i K.
Sen kommer det faktum att infiltrationsytan i botten på stenkistans grop geggar igen när den används.
Inom avloppsvattensreningsbranschen finns därför termen long-term acceptance rate (LTAR) för infiltration som anger i l/m2/dygn volymen slamavskiljt och genom rötning stabiliserat avloppsvatten som marken långsiktigt kan infiltrera. Dessa LTAR-värden är riktiga pessimistvärden om man tänker på dagvatten eftersom de tar hänsyn till den bakteriefilm som byggs upp och som långsiktigt minskar infiltrationsmöjligheten. Och det byggs mycket bakteriefilm med avloppsvatten jämfört med nästan rent dagvatten. Men de ger en utgångspunkt för dimensioneringen:
Man hamnar således på många tätare jordar i att man kanske kan infiltrera 20-50 liter vatten per kvadratmeter och dygn. Har man t ex en stenkista med bottenytan 3*3 (l*b) så kan man i så fall infiltrera 180-450 l/dygn. Är det rent grus eller grov sand så finns inte dessa begränsningar.
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 2 886 inlägg
Spartips till framtida läsare: Köp några plastbackar för läsk/lättöl, drick upp innehållet och gräv ner dem istället för "färdiga" stenkistor. Lägg en markduk på ovansidan och kanterna(inte under givetvis) och fyll igen. Gräv lite djupare än du egentligen orkar, är det gräsmatta ovan så behöver den lite jord mellan svål och markduk för att inte bli gul.
Medlem
· Västra Götaland
· 2 886 inlägg
I värsta fall så får man köpa de blå backarna med starköl på Systembolaget, och det är inte så dåligt...)
Jag har utgått från 20mm regn som i hittade exempel-beräkningar, vilket blir 2,4 m^3 vatten.
Trädgårdsvatten? Nix.
20mm är premissen i de exempel jag hittat och förefaller vara ett rimligt för vad det regnar här. Skulle det formligen forsa ned nån gång så händer inte så mycket mer än att det svämmar över i lövrensarna och ut på gräsmattan. Vilket är exakt vad som händer vid varje regn för det saknas markavlopp. Nu grävs det vid byggnaden av andra skäl, så jag passar på att fixa detta.
Tipset om läskbackar var smart! Har några sådana, men tyvärr för få för detta.
Jag är inte insatt så jag kan skilja på vad det är för sorts jord/grus etc. men googlade och det låter som det kan vara silt.Det ska visst vara som mjöl i konsistens, så jag ska känna på det. Sand=Strösocker.
Överst är 1-2 dm matjord. Sedan en halvmeter med grusaktigt mtrl, med mycket sten i olika storlekar. Hittat upp till 1m i storlek. Under det är ett tjock lager med ett fint material (silt?)
Det är hårt packat, men väl omrört så blir det "mjukt"
Genomsläppligheten verkar dålig. Jag spolade av väggen och det blev några cm vatten i bottnen på diket kring byggnaden. Det lilla vattnet sjönk då inte ned i marken på fem minuter jag stod där så det borde innebära dålig genomsläpplighet?
Det finns en åker en 30m bort, där står det vatten halva året. Dike på tre sidor om åkern.Går nästan bara köra där på sommar och ordentligt kall vinter. Regnig höst är bara att glömma. Vattnet sjunker inte ned, eller rinner iväg, utan det mättar 0.4m lagret med matjord så det är dygnblött. Silten, eller om det är lera, ligger som en botten under matjorden och förefaller vattentät.
Nu är det dock inte säkert att det är exakt samma förhållande där stenkistan blir som diket eller åkern. Den blir ca 10m bort och troligen 2-3m djupt i botten så det kan kanske komma under "silt?" -lagret.
Ok, vi har 2.4 kubik att ta hand om under 20mm regn och enligt ovan är antagligen genomsläppligheten inte så bra.
Får få fram volymen på stenkistan så divideras volymen med porositeten:
X m3 regnvatten / porositet = Y m3 stenkista (läs kassett)
2,4 m3 / 0.3 = 8 m3 kassett
Fylls gropen med sten istället så det blir en stenkista av sten, så behövs tre ggr större volym.
8 * 3 = 24 kubikmeter sten-kista.
Man hamnar således på många tätare jordar i att man kanske kan infiltrera 20-50 liter vatten per kvadratmeter och dygn. Har man t ex en stenkista med bottenytan 3*3 (l*b) så kan man i så fall infiltrera 180-450 l/dygn
Ok, så med lite halvtaskig infiltration (silt?) kan jag kanske räkna med 450 l/dygn.
Då tar det 18 dygn att tömma stenkistan. Men är stenkistan proppfull och ca 1m i höjd så infiltrerar det nog iväg även i sidled och då ökar ytan med omkretsen dvs en hel del kvadratmeter så det kan rimligen antas kapaciteten blir bättre än det som bara går rakt ned så länge den är skapligt full ?
Eftersom jag bygger med stenar så ska den enligt exemplen vara tre ggr i volym jämfört med kassetter så jag får en bottenyta på 8x3=24 kvm.
Den infiltrerar isf 50 liter/dygn * 24 = 1200 l/dygn vilket ger den töms på 2 dygn.
Då hinner den nog tömma innan nästa regn. Men den blir STOR !
5m x 5m x 1m
Det kanske inte är så orimligt som det låter, 2.4 kubikmeter vatten är rätt mycket.
Trädgårdsvatten? Nix.
20mm är premissen i de exempel jag hittat och förefaller vara ett rimligt för vad det regnar här. Skulle det formligen forsa ned nån gång så händer inte så mycket mer än att det svämmar över i lövrensarna och ut på gräsmattan. Vilket är exakt vad som händer vid varje regn för det saknas markavlopp. Nu grävs det vid byggnaden av andra skäl, så jag passar på att fixa detta.
Tipset om läskbackar var smart! Har några sådana, men tyvärr för få för detta.
Jag är inte insatt så jag kan skilja på vad det är för sorts jord/grus etc. men googlade och det låter som det kan vara silt.Det ska visst vara som mjöl i konsistens, så jag ska känna på det. Sand=Strösocker.
Överst är 1-2 dm matjord. Sedan en halvmeter med grusaktigt mtrl, med mycket sten i olika storlekar. Hittat upp till 1m i storlek. Under det är ett tjock lager med ett fint material (silt?)
Det är hårt packat, men väl omrört så blir det "mjukt"
Genomsläppligheten verkar dålig. Jag spolade av väggen och det blev några cm vatten i bottnen på diket kring byggnaden. Det lilla vattnet sjönk då inte ned i marken på fem minuter jag stod där så det borde innebära dålig genomsläpplighet?
Det finns en åker en 30m bort, där står det vatten halva året. Dike på tre sidor om åkern.Går nästan bara köra där på sommar och ordentligt kall vinter. Regnig höst är bara att glömma. Vattnet sjunker inte ned, eller rinner iväg, utan det mättar 0.4m lagret med matjord så det är dygnblött. Silten, eller om det är lera, ligger som en botten under matjorden och förefaller vattentät.
Nu är det dock inte säkert att det är exakt samma förhållande där stenkistan blir som diket eller åkern. Den blir ca 10m bort och troligen 2-3m djupt i botten så det kan kanske komma under "silt?" -lagret.
Ok, vi har 2.4 kubik att ta hand om under 20mm regn och enligt ovan är antagligen genomsläppligheten inte så bra.
Får få fram volymen på stenkistan så divideras volymen med porositeten:
X m3 regnvatten / porositet = Y m3 stenkista (läs kassett)
2,4 m3 / 0.3 = 8 m3 kassett
Fylls gropen med sten istället så det blir en stenkista av sten, så behövs tre ggr större volym.
8 * 3 = 24 kubikmeter sten-kista.
Man hamnar således på många tätare jordar i att man kanske kan infiltrera 20-50 liter vatten per kvadratmeter och dygn. Har man t ex en stenkista med bottenytan 3*3 (l*b) så kan man i så fall infiltrera 180-450 l/dygn
Ok, så med lite halvtaskig infiltration (silt?) kan jag kanske räkna med 450 l/dygn.
Då tar det 18 dygn att tömma stenkistan. Men är stenkistan proppfull och ca 1m i höjd så infiltrerar det nog iväg även i sidled och då ökar ytan med omkretsen dvs en hel del kvadratmeter så det kan rimligen antas kapaciteten blir bättre än det som bara går rakt ned så länge den är skapligt full ?
Eftersom jag bygger med stenar så ska den enligt exemplen vara tre ggr i volym jämfört med kassetter så jag får en bottenyta på 8x3=24 kvm.
Den infiltrerar isf 50 liter/dygn * 24 = 1200 l/dygn vilket ger den töms på 2 dygn.
Då hinner den nog tömma innan nästa regn. Men den blir STOR !
5m x 5m x 1m
Det kanske inte är så orimligt som det låter, 2.4 kubikmeter vatten är rätt mycket.
När jag tänker på det så verkar funktionen skakig. Det värsta är om stenkistan bara blir en 5x5x1m grop nere i samma halvt vattentäta mtrl som på åkern. Då blir det sannolikt inte mycket till funktion.
Kan man räkna den dåliga infiltrationen som 50 liter vatten och dygn, eller är det troligen än sämre?
Alternativet är dra rör till en backe och släppa ut vattnet där.
Fördel med det är att det går se att det fungerar varenda gång det regnar.
Det går också lätt att spola systemet om det någonsin skulle behövas. till och med från båda håll.
Behöver aldrig fundera över funktionen, en stenkista geggar ihop sig så småningom och får göras om.
Nackdel är det är nog 60m dit (ska mäta) samt att röret måste passera en rikskabel.
Får magsår bara av att tänka på att gräva i närheten av den kabeln. Därför har det inte varit ett alternativ jag haft med, men med osäker funktion på stenkista så är det bara att stålsätta sig och begära utsättning. Sen gräva med tandpetare och käka valium.
Behöver oavsett ändå en stenkista, men bara en liten för att dränera plattan.
Kan man räkna den dåliga infiltrationen som 50 liter vatten och dygn, eller är det troligen än sämre?
Alternativet är dra rör till en backe och släppa ut vattnet där.
Fördel med det är att det går se att det fungerar varenda gång det regnar.
Det går också lätt att spola systemet om det någonsin skulle behövas. till och med från båda håll.
Behöver aldrig fundera över funktionen, en stenkista geggar ihop sig så småningom och får göras om.
Nackdel är det är nog 60m dit (ska mäta) samt att röret måste passera en rikskabel.
Får magsår bara av att tänka på att gräva i närheten av den kabeln. Därför har det inte varit ett alternativ jag haft med, men med osäker funktion på stenkista så är det bara att stålsätta sig och begära utsättning. Sen gräva med tandpetare och käka valium.
Behöver oavsett ändå en stenkista, men bara en liten för att dränera plattan.
Det enklaste är att gräva en grop och göra ett infiltrationstest. Finns exakta instruktioner på nätet.
Det blir mindre grävande med en regnrsbatt.
Att ställa en IBC vid ett stuprör för att vattna med tar bort 900 l från ekvationen.
Att bara leda ut vattnet några meter funkar också om man har fall bort från huset.
Det blir mindre grävande med en regnrsbatt.
Att ställa en IBC vid ett stuprör för att vattna med tar bort 900 l från ekvationen.
Att bara leda ut vattnet några meter funkar också om man har fall bort från huset.
Det är minst 60m till diket med bäst fall, det ligger i en nedförsbacke så ingen tvekan om att det är bra fall.
Skulle mätt avståndet med lasern igår, men det blev mörkt.
Samma dike fortsätter uppför backen. Det finns en möjlighet att ansluta till det på ett närmre ställe (ca 30m) men fallet blir mycket mindre så hade inte tänkt på att det kan vara möjligt. Måste kolla med lasern om fallet räcker. Just nu lutar jag starkt åt att försöka dra markavloppet ditåt.
Fördel är att jag slipper gräva nära (under) rikskabeln, och det är bara halva sträckan.
En liten stenkista för dränering av plattan är dock tvungen oavsett hur markavloppet dras.
Ska sätta brunn som på bilden ovan så det går att kolla att det fungerar.
Släppa ut det på marken har inte fungerat så bra vilket skadorna på cementväggen visar tydligt på.
Skulle mätt avståndet med lasern igår, men det blev mörkt.
Samma dike fortsätter uppför backen. Det finns en möjlighet att ansluta till det på ett närmre ställe (ca 30m) men fallet blir mycket mindre så hade inte tänkt på att det kan vara möjligt. Måste kolla med lasern om fallet räcker. Just nu lutar jag starkt åt att försöka dra markavloppet ditåt.
Fördel är att jag slipper gräva nära (under) rikskabeln, och det är bara halva sträckan.
En liten stenkista för dränering av plattan är dock tvungen oavsett hur markavloppet dras.
Ska sätta brunn som på bilden ovan så det går att kolla att det fungerar.
Släppa ut det på marken har inte fungerat så bra vilket skadorna på cementväggen visar tydligt på.