Styrning av dubbla värmesystem
Hej,
Bor i ett helt nybyggt hus på 175kvm i 1,5 plan med öppen planlösning. För uppvärmning har vi en NIBE S735 FLVP kopplad till vattenburen golvvärme i två plan (betongplatta + träbjälklag), samt en Mitsubishi Hero LN35 LLVP som är monterad i vardagsrummet (plan ett) på ca 60kvm där det är öppet upp till nock (5m takhöjd) med etage mot andra våning. I vardagsrummet har vi även en kamin.
Planerar inför höst och vinter med lägre temperaturer och funderar på hur jag bäst kan kombinera värmesystemen för så jämn inomhustemperatur som möjligt, och med en så låg driftkostnad som möjligt. Kör Tibber och har anslutit bägge pumparna till appen och aktiverat smart styrning och låtit NIBE-rumssensor vara styrande för zonen istället för utegivaren. Jag är osäker på om Tibbers algoritmer tar hänsyn till att jag har två värmesystem och väljer det som är bäst för stunden?
Har någon erfarenhet av en liknande kombination som kan rekommendera hur man kombinerar flera värmesystem på bästa sätt?
Bor i ett helt nybyggt hus på 175kvm i 1,5 plan med öppen planlösning. För uppvärmning har vi en NIBE S735 FLVP kopplad till vattenburen golvvärme i två plan (betongplatta + träbjälklag), samt en Mitsubishi Hero LN35 LLVP som är monterad i vardagsrummet (plan ett) på ca 60kvm där det är öppet upp till nock (5m takhöjd) med etage mot andra våning. I vardagsrummet har vi även en kamin.
Planerar inför höst och vinter med lägre temperaturer och funderar på hur jag bäst kan kombinera värmesystemen för så jämn inomhustemperatur som möjligt, och med en så låg driftkostnad som möjligt. Kör Tibber och har anslutit bägge pumparna till appen och aktiverat smart styrning och låtit NIBE-rumssensor vara styrande för zonen istället för utegivaren. Jag är osäker på om Tibbers algoritmer tar hänsyn till att jag har två värmesystem och väljer det som är bäst för stunden?
Har någon erfarenhet av en liknande kombination som kan rekommendera hur man kombinerar flera värmesystem på bästa sätt?
FLVPn ska ha huvudstyrning av utetemperaturen, sen kommer den automatiskt att sänka framledningstemperaturen om rumstemperaturen är högre än inställt börvärde. Det gäller att planeringen av rumstemperaturgivaren blir så optimal som möjligt, det kan vara svårt.
För bästa driftekonomi av FLVPn så behöver tre steg gås igenom.
Steg1:
Injustering av förinställningen på varje radiator så att det blir "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur över varje radiator.
Det ger förutsättning till att kunna hålla så låg framledningstemp som möjligt.
Steg2:
Injustering av centrala reglersystemets värmekurva gällande kurvlutningen och parallellförskjutningen.
Det ger förutsättning till så låg framledningstemp som möjligt utan att rumstemperaturen varierar när utetemperaturen varierar.
Steg3:
Montering och injustering av radiatortermostaterna så att de nästan börjar strypa flödet vid normala rumstemperaturen.
För bästa driftekonomi av FLVPn så behöver tre steg gås igenom.
Steg1:
Injustering av förinställningen på varje radiator så att det blir "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur över varje radiator.
Det ger förutsättning till att kunna hålla så låg framledningstemp som möjligt.
Steg2:
Injustering av centrala reglersystemets värmekurva gällande kurvlutningen och parallellförskjutningen.
Det ger förutsättning till så låg framledningstemp som möjligt utan att rumstemperaturen varierar när utetemperaturen varierar.
Steg3:
Montering och injustering av radiatortermostaterna så att de nästan börjar strypa flödet vid normala rumstemperaturen.