Avlopp till damm via resorptionsdike?

[Calavera]

Det har blivit dags att ordna med nytt avlopp till sommarstugan som ligger i ett område där hög skyddsnivå för miljö och hälsa gäller.

Vi har en damm på tomten och tycker att det vore intressant om det skulle gå att ”återvinna” vattnet till den (ingen dammduk och fylls på från grundvatten och regnavrinning från tak, varför den ofta på somrarna har rätt lite vatten). Tanken var då att avloppet (grått och svart) skulle gå igenom ett minireningsverk för att sedan pumpas till en brunn varifrån det med självfall (ca 1 – 1.5 %) skulle ta sig via ett resorptions-/infiltrations-/täckdike och sedan mynna ut i ett rotzonsfilter i dammen.

Har försökt illustrera principen nedan, måtten är dock bara en första tanke och vi har totalt ungefär 45 m som vi skulle kunna få självfall på.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Har försökt leta efter information men har svårt att hitta något om huruvida detta är en bra idé eller inte samt hur en sådan lösning borde utformas (entreprenörerna verkar tycka idén är bra, men verkar inte heller helt säkra på utformningen). Hur lång bör sträckan med spridarrör respektive med endast grus/makadam vara? Vilken dimension på gruset är lämpligt, bör mindre fraktioner för bättre filtrering inkluderas? Kommer något vatten nå dammen om marken runt om består av svallsand/-grus/sten/morän och kommer vattnet renas på ett bra sätt? Behövs det ytterligare ventilation?

Frågorna är många…så alla råd uppskattas. 😊

 

[jonaserik]

Innan du tänker som du skriver, får du ha en receptionsdamm på fastigheten. Kolla med kommunen först om det är möjligt. Hög skyddsfaktor kan innebära en tank eller ett minireningsverk om dom godkänner det sista.
Många kommuner är inte intresserade att det blir infiltration, när det kallas skyddsområde.
Kolla in kommunens hemsida vad som är godkända anläggningar.

 

[Calavera]

Innan du tänker som du skriver, får du ha en receptionsdamm på fastigheten. Kolla med kommunen först om det är möjligt. Hög skyddsfaktor kan innebära en tank eller ett minireningsverk om dom godkänner det sista.
Många kommuner är inte intresserade att det blir infiltration, när det kallas skyddsområde.
Kolla in kommunens hemsida vad som är godkända anläggningar.

Tack för din respons. 🙂

Kommunen godkänner minireningsverk med utlopp till exv. stenkista (även om det vatten som kommer ut ur minireningsverket ev. inte uppfyller hög skyddsnivå hälsa).

Vår tanke var att leda vattnet via ”diket” till dammen efter minireningsverket och då egentligen ersätta en stenkista/infiltration med rening i ”diket” och rotzonen.

Lyckas dock inte hitta så mycket information om hur ett resorptions-/infiltrations-/täckdike och rotzon renar jämfört med en stenkista/infiltration samt hur de förstnämnda bör utformas. Hur stor är egentligen risken för övergödning och/eller bakterier samt exv. läkemedelsrester i dammen?

 

[Claes Sörmland]

Miljömässigt tror jag det är en bra idé, din artificiella våtmark kommer att binda restfosfor och du kommer att få både nitrifikation och denitrifikation. Grusdike är också en bra idé. Till detta kommer att minireningsverk är toppen när de fungerar men de kommer att ha perioder när de inte fungerar, t ex om något mekaniskt går sönder. Då erbjuder ditt grusdike och minivåtmark en backup.

Räkna med att det där infiltrationsröret i grusdiket kommer att gegga igen med tiden. Bakterier kommer att växa i det. Jag skulle således göra det långt och spolbart från markytan. Och grovt grus, t ex makadam >32 mm.

Vad gäller minivåtmarken så skulle jag anlägga den med fingrus natur. Bottnen kommer att sätta igen inom ett år med slam och rötter, som ett akvarium. Och det är vad du vill för nedbrytningen.

Min störta farhåga är om dammen är tillräckligt stor för att ta emot det vatten som din avloppsreningsanläggning ska dimensioneras för (enligt lag), d v s 5 PE. Det rör sig om minst 550 l/dygn med snålspolande teknik i hela huset. Det är 3,9 kubikmeter i veckan eller 15,4 kubikmeter i månaden. Klarar er damm att ta emot detta när det regnar och regnar, ingen avdunstning sker och vatten runt dammen är vattenmättad? I en liten damm på 10 kvm yta så ökar vattenytan då nästan 40 cm i dammen på en vecka (om det inte finns avrinning från den).

 

[Calavera]

Miljömässigt tror jag det är en bra idé, din artificiella våtmark kommer att binda restfosfor och du kommer att få både nitrifikation och denitrifikation. Grusdike är också en bra idé. Till detta kommer att minireningsverk är toppen när de fungerar men de kommer att ha perioder när de inte fungerar, t ex om något mekaniskt går sönder. Då erbjuder ditt grusdike och minivåtmark en backup.

Räkna med att det där infiltrationsröret i grusdiket kommer att gegga igen med tiden. Bakterier kommer att växa i det. Jag skulle således göra det långt och spolbart från markytan. Och grovt grus, t ex makadam >32 mm.

Vad gäller minivåtmarken så skulle jag anlägga den med fingrus natur. Bottnen kommer att sätta igen inom ett år med slam och rötter, som ett akvarium. Och det är vad du vill för nedbrytningen.

Min störta farhåga är om dammen är tillräckligt stor för att ta emot det vatten som din avloppsreningsanläggning ska dimensioneras för (enligt lag), d v s 5 PE. Det rör sig om minst 550 l/dygn med snålspolande teknik i hela huset. Det är 3,9 kubikmeter i veckan eller 15,4 kubikmeter i månaden. Klarar er damm att ta emot detta när det regnar och regnar, ingen avdunstning sker och vatten runt dammen är vattenmättad? I en liten damm på 10 kvm yta så ökar vattenytan då nästan 40 cm i dammen på en vecka (om det inte finns avrinning från den).

Tack för ett bra och informativt svar! 🙂

Hur långt bör infiltrationsröret vara, räcker typ 5 m eller bör det vara 10, 20, 30, 40 m? Har tänkt att det borde gå att spola från den brunn dit vattnet pumpas och från vilken det sedan rinner till röret med självfall. Borde brunnen/röret även räcka som ventilation eller borde vi även dra upp ett ”luftningsrör”?

Uppnås god rening även med så pass grovkornigt material och hur lång sträcka kan tänkas är rimligt att anlägga med detta? Tolkat att spridarlager i infiltrationer ofta är med mindre kornstorlek? Till rotzonen har jag läst att ärtsingel, typ 8-16 skulle passa bra.

Har också funderat på om dammen riskerar att brädda, normalt sett så är det brist på vatten när som mest vatten tillförs avloppet (soligt och varmt på sommaren) men ibland kan den vara ”överfull” vid exv. snösmältning. Senaste tidens regn fyllde dammen, men det fanns fortfarande marginal för någon/några decimeter innan det blev problematiskt, när regnen avtog började ytan direkt sjunka med flera centimeter per dag, troligen som avdunstning och via grundvattnet vidare mot havet. Med den tilltänkta utökningen för rotzonen skulle dammen ha en yta på uppskattningsvis 80 kvm (där rotzonen utgör närmare hälften), så förhoppningsvis skulle den klara det ökade flödet, den faktiska belastningen ligger på ca 2 - 4 PE ungefär en fjärdedel av året sammanlagt, sen funderade jag även på hur mycket vatten som redan infiltrerar ”längs vägen” (eller finns risk att ”disket” ökar flödet till dammen än mer?).

 

[Claes Sörmland]

Tack för ett bra och informativt svar! 🙂

Hur långt bör infiltrationsröret vara, räcker typ 5 m eller bör det vara 10, 20, 30, 40 m? Har tänkt att det borde gå att spola från den brunn dit vattnet pumpas och från vilken det sedan rinner till röret med självfall. Borde brunnen/röret även räcka som ventilation eller borde vi även dra upp ett ”luftningsrör”?

Uppnås god rening även med så pass grovkornigt material och hur lång sträcka kan tänkas är rimligt att anlägga med detta? Tolkat att spridarlager i infiltrationer ofta är med mindre kornstorlek? Till rotzonen har jag läst att ärtsingel, typ 8-16 skulle passa bra.

Har också funderat på om dammen riskerar att brädda, normalt sett så är det brist på vatten när som mest vatten tillförs avloppet (soligt och varmt på sommaren) men ibland kan den vara ”överfull” vid exv. snösmältning. Senaste tidens regn fyllde dammen, men det fanns fortfarande marginal för någon/några decimeter innan det blev problematiskt, när regnen avtog började ytan direkt sjunka med flera centimeter per dag, troligen som avdunstning och via grundvattnet vidare mot havet. Med den tilltänkta utökningen för rotzonen skulle dammen ha en yta på uppskattningsvis 80 kvm (där rotzonen utgör närmare hälften), så förhoppningsvis skulle den klara det ökade flödet, den faktiska belastningen ligger på ca 2 - 4 PE ungefär en fjärdedel av året sammanlagt, sen funderade jag även på hur mycket vatten som redan infiltrerar ”längs vägen” (eller finns risk att ”disket” ökar flödet till dammen än mer?).

Standard för en vanlig infiltration för ett hushåll är ju 15-30 m spridarrör. Men anledningen till detta är att man infiltrerar i sand och den sätter snabbt igen av bakteriefilmen när avloppsvatten sprids över den. Med ett grusdike lär 10 m räcka eftersom att grovt grus inte kan sätta igen på samma sätt och vattnet redan är relativt rent när det kommer ur reningsverket (=mindre bakteriepåbyggnad på gruset).

Reningen i grovt grus blir ju så där men det spelar ju inte så stor roll när vattnet redan är renat och stabiliserat av reningsverket. Detta är mest en fördröjning så att vattnet och bakterierna får lite mer tid och kommer nån slampartiklar ut så fastnar de i gruset och bryts ned där.