Föräldrar sålde hus långt under marknadsvärde till min syster

[sjoberga]

Jaså?

Ja, såvida du inte har 2 (eller fler!) kloner som är programmerade på exakt samma vis och råkar ut för exakt samma saker i sin ambition att leva det liv de väljer.

Några exempel har tagits upp i tråden.

 

[Mikael_L]

Du förstår ju bara mindre och mindre! Vilken reavinst? Den eventuella reavinsten uteblev tack vare att systern fick köpa huset så billigt. Eventuell reavinst uppstår när systern säljer huset och tillfaller då systern.

Hade inte systern velat köpa huset hade det kunnat säljas på marknaden och då till marknadspris. Vem hade då haft rätt till reavinsten tycker du? (Och jag gissar att du är ganska ensam om att tycka det är systern).

Jag tror inte att du når mina tankar, så vi slutar nog här.

 

[Kreutzer]

Jag är chockad över hur flera i tråden tydligen är helt ok med favorisering av barn, orättvisa i arv, osv. Jag hoppas innerligt att ni som har barn har högre integritet och ansvarskänsla än vad som uppvisas av många här. Det är FEL att uppenbart, grundlöst och avsiktligt favorisera ena barnet och ge favoritbarnet fördelar de andra barnen inte erhåller. Monetära eller andra, det spelar ingen roll. Det är osmakligt hur du än försöker vrida på det. Världen är inte rättvis, men det är fan ta mig föräldrarnas uppgift att försöka göra den rättvis för sina barn. Både inom och utom familjen.

I TS fall hade jag utan tvekan lyft problemet och försökt reda ut hur det ligger till, och jag hade haft noll problem att bryta kontakten med såväl föräldrar som syskon om det visar sig att jag särbehandlas. Nej, det handlar inte om pengarna i sig. Det handlar om värdighet och integritet. Jag är inte askungen. Personer som inte har mer integritet, förstånd/mental kapacitet, vett och insikter än så har jag inte plats för i mitt liv. Då kan de ta sina favoriter, sina pengar, och allt annat som de är så glada för och köra upp det där solen inte lyser.

Väldigt bra formulerat inlägg! Naturligtvis har du helt rätt. Väldigt många här förstår inte alls vad rättvisa betyder och hur viktigt det är mellan syskon.

Sen är det självklart att man kan hjälpa ett barn som hamnar i en svår situation. Men då kan man kompensera övriga om de anser det orättvist. Och det handlar inte om millimeterrättvisa, För det kan man aldrig uppnå.

 

[Cancerman_777]

Ja, såvida du inte har 2 (eller fler!) kloner som är programmerade på exakt samma vis och råkar ut för exakt samma saker i sin ambition att leva det liv de väljer.

Jag vet inte vilka definitioner du har på begreppet "Särbehandling", men denna förstår nog de flesta att jag använde i mitt inlägg; https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Särbehandling.

Så nej på din "protest" eller ditt inlägg.

 

[sjoberga]

Jag vet inte vilka definitioner du har på begreppet "Särbehandling", men denna förstår nog de flesta att jag använde i mitt inlägg; [länk].

Så nej på din "protest" eller ditt inlägg.

Ok, jag avsåg saklig särbehandling som ger större rättvisa.

Individuellt anpassat stöd till sina barn när de behöver.

Dvs släppa tanken på att exakt samma stöd ska ges och kompenseras vid varje tillfälle.

 

[Cancerman_777]

Ok, jag avsåg saklig särbehandling som ger större rättvisa.

Individuellt anpassat stöd till sina barn när de behöver.

Dvs släppa tanken på att exakt samma stöd ska ges och kompenseras vid varje tillfälle.

Jag har aldrig hört talas om begreppet "saklig särbehandling".

Eller inte behöver. Om ett barn behöver väldigt mycket stöd, så får de andra barnen kompenseras på andra sätt även om de inte behöver hjälp/pengar/whatever. Därför skrev jag ordet ogrundat.

 

[sjoberga]

Jag har aldrig hört talas om begreppet "saklig särbehandling".

Eller inte behöver. Om ett barn behöver väldigt mycket stöd, så får de andra barnen kompenseras på andra sätt även om de inte behöver hjälp/pengar/whatever. Därför skrev jag ordet ogrundat.

Och där tycker vi i grunden olika. Ett handikappat barn kan behöva oändligt mycket mer stöd än sitt syskon, och det vare sig går eller är önskvärt att kompensera.

Trots allt detta stöd kanske det handikappade syskonet ändå bara kan uppnå hälften av det liv som dess syskon.

I grunden tror jag det handlar om en grundsyn på rättvisa och hur världen ska fungera på ett rimligt sätt för så många som möjligt som skiljer oss. Jag är där för att stödja mina barn i det de vill och behöver ha stöd i.

 

[cbrolin]

Och om man har två barn, den ena med bra jobb och ekonomi, den andra klarade inte skolan och har bara jobb till och från.
Ska man hjälpa den senare att undvika kronofogden genom att skänka 10k, och ska man i så fall också ge 10k till den första, även om pengarna bara går in på ett konto utan att göra någon egentlig skillnad för det barnet?

Svaret på det beror på föräldrarnas ekonomi. Om 10k är mycket för dem men inte för det välbärgade barnet faller det med avseende på rättvisa inom det oavgörbara och orättvisa kan inte fastställas.

 

[cbrolin]

Själv är jag glad att jag har en familj där man bråkar om vem som får betala, inte om vem som ska betala. Men så klart, man fick lite konstiga blickar när man sa till morsan att ”Antingen stoppar du ner plånboken eller så bryter jag armen på dig.”

Antar att det då handlade om någon mindre summa pengar gällande ett restaurangbesök eller en glass på stan. Och inte om någon fastighetsaffär.

 

[Kilrain]

Antar att det då handlade om någon mindre summa pengar gällande ett restaurangbesök eller en glass på stan. Och inte om någon fastighetsaffär.

Ja, självklart. Hade det gällt fastighetsaffärer hade vi inte pratat om nåt så futtigt som en bruten arm.

Som sagt, jag är väldigt glad att jag har den familj jag har.

 

[johniebygg]

Vad säger dina föräldrar då när du pratar med dem? Det är väl steg ett, säg att du känner dig missunnad och ledsen och fråga om detta var något de tog i beaktning när de så tveklöst gynnar din syster på ett orättvist sätt.

Din syster har arbetat och hjälpt dina föräldrar gratis sedan hon var barn.
Låt oss säga hur länge 40år?? om vi tänker att dina föräldrar skulle ha gett henne en
lön för detta, tex 50.000kr per år så skulle det bli 2.000.000kr på 40år.
Din syster har jobbat gratis i 40års tid, så de bestämde att hon skulle få
köpa huset för 600.000kr vilket verkar rimligt med tanke på allt arbete som
hon hjälpt till med sedan hon var barn. Huspriserna stiger med tiden och marknadsvärdet
förändras med tiden. Din syster har arbetat flitigt och hjälpt dina föräldrar så de bedömde
att det var rimligr att hon skulle få huset för 600.000kr och du ska acceptera detta.
Du har en mycket duktig syster, så respektera detta. Så det finns inget arv på 2.600.000kr
utan bara 600.000kr. Huset är hennes. Hennes hårda arbete att hjälpa dina föräldrar
förtjänar ett värde det också.

 

[cbrolin]

Jag tror inte att du når mina tankar, så vi slutar nog här.

När jag läser dig igen inser jag att du nog uppfattat situationen som att systern hela tiden haft för avsikt att köpa huset så småningom, men inte kunde för ä då det begav sig så istället löste man det genom ett "lån" . Och om sådan avsikt inte funnits skulle föräldrarna inte heller ha avhjälpt systerns bostadsproblem genom att köpa ett hus. Och därmed skulle det inte heller bli någon värdeökning att fördela inom familjen. Det är ganska långt ifrån TS beskrivning.

Men även om det vore så, hade det troligtvis varit bättre för TS både ekonomiskt och familjärt. Insatsen hade kunnat placerats på annat sätt, tex fonder som då småningom hade kunnat höja arvet, men än viktigare hade TS inte behövt känna sig orättvist behandlad av sina föräldrar.

Nu investerade istället föräldrarna pengarna i en fastighet som de dessutom betalade både underhåll och förbättringar på. Det är en ekonomisk risk. Nu gick det nog bra men hade villapriserna gått ner hade det varit föräldrarna som fått stå för förlusten vilket hade påverkat ett framtida arv negativt. Då hade det varit rättvist, men eftersom villapriserna stigit är det inte rättvist att tilldela hela den här vinsten (plus kontantinsatsen) till systern bara för att hon har "tvingats" bo där. Det borde ses som en förmån och inte en uppoffring.

 

[cbrolin]

Ok, jag avsåg saklig särbehandling som ger större rättvisa.

Individuellt anpassat stöd till sina barn när de behöver.

Dvs släppa tanken på att exakt samma stöd ska ges och kompenseras vid varje tillfälle.

Ingen har ifrågasatt att föräldrarna hjälpte systern med hennes bostadsproblem. Frågan handlar om rättvisan i att hon utöver denna hjälp dessutom fick två miljoner kronor medan TS inte fick någonting. Inte ens vetskapen om affären.

Dessutom kan du sluta skriva att det där med exakt rättvisa. Tror inte TS bryr sig om någon krona eller tandpetare hit eller dit. Det handlar om två miljoner kronor! Hur lång tid tar det för dig att spara ihop två miljoner kronor? Antag att du klarar att lägga undan 10,000 i månaden. Då tar det 200 månader eller 17 år. 17 år utan att unna sig något annat än det nödvändigaste. För 10,000 kan du privatleasa en hyfsad bil eller åka på utlandssemester varje år eller kanske tom både och.

 

[villhahus]

Det finns bra tv-serier angående arv på SVTplay.

 

[boped]

Jag har ett dilema. Jag har fått redan på att för några år sedan, utan min vetskap, så blev det ett ägarbyte.

Mina föräldrar köpte ett hus för permanentboende att hyra ut till min syster för 15 år sedan. Byggnaderna är placerade på en arrendetomt med årlig avgift. Nu har jag fått reda på att min syster för några år sedan "tog över" huset och jag vill reda ut om allt gick rätt till.

Marknadsvärdet är ca 2.6 miljoner baserat på 4 andra försäljningar på samma gata och i liknande skick och utförande och som också såldes ungefär samtidigt som min syster tog över huset.

Jag vet att mina föräldrar hade ett lån på cirka 600.000kr på huset och min syster löste detta lånet i samband med övertagandet.

När jag frågar hur de tänkte angående om det var rättvist mot deras andra barn så resonerade de som så att de tyckte huset var mindre värt (ca 1.8m) än vad jag fick fram marknadsvärdet till (2.6m) men de tog inte någon mäklare eller liknande till hjälp så hur kan de veta då? De tyckte också att det var rätt att räkna av hela hyran som min syster betalt till dem under de 10-12 år som hon hyrde huset av dem. Samt att min syster och hennes man faktiskt renoverat och förbättrat en del på fastigheten genom åren (dock så vet jag att mina föräldrar alltid betalade för allt material, alla nya verktyg som behövdes och även lön vilket gavs som avdrag på hyran).

Som jag förstått det har hon alltså tagit över ett hus värt ca 2.6m genom att enbart betala för återlösen av ett lån på ca 600.000kr.

Det jag nu vill reda ut är om det de gjort är korrekt juridiskt eller jag har rätt som känner mig lurad på mitt framtida arv.

Vi är de enda två barnen och båda är bröstarvingar.

Jag tycker att de borde pratat med mig också och att vi tillsammans skulle ha värderat huset till rätt marknasvärde och sedan skulle min syster köpt huset till det priset. Sedan hade de kunnat behålla pengarna själva eller om de velat så då delat 50/50 på dem mellan oss två barn.

De får faktiskt göra precis vad de vill med sina tillgångar utan att fråga barnen så länge de lever det har bafnen inget med att göra bara att bita i hop