R
Försöker hitta lantlig mark att bygga mig ett hus på åt familjen. Privat mark verkar vara lätt att komma över så länge man slantar upp. Kommunernas mark verkar vara helt omöjlig. Det är nästan som att dom inte vill ha fler invånare.

Om det finns tomtkö kommer det sällan ut några tomter. Om det trots allt gör det så är det klaustrofobiska tomter tätt tätt packade nära annan bebyggelse och infrastruktur. Vill man köpa loss övrig mark är det stört omöjligt eftersom det finns en så välfungerande kommunal tomtkö.

Om det inte finns en tomtkö verkar man vilja sälja till högstbjudande för att få ett marknadsmässigt pris. Det köper jag, hög risk för mygel annars. Problemet är bara att jag först behöver förhandsbesked ($), sen detaljplanering för att få bygglov inom fördjupningsområden - som täcker typ hela kommunen ($$), och till slut eventuellt förlora en budgivning ($$$). Varför ska jag göra arbetet med att hitta en bit mark och lägga pengar på det för att sedan riskera att förlora investeringen i en budgivning?

Delar ni min bild och hur tycker ni processen borde fungera?
 
Svårt att förstå din fråga. Normalt köper man mark med en klausul om att bygglov beviljas eller en redan avstyckad tomt med förhandsbesked .
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 2 till
  • Laddar…
Jag förstår inte riktigt vad du menar eller vad du vill ha hjälp med?
 
Kommunerna är för sammanhållen bebyggelse då det gör den kommunala servicen billigare med allt från skolor till äldrevård och sophämtning. Det gör att de inte har incitament att sälja icke detaljplanerad mark till dig.

Så rikta in dig på privatägd mark. Som redan nämnts så skrivs ett sådant avtal lämpligen med en bygglovsklausul.
 
  • Gilla
b8q och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Andra skäl till sammanhållen bebyggelse är mindre påverkan på naturen, t ex att få till större sammanhängande naturområden, lättare att lösa VA-frågor o s v. Så urbanisering och dess förtätning är ett uttalat mål i de flesta kommunala översiktsplaner. Man vill politiskt inte ha folk boendes utspritt på landsbygden, det kostar mer än det smakar för samhället.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Andra skäl till sammanhållen bebyggelse är mindre påverkan på naturen, t ex att få till större sammanhängande naturområden, lättare att lösa VA-frågor o s v. Så urbanisering och dess förtätning är ett uttalat mål i de flesta kommunala översiktsplaner. Man vill politiskt inte ha folk boendes utspritt på landsbygden, det kostar mer än det smakar för samhället.
Det är långt ifrån säkert att det är såhär i verkligheten men det väsentliga är att planerarna i de flesta kommunerna har tagit det här som en religiös dogm och arbetar enligt den.
 
R raspen86 skrev:
Försöker hitta lantlig mark att bygga mig ett hus på åt familjen. Privat mark verkar vara lätt att komma över så länge man slantar upp. Kommunernas mark verkar vara helt omöjlig. Det är nästan som att dom inte vill ha fler invånare.

Om det finns tomtkö kommer det sällan ut några tomter. Om det trots allt gör det så är det klaustrofobiska tomter tätt tätt packade nära annan bebyggelse och infrastruktur. Vill man köpa loss övrig mark är det stört omöjligt eftersom det finns en så välfungerande kommunal tomtkö.

Om det inte finns en tomtkö verkar man vilja sälja till högstbjudande för att få ett marknadsmässigt pris. Det köper jag, hög risk för mygel annars. Problemet är bara att jag först behöver förhandsbesked ($), sen detaljplanering för att få bygglov inom fördjupningsområden - som täcker typ hela kommunen ($$), och till slut eventuellt förlora en budgivning ($$$). Varför ska jag göra arbetet med att hitta en bit mark och lägga pengar på det för att sedan riskera att förlora investeringen i en budgivning?

Delar ni min bild och hur tycker ni processen borde fungera?
De flesta kommuner anser att deras markägande är av strategisk art. Skall de göra något med den så handlar det om att skapa många tomter, ordna industrimark för företagsetableringar, reservera mark för kommande infrastruktursatsningar, ha mark att kunna byta med när man vill komma åt andra markområden, skapa buffertzoner mot störande verksamhet, skydda vattentäkter, garantera friluftsområden och liknande.

De är normalt ganska ointresserade av att stycka av EN tomt, men kanske finns det möjlighet att köpa ett helt stycke mark av dem. Många kommuner äger väldigt mycket mark som de egentligen inte har någon nytta av, trots att man uttalat att markägandet är strategiskt. Det är inte mark som de skaffat nyligen, utan som regel har det hängt med sedan före den stora kommunsammanslagningen för mer än 50 år sedan.

Ett tips kan också vara att kolla med aktörer som Svenska kyrkan, allmänna arvsfonden, cancerfonden och liknande stora aktörer som får donationer och arv. Även större skogsbolag i trakten kan tänkas ha skiften, kilar och utskott i sina marker som de kan tänkas stycka av om de ligger fel i förhållande till sina andra marker. Och än idag så köps mindre gårdar av större gårdar för att komma över marken, och då finns det nästan alltid något hörn de kan tänka sig sälja när de ändå håller på och styckar av och grejar. Vill man bli landsbygdsbo får man ofta börja med att visa vad man vill och skaffa sig ett kontaktnät.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.