Sälja hus med staket utanför tomtgräns

[50thomas]

Läs på om otillåten markanvändning av kommunens mark - det finns flera fall.

 

[Farstatjej90]

What goes around comes around - för eller senare.

Hittils i mänsklighetens historia har det inte varit så men jag gillar din optimism! Du kanske tror på dom efter livet? Det är i så fall en tröst kan jag tänka mig.

 

[Inkan]

Jag vill bara invända mot att det är bäst att alltid vara ärlig. Det är i min erfarenhet tvärtom, att det oftast lönar sig att om inte ljuga så försköna sanningen.
Titta på de mest framgångsrika i samhället, är ärlighet något utmärkande drag verkligen?

I det här fallet tror jag att ärlighet är bäst för säljaren. Jag har svårt att se att det skulle påverka priset och så får köparen bra känsla när säljaren är ärlig 👌🏻

 

[MrsForest]

När vi köpte villan framgick av beskrivningen att säljaren hade smygannekterat mark (Frälsningsarméns). Dock inget staket, utan buskar och gräsmatta. Det framgick inte vart de exakta gränserna gick, men vi har senare hittat tomtpinnarna. Risken att "grannen" ska vilja bedriva åkerbruk på den remsa som blivit tomt är rätt minimal. Vi kommer att upplysa framtida köpare om förhållandena.

 

[a.o.f]

Större delen av min grannes gräsmatta ligger utanför hans tomt. Det var tidigare ägare som expanderade gräsmattan långt utanför gränsmarkeringar, Undrar om grannen vet om det.😀

 

[Smv380]

Rent juridiskt, för att skydda er själva, är det bäst att vara ärlig. Annars kan du hamna i en tvist gällande att du medvetet försökt att förvilla dem om var tomtgränsen går. Det är av stor relevans, för köparen, hur stor tomten är.

Eller varför vill du försöka lura / undanhålla detta? För att få ut mer pengar för fastigheten? Om du med uppsåt försökt förvilla kan du ju blitnpterbetlaningsskyldig vid en eventuell stämning.

Har du informerat kan du aldrig hamna i en tvist om dolda fel. Som säljare är man också skyldig att informera om det som har relevans, eventuell fel och brister. Så tydlig och ärlig som möjligt.

Dock kan det vara bra att faktiskt lägga en liten slant på att reda ut frågan själv innan om var tomtgränsen går. Man kan skrämma bort köpare om det blir för krångligt för dem.

 

[avdpos]

Jag har för mig att jag hört någonstans att om marken brukats som tomt i 50 år så kan man kräva att gränsen flyttas för att stämma med vad som av hävd brukats, men det skulle isåfall kräva bevis i form av vittnesmål och gärna gamla flygfoton eller liknande. Kan vara värt att kolla upp.

Det där låter inte rimligt någonstans.
Men min tomt skulle troligen vara en bra bit större i sådan fall..

 

[Tykeshusse]

Ja, hon är (tillräckligt) säker. Har inte koll på gränsrörens placering men minns att de gick bortanför dem, samt så stödjer ortofoto med fastighetsgränser att staket m m ligger utanför med stor marginal.

Jag var inte säker på var gränsrören satt på min tomt när jag köpte. Införskaffade en metalldetektor från Jula, hittade dom relativt enkelt.

 

[engs]

Jag har för mig att jag hört någonstans att om marken brukats som tomt i 50 år så kan man kräva att gränsen flyttas för att stämma med vad som av hävd brukats, men det skulle isåfall kräva bevis i form av vittnesmål och gärna gamla flygfoton eller liknande. Kan vara värt att kolla upp.

I USA har de sådana lagar ivf i vissa delstater. Nått att om man ändå inte märkt av att nån annan brukat marken i decennier har man ingen nytta av den ändå.

 

[Exostor]

I USA har de sådana lagar ivf i vissa delstater. Nått att om man ändå inte märkt av att nån annan brukat marken i decennier har man ingen nytta av den ändå.

Ja, Storbritannien också, men det räcker med att ockupera marken i några år, 5 eller 10 har jag för mig.

 

[AnnikaME]

Man kan ju också mycket tydligt upplysa om sakförhållandet i prospektet utan att för den skull peka ut det som ett problem. T ex se till att mäklaren skriver i prospektet:

"Staket och lekstuga uppförda på Grannemåla 1:34."

(Grannemåla 1:34 är i detta exempel grannfastigheten där dessa saker finns.)

För en en typisk köpare så ringer inga varningsklockor men den upplyser extremt tydligt om sakförhållandet så att det finns i köpeavtalet.

Så här brukar det gå till med samfällligheter och servitut, en typisk köpare kollar inte upp vad Grannemåla GA:2 är för något utan man upptäcker detta efter att man har flyttar in. Jag har varit en sån köpare.

Är det någon skillnad på om kommunen äger marken bredvid ”min” tomt eller om den ägs av en samfällighet? Är det olika regler menar jag?

 

[Claes Sörmland]

Är det någon skillnad på om kommunen äger marken bredvid ”min” tomt eller om den ägs av en samfällighet? Är det olika regler menar jag?

All mark är indelad av fastigheter men sen kan det ju vara olika typer av fastighetsägare. T ex kommunen, en privatperson (eller ett företag) eller att den samägs som en marksamfällighet. Det blir ju då olika parter att vända sig till om man vill få tillstånd att anlägga något där. Och det är också dessa markägare som kan anmoda en att avlägsna en olovlig anläggning från marken. Just vad gäller marksamfälligheter så kan de ju dels förvaltas via delägarförvaltning men också via föreningsförvaltning. Det avgör ju lite vem som tar beslutet kring marken, styrelsen eller delägarkollektivet.

Och det kan också ligga en gemensamhetsanläggning på marken, t ex en gemensamhetsanläggning för väg eller för naturområde som kanske förvaltas av en samfällighetsförening. Vardagligt så kallas ju ett sådant arrangemang ofta "samfällighet". Om t ex marken (fastigheten) ägs av en part (t ex kommunen eller en privatperson) och samfällighetsföreningen förvaltar en gemensamhetanläggning på marken så kan ansvarsuppdelningen bli lite otydlig. Men i grund och botten är det markägaren och inte den som förvaltar gemensamhetsanläggningen som är motparten i det scenariot.

Sen kan ju marken också regleras genom detaljplan där det finns bestämmelser hur den får användas. Detta ger kommunens byggnadsnämnd juridiska muskler att via PBL ingripa med hjälp av tillsynen. Alltså, alldeles oavsett vem som äger marken.

 

[AnnikaME]

All mark är indelad av fastigheter men sen kan det ju vara olika typer av fastighetsägare. T ex kommunen, en privatperson (eller ett företag) eller att den samägs som en marksamfällighet. Det blir ju då olika parter att vända sig till om man vill få tillstånd att anlägga något där. Och det är också dessa markägare som kan anmoda en att avlägsna en olovlig anläggning från marken. Just vad gäller marksamfälligheter så kan de ju dels förvaltas via delägarförvaltning men också via föreningsförvaltning. Det avgör ju lite vem som tar beslutet kring marken, styrelsen eller delägarkollektivet.

Och det kan också ligga en gemensamhetsanläggning på marken, t ex en gemensamhetsanläggning för väg eller för naturområde som kanske förvaltas av en samfällighetsförening. Vardagligt så kallas ju ett sådant arrangemang ofta "samfällighet". Om t ex marken (fastigheten) ägs av en part (t ex kommunen eller en privatperson) och samfällighetsföreningen förvaltar en gemensamhetanläggning på marken så kan ansvarsuppdelningen bli lite otydlig. Men i grund och botten är det markägaren och inte den som förvaltar gemensamhetsanläggningen som är motparten i det scenariot.

Sen kan ju marken också regleras genom detaljplan där det finns bestämmelser hur den får användas. Detta ger kommunens byggnadsnämnd juridiska muskler att via PBL ingripa med hjälp av tillsynen. Alltså, alldeles oavsett vem som äger marken.

Men man måste väl ha bygglov från kommunen om man vill uppföra en byggnad eller högt staket, även om marken utanför tomten ägs av en samfällighet? Det räcker väl inte med att samfälligheten godkänner. I mitt ” kvarter”, ligger de flesta friggebodar/redskapsbodar/uppställningsplatser för husvagnar mm på samfällighetens mark och är utan bygglov. Kommunen gör inget åt saken. De hänvisar till samfälligheten.

 

[Mikael_L]

Men man måste väl ha bygglov från kommunen om man vill uppföra en byggnad eller högt staket, även om marken utanför tomten ägs av en samfällighet? Det räcker väl inte med att samfälligheten godkänner. I mitt ” kvarter”, ligger de flesta friggebodar/redskapsbodar/uppställningsplatser för husvagnar mm på samfällighetens mark och är utan bygglov. Kommunen gör inget åt saken. De hänvisar till samfälligheten.

Bygglov krävs för bygglovspliktiga åtgärder.
Så ja, för byggnad, och nej för staket (även högt, bara det har tillräcklig "genomskinlighet").

Vem som äger marken inverkar inte på kraven på bygglov, eller befrielsen från krav.

Och man kan faktiskt söka bygglov på mark man inte äger (det är ju inte normalt, men möjligt), däremot får man inte sen anlägga något enligt bygglovet, om man inte har markägarens tillåtelse.
Detta sista är bara rent esoteriskt, knappast något som händer i verkligheten, att någon söker bygglov på annans mark utan att redan innan ha klart från markägaren.

 

[Mikael_L]

Jag har för mig att jag hört någonstans att om marken brukats som tomt i 50 år så kan man kräva att gränsen flyttas för att stämma med vad som av hävd brukats, men det skulle isåfall kräva bevis i form av vittnesmål och gärna gamla flygfoton eller liknande. Kan vara värt att kolla upp.

Vi har historiskt haft ett begrepp "av hävd" i Sverige. Och det finns väl förvisso fortfarande, men det har juridiskt lakats ut i omgångar.

Så idag är det sällan man kan åberopa detta, särskilt i frågan om vem marken tillhör, det tror jag är i princip dödfött att försöka driva.
Att en gräns kan vara oklar är en annan femma, och det kan lösas med att Lantmäteriverket utför en gränsbestämning, så man sen har juridiskt bindande gränser klara för sig.

Men om gränsen är möjlig att bestämma var den går, så tror jag inte att det finns någon chans att äganderätten över mark kan överföras pga "av hävd".