Jag bor på landet utanför planlagt område och vad jag förstår från samtal med kommunen så behöver jag varken bygglov eller bygganmälan så länge byggnaden inte är tänkt som komplementbostadshus och jag följer de lagar och regler som gäller. Gäststuga går däremot bra. ;)

Det dokument som jag blivit hänvisad angående regler är https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...tgarder/Komplementbyggnad-utanfor-detaljplan/

Det jag blir förvirrad av är att det inte är så värst mycket regler alls för en komplentbyggnad vad gäller byggyta, höjd och det mesta men för attefall så är det massor med regler. Jag får dessutom bygga hur många komplementbyggnader jag vill men bara ett attefall. Så varför skulle jag välja att bygga ett attefallshus, det verkar ju jättekrångligt i jämfört med en komplementbyggnad?

Andra bygglovsbefriade komplementbyggnader
Till en- eller tvåbostadshus utanför detaljplan får man förutom komplementbyggnad även bygga en så kallad friggebod på max 15 m2 samt ett så kallat attefallshus på max 25 m2 utan bygglov. Utanför område med detaljplan krävs dock anmälan och startbesked från byggnadsnämnden om attefallshuset ska användas som komplementbostadshus. Utanför detaljplan får man alltså i vissa fall uppföra både en komplementbyggnad och en friggebod utan bygglov och anmälan samt ett attefallshus utan bygglov men med anmälan om det är ett komplementbostadshus.
 
Jag tolkar det så här: Ett komplementbostadshus är avsett för permanent boende och utökar alltså fastighetens boyta. En komplementbyggnad av annan sort ökar inte boytan även om den går att bo i tillfälligt.
 
Jo så långt är jag med, gissningsvis vill de ha koll på att regler för permanentboende uppfylls ifall byggnaden är tänkt för det men jag är mer förvirrad över vad skillnaden är mellan komplementbyggnad/attefall. Varför skulle jag nånsin vilja bygga ett attefallshus när det är så begränsat jämfört med en komplentbyggnad? Båda kräver bygglov ifall de ska vara ett komplementbostadshus så där är det ingen skillnad?
 
Man får inte ha både kök och toa/badrum i en komplementbyggnad, just för att det inte ska gå att bo i den permanent. Det ena eller det andra går bra.

Ett attefallshus kan byggas antingen som komplementbyggnad eller komplementbostadshus, det är bara ett specialfall. I vissa områden (t ex nära skjutfält) får man inte bygga attefallshus som komplementbostadshus, men däremot som komplementbyggnad.

Så svaret på din fråga är: om du vill bygga ett komplementbostadshus bygglovsfritt är det attefall som gäller. Annars spelar det ingen roll.
 
  • Gilla
  • Wow
SonnyListon och 1 till
  • Laddar…
Tack för svaren.
 
A Alias_Olle skrev:
Finns ingen anledning att blanda in "attefallare" om man bor utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse.
Då tänkte jag rätt, tack!
 
Attefallare och Bolundare är bara aktuella inom detaljplanerat område.
Utanför detaljplan bygger man (om man har ett bostadshus) en komplementbyggnad - utan bygglov och anmälan, komplementbyggnaden får dock ej dominera över bostadshuset.
Vill man där bygga en komplementbostad krävs dock bygglov.
 
N
H HeleneP skrev:
Jag bor på landet utanför planlagt område och vad jag förstår från samtal med kommunen så behöver jag varken bygglov eller bygganmälan så länge byggnaden inte är tänkt som komplementbostadshus och jag följer de lagar och regler som gäller. Gäststuga går däremot bra. ;)

Det dokument som jag blivit hänvisad angående regler är [länk]

Så varför skulle jag välja att bygga ett attefallshus, det verkar ju jättekrångligt i jämfört med en komplementbyggnad?

.
Hej
Jag har läst in mig en del. Du har ett hus som är utanför detaljplan i sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Det betyder att det finns en grupp av hus samlat på minst tio. Du kan göra en gäststuga utan vatten, avlopp och eldstad. Vill du ha dessa åtgärder i ditt komplementbostadshus gör du en anmälan. Anmälan är inte detsamma som Bygglov och kostnaden för anmälan kan vara hälften. Du kan ändå behöva bygglov om du har områdesbestämmelser som kräver detta eller om du inte håller dig till reglerna som ger befrielse från bygglov. En del av dessa regler är att bygga 4.5 meter från tomtgräns. Att byggnaden är placerad i anslutning till ett bostadshus.

Om du läser 9 kapitlet 4 paragrafen i Plan och bygglagen står det att komplementbostadshus får byggas upp till 30 m2 för fastighetens samlade byggnader med en nockhöjd inte högre än 4 meter och 4.5 meter från tomtgräns. Vill du bygga ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan näring är det mer fritt och du kan bygga vad du vill.

Vad jag vet så ansvarar inte kommunen för sina svar förrän du har lämnat in en skiss på vad du tänkt dig. Jag kan starta ett ärende tillsammans med dig kostnadsfritt - det behöver inte bli mycket arbete eftersom det brukar räcka att sätta en fyrkant på din ritning.

Om du inte behöver bygga Attefall utan kan nyttja lagen om komplementbostadshus på upp till 30 m2 tillsammans med övriga mindre byggnader på fastigheten så är det bättre.
 
F f91jsw skrev:
Man får inte ha både kök och toa/badrum i en komplementbyggnad, just för att det inte ska gå att bo i den permanent. Det ena eller det andra går bra.

Ett attefallshus kan byggas antingen som komplementbyggnad eller komplementbostadshus, det är bara ett specialfall. I vissa områden (t ex nära skjutfält) får man inte bygga attefallshus som komplementbostadshus, men däremot som komplementbyggnad.

Så svaret på din fråga är: om du vill bygga ett komplementbostadshus bygglovsfritt är det attefall som gäller. Annars spelar det ingen roll.
Inte övertygad att det är på det viset. Vad stöder du detta på?
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
H HeleneP skrev:
Varför skulle jag nånsin vilja bygga ett attefallshus när det är så begränsat jämfört med en komplentbyggnad?
Reglerna bygger på att en absolut majoritet av alla Svenskar bor i ett område med detaljplan och/eller i en sammanhållen bebyggelse. De få som inte gör det har några extra privilegier. Det är bara att gratulera.
 
F f91jsw skrev:
Man får inte ha både kök och toa/badrum i en komplementbyggnad, just för att det inte ska gå att bo i den permanent. Det ena eller det andra går bra.
Nej, det finns ingen sån exakt regel. Det är den planerade användningen som bestämmer om det är en komplementbyggnad eller komplementbostadshus. Så här skriver Boverket om lovbefriade komplementbyggnader (inom detaljplan då, men bedömningsgrunderna är de samma även om ingen anmälan görs):

"Byggnadsnämnden kan oftast utgå från att anmälarens uppgift om användningssätt i anmälan stämmer. Men om nämnden har starka skäl att tro att uppgifterna om användningssätt inte stämmer kan nämnden göra en annan bedömning. Enbart byggnadens storlek, vilka funktioner som finns eller byggnadens standard bör dock inte vara tillräckliga skäl för ett ifrågasättande. Fritidshus och gäststugor får exempelvis ha både kök och badrum utan att de blir en permanentbostad."
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 2 till
  • Laddar…
H HeleneP skrev:
Så varför skulle jag välja att bygga ett attefallshus, det verkar ju jättekrångligt i jämfört med en komplementbyggnad?
Detta har inget med attefallshus att göra. Differensen är mellan en komplmenetbyggnad (ex. förråd, garage, gäststuga osv) och ett komplementbostadshus, där du ex. tänker hyra ut under längre tid, inkvartera svårmor på äldre dar, osv.

Differensen är stor ur formell synpunkt, men praktiska skillnaden mellan en fullutrustad gäststuga och ett komplementbostadshus är marginell, kanske ingen skillnad alls.

Ett attefalls hus kan man bygga där man enligt gällande detaljplan inte kan få bygglov för en komplementbyggnad eller kompl. bostadshus. Den kan alltså vara av båda typerna. Finessen är framförallt att man får bygga den i många fall där man inte får bygga någonting alls med bygglov. Och man slipper lite av formalia runt bygglov. Dock ändå mycket formalia som skall uppfyllas.

Definitionen av ett bostadshus i de här fallen varierar lite beroende på skälet att definiera det. Ex. så bedömer VA avdelningen i kommunen där vi har fritidshus, att en komplementbyggnad där det finns möjlighet att laga mat, är en bostadslägenhet när man beräknar anslutningsavgiften för den kommande VA anslutningen. Huvudbyggnaden kostar nära 400 000 att ansluta, har man fler "lägenheter" på¨fastigheten så blir det ca 40 000 ytterligare per hus. Kommunens repr. tipsade om att när de kommer för att inspektera inför anslutningen så skall man flytta bort ev. kaffebryggare eller mikrovågsugn i stugan. Kan bli dyrt kaffe. Däremot inga problem att ha fullutrustat badrum och köksvask, diskmaskin i stugan.
 
  • Gilla
Skogsmusen
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.