Du får nog vara lite mer specifik med dina uppgifter.
Det står ingenting om tillstånd för att bygga en liten brygga
bygglov och strandskydd kan vi hoppa o exemplet.
Men vattenverksamhet pratar vi inte om.
Det är.fastighetsägaren som kan bygga en brygga
Det står ingenting om tillstånd för att bygga en liten brygga
bygglov och strandskydd kan vi hoppa o exemplet.
Men vattenverksamhet pratar vi inte om.
Det är.fastighetsägaren som kan bygga en brygga
En brygga räknas som en anläggning. Det krävs då i normalfallet en anmälan till länsstyrelsen vid anläggande eller ändring, se 19 § i samma förordning.Bananskalare skrev:
Det kommer från 11 kap miljöbalken, som gäller parallellt med 7 kap (strandskydd) och PBL (bygglov).
Men som du är inne på, förutom alla tillstånd man behöver måste man också ha rådighet. Det kan man ha genom att äga fastigheten, men det är även där som 2.7 LSV kommer in.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 978 inlägg
Man måste förstå syftet med det där med liten brygga. Jag skulle säga att det är att säkerställa att den som äger mark invid vatten säkerställs möjlighet att ha en brygga oavsett vem som äger vattenområdet. Det kan vara att man bara äger en liten kil ner till vattnet eller som i TS fall där grannen verkar äga ett rejält stycke strand men inte vattnet.
Oavsett vilket så är det en speciallagstiftning för att ge strandägare en rätt till andras fastigheter som de annars inte skulle haft. Det är en recessiv rättighet så tillvida att den bara kan hävdas om den inte är till men för fastighetsägaren som äger vattenområdet.
Så om vi nu likt TS antar att bryggan är byggd av en okänd part som sannolikt överlåtit den till ytterligare en part som numera gått under jorden och av olika skäl inte kommer vara intresserad av platsen och egendomen – är det då skäligt att ta strid med kyrkan om vem som eventuellt har rätt till bryggan?
Låt oss säga att det ser ut såhär. Bryggan ligger i vattnet (blått) mot grön fastighet. Rent praktiskt skulle man dock kunna bygga en anslutning till röd fastighet, som råkar vara allmän plats utan att involvera eller påverka den gröna fastigheten. Med vilken rätt skulle ägaren till grön fastighet motsätta sig det om den nu inte äger bryggan men godkänt dess placering där?
Jag tycker TS gott kan ta strid med kyrkan och hävda att den inte äger bryggan. För utan servitut eller annan uttrycklig rättighet får de ju ändå inte ha en sådan anläggning där. Och eftersom att TS äger fastigheten så gäller ett sådant servitut bara mot honom om det är inskrivet – annars har det förfallit om det någonsin funnits.
Och som sagt, äger inte kyrkan bryggan kan väl TS betrakta den som sin tills dess rättmätige ägare dyker upp och gör anspråk på den.
Sen kan man fråga sig om man verkligen vill ha den här bryggan. Svartbygge utan strandskyddsdispens och sen en potentiell näringsverksamhet med miljökrav på det utan att man äger så mycket som ett brohuvud på land. Det finns en del risker med det. Men kanske också uppsidor.
Steg ett skulle i alla fall kunna vara att klargöra om kyrkan verkligen har några legitima anspråk på den och i så fall utreda vidare med vilken rätt de har en anläggning på TS fastighet.
Oavsett vilket så är det en speciallagstiftning för att ge strandägare en rätt till andras fastigheter som de annars inte skulle haft. Det är en recessiv rättighet så tillvida att den bara kan hävdas om den inte är till men för fastighetsägaren som äger vattenområdet.
Så om vi nu likt TS antar att bryggan är byggd av en okänd part som sannolikt överlåtit den till ytterligare en part som numera gått under jorden och av olika skäl inte kommer vara intresserad av platsen och egendomen – är det då skäligt att ta strid med kyrkan om vem som eventuellt har rätt till bryggan?
Låt oss säga att det ser ut såhär. Bryggan ligger i vattnet (blått) mot grön fastighet. Rent praktiskt skulle man dock kunna bygga en anslutning till röd fastighet, som råkar vara allmän plats utan att involvera eller påverka den gröna fastigheten. Med vilken rätt skulle ägaren till grön fastighet motsätta sig det om den nu inte äger bryggan men godkänt dess placering där?
Jag tycker TS gott kan ta strid med kyrkan och hävda att den inte äger bryggan. För utan servitut eller annan uttrycklig rättighet får de ju ändå inte ha en sådan anläggning där. Och eftersom att TS äger fastigheten så gäller ett sådant servitut bara mot honom om det är inskrivet – annars har det förfallit om det någonsin funnits.
Och som sagt, äger inte kyrkan bryggan kan väl TS betrakta den som sin tills dess rättmätige ägare dyker upp och gör anspråk på den.
Sen kan man fråga sig om man verkligen vill ha den här bryggan. Svartbygge utan strandskyddsdispens och sen en potentiell näringsverksamhet med miljökrav på det utan att man äger så mycket som ett brohuvud på land. Det finns en del risker med det. Men kanske också uppsidor.
Steg ett skulle i alla fall kunna vara att klargöra om kyrkan verkligen har några legitima anspråk på den och i så fall utreda vidare med vilken rätt de har en anläggning på TS fastighet.
Att äga vatten kallas för rådighet. Eftersom reglerna är annorlunda.
Men att börja bråka med kyrkan för att bryggan är förstor känns bara dumt.
Vattenrådigheten har ingen möjlighet att bygga en brygga.
Det ända som kommer hända det är att efter många turer i rätten får en mindre brygga. Samt garanterat ingen möjlighet att få bygga en brygga från kyrkans mark.
Så på plus sidan mindre brygga.
på minus sidan urholkad ekonomi
Ingen möjlighet att få bygga en brygga från kyrkans mark.
Det är inte samma sak att äga vatten som att äga mark. Lätt att glömma bort
Lagen är tydlig
"Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse."
Det gäller att kunna visa på att man lider skada av bryggan. Jag tror inte det är så lätt. Storleken? Där borde det finnas domar som kan ge ledtrådar.
I ts fall har bryggan funnits i mer än 20år. Kan vara svårt att vinna något där.
Det kan mycket väl räknas som att det är okej. Eftersom inte vatten ägaren sagt något på över 20år.
Generellt så blir ett svartbygge preskiberat efter 10år. Vad som gäller storleken på en brygga kan jag bara gissa.
Jag misstänker att det är storleken på bryggan som avgör om bygglov krävs.
Vad vi vet säkert är att det krävs dispens från strandskyddet för att få bygga en brygga. Där har storleken ingen betydelse. Inte heller att man är helt överens markägare och vatten ägaren.
När det gäller en brygga som byggdes för 20år sedan så får man titta på vilka krav som fanns då.. Jag måste erkänna att jag har ingen aning om en brygga blir preskiberad. Men det borde den bli. Efter 20år så har vattenlivet anpassat sig till bryggan. Då faller en av anledningarna till strandskyddet.
Även om ts blir av med bryggan så måste ts få till ett servitut att själv få bygga en brygga. Förvisso borde storleken godkännas av vatten ägaren
En annan blev tyvärr inte mycket klokare av dina gissningar. Det kan vara värt för TS att konfrontera kyrkan, i det fall kyrkan inte kan bevisa någon äganderätt till bryggan blir ärendet klart intressant.Att äga vatten kallas för rådighet. Eftersom reglerna är annorlunda.
Men att börja bråka med kyrkan för att bryggan är förstor känns bara dumt.
Vattenrådigheten har ingen möjlighet att bygga en brygga.
Det ända som kommer hända det är att efter många turer i rätten får en mindre brygga. Samt garanterat ingen möjlighet att få bygga en brygga från kyrkans mark.
Så på plus sidan mindre brygga.
på minus sidan urholkad ekonomi
Ingen möjlighet att få bygga en brygga från kyrkans mark.
Det är inte samma sak att äga vatten som att äga mark. Lätt att glömma bort
Lagen är tydlig
"Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse."
Det gäller att kunna visa på att man lider skada av bryggan. Jag tror inte det är så lätt. Storleken? Där borde det finnas domar som kan ge ledtrådar.
I ts fall har bryggan funnits i mer än 20år. Kan vara svårt att vinna något där.
Det kan mycket väl räknas som att det är okej. Eftersom inte vatten ägaren sagt något på över 20år.
Generellt så blir ett svartbygge preskiberat efter 10år. Vad som gäller storleken på en brygga kan jag bara gissa.
Jag misstänker att det är storleken på bryggan som avgör om bygglov krävs.
Vad vi vet säkert är att det krävs dispens från strandskyddet för att få bygga en brygga. Där har storleken ingen betydelse. Inte heller att man är helt överens markägare och vatten ägaren.
När det gäller en brygga som byggdes för 20år sedan så får man titta på vilka krav som fanns då.. Jag måste erkänna att jag har ingen aning om en brygga blir preskiberad. Men det borde den bli. Efter 20år så har vattenlivet anpassat sig till bryggan. Då faller en av anledningarna till strandskyddet.
Även om ts blir av med bryggan så måste ts få till ett servitut att själv få bygga en brygga. Förvisso borde storleken godkännas av vatten ägaren
Dessa gissningar var väl inte sämre än något annat i denna tråd.Jonatan79 skrev:
Varför ska kyrkan bevisa äganderätten till en anläggning som (juridiskt) ligger på deras egen fastighet? Det är väl snarare om någon annan vill göra anspråk på den som äganderätten måste kunna ifrågasättas på någon rimlig grund.